Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Vilsna tjänstemän vill få vägledning

En av fyra tjänstemän, eller närmare 375 000, vill ha yrkesvägledning, studievägledning eller både och. Det visar TCO:s nya rapport som benar ut tjänstemännens behov och erfarenheter av vägledning.
Johanna Rovira Publicerad
DragonStock/Colourbox.com
Många tjänstemän vill byta jobb men vet inte vad de ska byta till. DragonStock/Colourbox.com

Centralorganisationen TCO har tidigare slagit fast att hälften av tjänstemännen i Sverige vill byta jobb, men en tredjedel av de som går i jobbytartankar vet inte vad de ska byta till.

– Kompetens är vår viktigaste fråga, men för att kunna vidareutbilda sig i sitt yrke eller byta bana krävs också att folk känner till de möjligheter som finns och kan navigera i utbudet. Det ställer högre krav på vägledningen, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO.

Den nya rapporten Vägledning mitt i livet visar att en fjärdedel av tjänstemännen faktiskt anser sig vara i behov av någon slags hjälp att hitta rätt och att närmare hälften av dessa skulle vända sig till högskolan för att söka information om utbildningar och yrken. Fjorton procent av männen och åtta procent av kvinnorna skulle vända sig till sin arbetsgivare i första hand.

– Att det är så få kvinnor som vill vända sig till sin arbetsgivare kan bero på att de bemöts annorlunda än männen, att de har andra förväntningar eller att det handlar om olika sektorer i arbetslivet, säger Jacob Inganäs, en av utredarna bakom rapporten.

De som faktiskt vänt sig till sin arbetsgivare för hjälp är dock betydligt nöjdare än de som vänt sig till högskolan. 84 procent tyckte att arbetsgivarens stöd var tillräckligt. Även tre fjärdedelar av de tjänstemän som vänt sig till sitt fackförbund för att få stöd i sitt utbildnings- eller yrkesval svarade att de fått tillräcklig hjälp.

Högskolorna behöver jobba mer för att synliggöra den vägledning som redan finns, konstaterar utredarna och anser också att högskolan måste arbeta mer utåtriktat med  dessa insatser. Högskolorna måste dessutom kartlägga vilka behov av vägledning som finns och hur kontakterna med arbetslivet kan utvecklas.

TCO trycker också på vikten av att antagningen till studie- och yrkesvägledarprogrammet ses över eftersom det är ett högt söktryck på de platser som finns. Centralorganisationen anser dessutom att de som utbildas måste ha kunskaper om validering och hur kompetensbehoven på arbetsmarknaden ser ut.

Ladda ner hela rapporten här.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan

Sju av tio företagsledare har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Men deras anställda blir utan. Det visar en undersökning som Unionen har gjort.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2024, kl 15:29
Chefer får utbildning – medarbetarna blir utan: En ny undersökning från Unionen visar att sju av tio företagsledare har fått kompetensutveckling det senaste året, medan många anställda saknar samma möjligheter. Kompetensbrist hindrar Sveriges tillväxt.
Kompetensutveckling för chefer, inte för anställda. Unionens undersökning avslöjar att 70% av företagsledarna har vidareutbildat sig, men endast 41% av tjänstemännen i privat sektor har fått samma chans. Brist på rätt kompetens är ett stort tillväxthinder i Sverige. Foto: Colourbox.

Varje år gör fackförbundet Unionen en undersökning om vilka möjligheter tjänstemännen har att få kompetensutveckling. Den återkommande slutsatsen är att möjligheterna är små men behovet stort.

I den senaste undersökningen svarade sex av tio att de måste få vidareutbildning för att de ska fortsätta vara attraktiva på arbetsmarknaden. En av tre tror att de kommer att behöva öka sin kompetens genom utbildning de inte kan få via sin arbetsgivare.

Samtidigt visar flera undersökningar att brist på rätt kompetens är det största hindret för tillväxt i Sverige. 

Höga chefer får mer utbildning

I en ny undersökning har Unionen frågat företagsledare om de har skaffat sig kompetensutveckling det senaste året. Enligt den svarar sju av tio att de har det. Motsvarande siffra för tjänstemän i privat sektor är 41 procent.

– Det är så klart positivt att företagsledare har förstått att man på dagens arbetsmarknad ständigt måste kompetensutveckla sig, men för att bygga en organisation som är redo för framtiden måste det även investeras i anställdas kompetens. Frågan är inte längre om företag har råd att satsa på kompetensutveckling – utan om de har råd att låta bli, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande, i ett pressmeddelande.

Anställda med låg lön får mindre kompetensutveckling

Redan 2019 visade en rapport från den fackliga organisationen PTK att arbetsgivare snålar på kompetensutveckling. Under ett år deltog ungefär hälften av de anställda i en kurs. En fjärdedel av kurstimmarna lades på obligatoriska kurser i hälsa och säkerhet, varav somliga är lagstadgade.

De med lägre löner och osäkra anställningsvillkor får i genomsnitt mindre kompetensutveckling än de med högre lön och tillsvidareanställning. Chefer eller anställda med längre utbildning får mer kompetensutveckling än andra, enligt rapporten.

Unionens tips till företagsledare 

  • Se löpande över företagets kompetensbehov.
  • Säkerställ att anställda har rätt färdigheter för att möta dagens och framtidens behov.
  • Ta höjd för kompetensutveckling i budgetarbetet.
  • Se till att anställda får utvecklingstid under ordinarie arbetstid, och justera arbetsbelastningen därefter.
  • Se till att anställda efter längre frånvaro får kompetensutveckling.
  • Erbjud kompetensutveckling på lika villkor för alla anställda.