Svenska företag har slagit världen med häpnad i mer än hundra år. Trots att framgången många gånger bygger på uppfinningar från tiden runt förra sekelskiftet finns bolag som SKF, Sandvik och Electrolux fortfarande med på listan över Sveriges största.
Det är företag som var för sig sysselsätter en mindre svensk stad, runt 50 000 personer. Skillnaden jämfört med tidigare är att numera jobbar de flesta i andra länder.
Nyckelordet är kommersialisering.
Det finns uppfinningar som aldrig blir mer än just – uppfinningar. Ta plastcykeln Itera som lanserades i början av 1980-talet. Den blev en gigantisk flopp, trots god marknadsföring. Sedan finns det uppfinningar som slår, vissa av dem lägger till och med grunden för en hel näring. Då talar vi om innovationer.
Det är en fundamental skillnad mellan uppfinningar och innovationer. Uppfinningen blir en innovation först när den skapar värden och får en viss spridning.
Men innovationen behöver egentligen inte ha sitt ursprung i en uppfinning. Det kan till exempel lika gärna handla om tjänster.
– Ta Ryanair till exempel, det är en innovation. I stället för att sälja dyra biljetter med gratis mat och gratis whisky så säljer man billiga resor och paketerar dem på ett helt annat sätt. På det viset får man enorm spridning och skapar enorma värden. De har fått efterföljare i precis hela världen, säger Mike Danilovic, professor i industriell organisation med inriktning innovation vid Högskolan i Halmstad.
Mångas av dagens innovationer innebär att man kombinerar etablerade lösningar och paketerar dem på ett nytt sätt.
– Nyckelordet är kommersialisering, konstaterar Mike Danilovic som utan omsvep instämmer i påståendet att Sverige är eller åtminstone har varit världsledande på innovationsområdet.
– Internationellt sett är det ett unikt land. Sverige saknar motstycke, inget annat land med så pass få invånare har lyckats skapa så många framgångsrika globala företag som är baserade på olika former av innovation.
Toppstyrda företag är inte lyhörda.
Varför? Ja, det finns ett antal skäl. Sverige har en gammal ingenjörstradition, och många företag i Sverige är grundade på tekniska innovationer och framdrivna av ingenjörer. Sverige som marknad är begränsad, för att få upp volymerna har man tvingats internationalisera sig. Det har alltid funnits ett nära samarbete mellan regering och näringsliv där man har samverkat och skapat innovation. Och, inte minst, innovationerna har kommit underifrån, från ingenjörsleden. Inom företagen har man lyssnat på de anställdas kunskap och kompetens.
Men om dåtiden varit ljus när det gäller svensk innovation är framtiden mer tveksam, anser Danilovic.
– Jag ser en hel del utmaningar. Symbiosen mellan politik och näringsliv är inte lika stark och tydlig som förut. Samtidigt har företagen blivit alltmer toppstyrda. Man tror att man kan styra och kommendera fram innovationer, och är inte är lika lyhörd. Dessutom ser man alltmer medarbetarna som instrument som ska redovisa sin tid på olika konton. Människor har inte längre fokus på att skapa utan på att fylla i Excelark. Det gör att kreativiteten dör och att folk ger upp.
Man ser medarbetarna som instrument...
Utbildning, som ofta diskuteras i samband med innovationsklimatet, är inte allt, menar Mike Danilovic som påpekar att det är långt ifrån alltid som det står välutbildade människor bakom stora uppfinningar. Utbildning innebär också disciplinering, något som till och med kan motverka kreativitet.
Att mattekunskaperna i den svenska skolan tycks bli sämre behöver inte heller nödvändigtvis vara en katastrof. Många ungdomar kan i stället så mycket mer av något annat, konstaterar Mike Danilovic. Problemet ligger på ett annat plan.
– Sverige hamnar i topp i olika mätningar av till exempel utbildningsnivå, forskningsintensitet och antalet patent, men vad som utmärker innovationer är inte antalet uppfinningar, utan förmågan att omsätta dem till något som går att tjäna pengar på. I dag diskuteras något som kallas för den svenska paradoxen. Vi är duktiga på forskning, men kanske inte riktigt lika bra på den andra delen.
Vad kommer att utgöra de stora innovationerna i framtiden?
– Om jag visste det skulle jag själv tjäna pengar på det. Det är oftast först i efterhand som man ser det. När Steve Jobs visade upp den första Iphonen skrattade hela industrin åt den, en touch-telefon var så fånig. Det blev en innovation som slog världen med häpnad. Jag tror att det är ungdomarna som kommer att vara innovationsskapande, därför måste man titta på vad de tycker är kul och vilka problem de står inför. Och man kan tänka sig att de nya idéerna kommer att komma från oväntade håll, kanske är det kinesiska ungdomar eller afrikanska ungdomar som står för dem.
Tio klassiska svenska uppfinningar
1. Separatorn (1877)
Med den separator som Gustaf de Laval konstruerade kunde man skilja på mjölk och grädde betydligt snabbare än tidigare. Mjölkseparatorn blev världsledande och utgjorde grunden för dagens Alfa Laval.
2. Aga-fyren (1905)
Gustaf Daléns gasdrivna fyr styrdes av en solventil som stängde av den under dygnets ljusa timmar. Därmed minskade driftkostnaderna med 90 procent. Även i dag arbetar Aga med gastekniska lösningar.
3. Kullagret (1907)
Kullager fanns det tidigare. Men Sven Wingquists konstruktion klarade helt andra påfrestningar än de tidigare. Det nya kullagret gav SKF, som Wingquist tog initiativ till, en flygande start.
4. Kylskåpet (1921)
Här kan man prata om lyckat examensarbete. Baltzar von Platen och Carl Munters var fortfarande studenter på KTH när de uppfann kylsystemet som senare lade grunden till Electrolux framgångar.
5. Ikea (1943)
Ingen märklig idé kan tyckas: att låta folk bära hem möblerna i bitar och skruva ihop dem på egen hand. Fungerade gjorde den i alla fall. 60 år efter att Ingvar Kamprad öppnat sin första affär fanns 349 Ikeavaruhus i 43 länder.
6. Tetra Pak (1944)
Det var en laboratorieassistent, Erik Wallenberg, som tog fram den ursprungliga tetraederformade förpackningen i plastbelagd kartong, så perfekt lämpad för vätskor. I dag finns familjen Rausings fabriker på fem kontinenter.
7. Trepunktsbältet (1958)
Vem som uppfann trepunktsbältet kanske kan diskuteras. Klart är att Volvos säkerhetsingenjör Nils Bohlin vidareutvecklade och tog patent på det. Lika klart är att bältet lade grunden för Volvos rykte som en säker bil. Här demonsterar Nils Bohlin bältet under en bilmässa i England 1960.
8. AXE-växeln (1976)
Den digitala telefonväxeln för fast telefoni kostade en halv miljard kronor att ta fram under ingenjören Bengt-Gunnar Magnussons ledning. Å andra sidan kan dess betydelse för Ericssons fortsatta utveckling knappast underskattas.
9. Losec (1979)
Projektet för att skapa magsårsmedlet Losec startade Astra redan 1966. Först 22 år senare lanserades det. Då tog det å andra sidan bara åtta år innan det var världens mest sålda läkemedel.
10. Skype (2003)
Plötsligt blev det gratis att ringa, förutsatt att man hade en internetuppkoppling. Bakom ip-telefonins genombrott låg entreprenören Niklas Zennström, som lär ha fått minst 19 miljarder kronor när han sålde företaget 2005.
