Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Konflikt om kontor ledde till avsked

Att äga en del av det företag man jobbar på betyder inte att man sitter säkert som anställd. En Unionenmedlem som också var delägare och styrelsemedlem, blev avskedad av sin medgrundare under en bitter konflikt.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Den bittra konflikten kulminerade i ett gräl på vd:ns kontorsrum. Colourbox

Två före detta vänner som för 15 år sedan delade en dröm och startade bolag tillsammans, hamnade i konflikt som ledde till att den ena avskedade den andre förra sommaren. Den avskedade, som är medlem i Unionen, äger en del av företaget, sitter i företagets styrelse och var en gång i tiden dessutom gift med vd:ns syster.  

Som skäl för avskedet uppgav vd:n och dennes ombud en lång rad företeelser, allt ifrån sen ankomst, sen anmäld föräldraledighet, ordervägran och arbetsvägran, till sabotage, hot och sexuellt ofredande. Unionen bestred samtliga anklagelser och menade att ingen av punkterna skulle ha utgjort tillräcklig grund för avsked. Förbundet yrkade också på allmänt skadestånd för ogiltigt avskedande samt utebliven lön, pensionsavsättningar och bilförmån.

Konflikten ska, enligt vd:n, ha haft sin upprinnelse i att vd:n ansåg att den förre svågern åtnjutit för stor frihet baserat på delägarskapet. I ett brev beordrade vd:n bland annat delägaren att flytta ut från sitt kontorsrum och i stället sätta sig i kontorslandskap med andra medarbetare. Den anställde delägaren medger att det förts en diskussion om flytt till kontorslandskapet, men att den inte landade i något definitivt. 

Det råder också delade meningar om det tillämpas flextider eller inte på företaget. Vd:n, som fört noggrann logg över delägarens närvaro, åberopar 19 tillfällen då denne kommit 20-40 minuter sent, gått för tidigt eller varit frånvarande några timmar.

Den bittra konflikten tycks ha kulminerat i ett gräl på vd:ns eget kontorsrum. Båda sidor har helt olika syn på  vad som i själva verket utspelats, liksom de har gällande anklagelserna om sabotage och sexuellt ofredande. De vittnen som eventuellt hade kunna ge sin bild av händelseförloppen behöver dock aldrig höras, eftersom de två grundarna kom överens om att förlikas, det vill säga gjorde upp i godo, efter ett första möte i tingsrätten. 

Om man som delägare ska betraktas som arbetstagare eller arbetsgivare beror helt och hållet på vilka arbetsuppgifter och anställningsvillkor man har. 

– Arbetstagarbegreppet är tvingande - parterna kan alltså inte välja om någon omfattas av lagen om anställningsskydd, las, eller inte, säger Unionens jurist Cecilia Arklid. 

– Om medlemmen bedömts ha en företagsledande ställning hade han alltså inte omfattats av las. Vi ansåg emellertid att medlemmen skulle omfattas av las bland annat mot bakgrund av att det handlade om ett litet bolag där endast vd:n fick anses ha företagsledande ställning, säger hon.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.