Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inte kört att plugga med lön trots högt söktryck

Möjligheten att plugga med lön lockar många. På tisdagsmorgonen hade 6 000 ansökningar kommit in till CSN som räknat med 5 300. Men loppet är inte kört för studiesugna som ännu inte kommit till skott.
Johanna Rovira Publicerad 4 oktober 2022, kl 12:40
CSN-kuvert till vänster och person som studerar till höger.
CSN har redan fått in 6 000 ansökningar för det nya studieomställningsstödet. Beräkningen för 2022 var 5 300. Foto: Jessica Gow/TT och Isabell Höjman/TT

Från den första oktober finns möjligheten för anställda som vill studera att söka ett nytt studiestöd som ger upp till 80 procent av lönen. Enligt en Sifoundersökning i förra veckan är det dock bara två av tio som känner till omställningsstudiestödet.

Trots detta rasslade det till hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, redan första dagen det gick att ansöka om bidraget. I morse hade CSN fått in över 6000 ansökningar.

– Betydligt fler har sökt än vad vi trodde. Prognosen var att 5 300 skulle söka under 2022, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Alla ansökningar godkänns inte

Den planerade kostnaden för systemet, 1,3 miljarder kronor för nästa år, beräknas räcka till drygt 5000 platser. Myndigheten hanterar ansökningarna i den turordning de kommer in, så det är en fördel att vara tidigt ute. Däremot innebär det inte att pengarna är slut – det är skillnad på ansökningar och beviljade ansökningar, påpekar Stefan Tärnhuvud.

– Alla som ansöker kanske inte uppfyller kriterierna. Sedan handlar det också om folk söker bidrag för heltid eller deltidsstudier – det påverkar också.

Alla studiemotiverade kommer kanske inte heller att komma in på den valda utbildningen eller få studierna godkända av omställningsorganisationen. Studiebidraget gäller bara kurser som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och måste godkännas.

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet betalas ut för heltidsstudier i maximalt 44 veckor. Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.

Kravet för att beviljas stöd är att du jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren, samt har arbetat minst 16 timmar per vecka.

Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.

Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor (4,5 inkomstbasbelopp), alltså 20 460 kronor.

Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor (5,5 inkomstbasbelopp), alltså 25 000 kronor i månaden.

Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor (12 inkomstbasbelopp), alltså 44 300 kronor.

Stödet beviljas till studier som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet samt utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.

Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det.

Kompetensutveckling

CSN ville ha 50 miljoner extra – fick bara 10

Den som söker omställningsstudiestöd får vänta månader på besked. Därför krävde CSN 50 miljoner extra i år för att kunna korta väntetiden. Nu meddelar regeringen att myndigheten får 10 miljoner kronor extra.
David Österberg Publicerad 5 september 2023, kl 09:36
Ett kuvert från CSN.
För att korta väntetiderna för de som söker omställningsstudiestöd krävde CSN 50 miljoner extra. Nu meddelar regeringen att myndigheten får mer pengar - dock bara 10 miljoner kronor i år. Foto: Jessica Gow/TT.

Kollega har i flera artiklar berättat om de långa väntetiderna för omställningsstudiestöd. Flera fackförbund har kritiserat regeringen för att inte hålla sin del av las-överenskommelsen och krävt mer pengar till CSN, Centrala studiestödsnämnden. Myndigheten har uppgett att den behöver 50 miljoner kronor extra i år för att anställa fler handläggare – och på så sätt kunna korta väntetiderna. Totalt vill CSN ha 250 miljoner kronor extra till 2025.

Nu meddelar regeringen att CSN får 10 miljoner kronor extra i år. Nästa år och 2025 blir tillskottet 50 miljoner kronor per år, totalt 110 miljoner kronor.

Regeringen vill också se regelförändringar och ska inom kort ge CSN i uppdrag att se över reglerna.

Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN, skriver i ett mejlsvar till Kollega att myndigheten gläds åt tillskottet och att det kommer att "göra skillnad för handläggningen". Nästa år räknar CSN dessutom med att ha ett mer automatiserat system för handläggningen.

Martin Linder är ordförande för Unionen. Han tycker att det är bra att regeringen nu tillför en del pengar, men är kritisk till att de dröjt:

"Vi har varit besvikna på hur regeringen hanterat omställningsstödet och var starkt kritiska till att man inte sköt till pengar redan i våras när CSN flaggade för att man inte hade resurserna som krävdes för att hantera ansökningarna. Att en del av pengarna som myndigheten har begärt kommer nu är bra, men det är fortsatt regeringens ansvar att se till att omställningsstödet börjar fungera", skriver han till Kollega.

Martin Linder anser också att det är bra att reglerna förenklas. 

"Sådana förändringar tas fram tillsammans med oss parter för inte äventyra intentionen i den här överenskommelsen", skriver han.

Socialdemokraterna är kritiska till att myndigheten fick mindre än hälften av pengarna den begärt.

– Det riskerar att leda till att tusentals människor fortsatt inte får besked om att påbörja sina studier. Det innebär att regeringen håller på att schabbla bort den här reformen, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Åsa Westlund till TT.