Omställningsstudiestödet ger möjlighet att plugga med lön. Tanken med reformen är att personer mitt i karriären antingen kan vidareutveckla sin kompetens inom sitt yrket för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden – eller sadla om och få en helt ny utbildning att stå på. 

I oktober har det har gått två år sedan utbildningssatsningen sjösattes och den har minst sagt kantats av problem. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.

50 miljoner ska minska handläggningskaos

Men nu ser det något ljusare ut. Söktrycket har minskat under 2024 och CSN har flyttat om resurser för att få bättre ruljangs på handläggningen. 

Men samtidigt visar nya siffror från myndigheten att över 16 000 personer fortfarande väntar på besked om de ska beviljas studiemedel eller inte för tidigare sökperioder. 

Regeringen meddelade nyligen att de skjuter till 50 miljoner extra nästa år för att CSN ska kunna komma till rätta med de långa handläggningstiderna. Förhoppningen är att de ökade resurserna i kombination med ett förenklat regelverk ska ge sökande ett beslut i god inför terminsstarten.

Häng på låset i natt

Tisdagen den 1 oktober öppnade CSN ansökan för nästa ansökningsperiod – det vill säga för dig som vill studera under vårterminen 2025. 

Den som vill öka sina chanser att beviljas studiemedel gör klokt i att inte dra ut på sin ansökan mer än nödvändigt. CSN prövar nämligen ansökningarna i den ordning de kommer in och den avsatta budgeten är begränsad. 

Enligt CSN är det dock ännu viktigare att vara väl förberedd innan man fyller i sin ansökan. Myndigheten tipsar om att den som söker först och främst ska se om man uppfyller villkoren genom att ta kontakt med Trygghetsrådet TRR. Det är också bra att se till att ha alla uppgifter till hands som rör själva utbildningen. Ju mer komplett ansökan är, desto fortare går den att handlägga.

Omställningsstudiestödet infördes i samband med den nya LAS-överenskommelsen 2022, då arbetsgivare bland annat gavs större möjligheter att göra avsteg från turordningsreglerna. Tanken med studiestödet var att ge arbetstagare en utökad möjlighet till vidareutbildning för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Kollega har i flera artiklar berättat om de långa handläggningstiderna till följd av att CSN, Centrala studiestödsnämnden, inte haft tillräckliga resurser att hantera det stora söktrycket.

Nu har två professorer i nationalekonomi, Peter Fredriksson och David Seim, analyserat hur de två första ansökningsperioderna har gått. Rapporten har gjorts på uppdrag av organisationen SNS och levererar kritik på en rad punkter.

Lågutbildade nås inte av stödet

För det första slår forskarna fast att omställningsstudiestödet inte når de grupper som behöver det mest. Enligt rapporten ansöker lågutbildade och personer som jobbar i yrken med störst risk att ersättas av AI om stödet i betydligt lägre utsträckning än dem med högre utbildning.

För det andra konstaterar de att sannolikheten att beviljas stödet är lägre bland lågutbildade och personer med hög arbetslöshetsrisk. Omställningsstudiestödet används alltså främst av andra grupper än de som är i störst behov av kompetensutveckling, skriver forskarna i sin rapport.

Enligt de båda nationalekonomerna sub­ventionerar reformen utbildningar som ändå hade kommit till stånd. Benägenheten att påbörja en utbildning är nämligen lika stor oavsett om den sökande får sin ansökning beviljad eller inte, vilket forskarna tyder på att stödet inte påverkar viljan att börja studera.

Slöseri med skattemedel

En av forskarnas slutsatser är att omställningsstudiestödet är ett slöseri med skattemedel i sin nuvarande form, de anser att det nuvarande studiemedelssystemet skulle kunna tillgodose behovet av omskolning.
Man anser att stödet kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv - om det riktas till grupper med stort behov av att uppgradera sin kompetens och som inte skulle göra detta utan samhällets hjälp. Till exempel borde stödet begränsas till personer som varslats om uppsägning.

Facken upprörda

Forskarnas slutsatser får inte några stående ovationer från fackligt håll. Enligt facken har rapporten landat i felaktiga slutsatser eftersom utgångspunkten präglas av missförstånd.

− Vi håller inte med dem. Syftet med reformen har aldrig varit att fungera som en traditionell arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Måste även beakta saker som kommer man att kunna jobba längre och kommer man att orka. Men den typen av aspekter har det inte tittat på i den här studien, säger Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt. 

Är det inte viktigt att analysera om skattemedlen används på rätt sätt?
− Jo, absolut men för att kunna göra en sådan analys måste man titta på fler aspekter och det är för tidigt. De första perioderna präglades av ett antal barnsjukdomar i CSN:s handläggning som till exempel gjorde att de som redan var i studier fick stödet beviljat.

Även högutbildade riskerar arbetslöshet

Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, skriver på Linkedin: "Oj vad många fel två professorer kan ha om omställningsstudiestödet" och  påpekar att det redan finns en statlig arbetsmarknadspolitik, inte minst för dem med svag ställning på arbetsmarknaden.

Facken ställer sig också frågande till rapportens slutsats att stödet inte når de grupper som har störst behov, eller att det endast är personer med lägre utbildning som löper risk att bli arbetslösa eller behöva ställa om till följd av AI.

− Den snabba AI-utvecklingen påverkar i hög grad högutbildade grupper. Forskning visar att just generativ AI på ett annat sätt än tidigare tekniksprång kan komma att påverka grupper med högre utbildning och inkomstnivåer. Det är centralt att akademiker ges möjlighet att växla spår och framtidssäkra sin kompetens genom omställningsstudiestödet, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia i en kommentar.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.