Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inte kört att plugga med lön trots högt söktryck

Möjligheten att plugga med lön lockar många. På tisdagsmorgonen hade 6 000 ansökningar kommit in till CSN som räknat med 5 300. Men loppet är inte kört för studiesugna som ännu inte kommit till skott.
Johanna Rovira Publicerad
CSN-kuvert till vänster och person som studerar till höger.
CSN har redan fått in 6 000 ansökningar för det nya studieomställningsstödet. Beräkningen för 2022 var 5 300. Foto: Jessica Gow/TT och Isabell Höjman/TT

Från den första oktober finns möjligheten för anställda som vill studera att söka ett nytt studiestöd som ger upp till 80 procent av lönen. Enligt en Sifoundersökning i förra veckan är det dock bara två av tio som känner till omställningsstudiestödet.

Trots detta rasslade det till hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, redan första dagen det gick att ansöka om bidraget. I morse hade CSN fått in över 6000 ansökningar.

– Betydligt fler har sökt än vad vi trodde. Prognosen var att 5 300 skulle söka under 2022, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Alla ansökningar godkänns inte

Den planerade kostnaden för systemet, 1,3 miljarder kronor för nästa år, beräknas räcka till drygt 5000 platser. Myndigheten hanterar ansökningarna i den turordning de kommer in, så det är en fördel att vara tidigt ute. Däremot innebär det inte att pengarna är slut – det är skillnad på ansökningar och beviljade ansökningar, påpekar Stefan Tärnhuvud.

– Alla som ansöker kanske inte uppfyller kriterierna. Sedan handlar det också om folk söker bidrag för heltid eller deltidsstudier – det påverkar också.

Alla studiemotiverade kommer kanske inte heller att komma in på den valda utbildningen eller få studierna godkända av omställningsorganisationen. Studiebidraget gäller bara kurser som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och måste godkännas.

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet betalas ut för heltidsstudier i maximalt 44 veckor. Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.

Kravet för att beviljas stöd är att du jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren, samt har arbetat minst 16 timmar per vecka.

Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.

Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor (4,5 inkomstbasbelopp), alltså 20 460 kronor.

Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor (5,5 inkomstbasbelopp), alltså 25 000 kronor i månaden.

Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor (12 inkomstbasbelopp), alltså 44 300 kronor.

Stödet beviljas till studier som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet samt utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.

Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24

Kompetensutveckling

8 YH-kurser att läsa vid sidan av jobbet

Funderar du på kompetensutveckling och ett uppdaterat cv? Just nu finns drygt 400 kurser på Yrkeshögskolan som du kan läsa vid sidan av jobbet.
Lena Michanek Publicerad 13 augusti 2026, kl 05:59
Vuxna studerande vid datorer under utbildning. Illustrationsbild till artikel om yrkeshögskolans kurser.
Rekordmånga YH-kurser erbjuds 2026 för personer som vill kompetensutveckla sig vid sidan av jobbet. Flera av kurserna fokuserar på AI, cybersäkerhet och digitalisering. Colourbox

I år erbjuds rekordmånga YH-kurser. Till skillnad mot YH-program är kurserna kortare utbildningar som vänder sig till den som redan jobbar och vill bygga på sin kompetens. Ofta går kurserna att kombinera med arbete. 

Kurser ges bland annat inom ekonomi, administration, försäljning, data/IT och säkerhetstjänster. Enligt Myndigheten för yrkeshögskolan märks ett ökat fokus på AI, digitalisering och säkerhetsfrågor i årets utbud.

Här är några exempel: 

  1. Cybersäkerhet för yrkesverksamma: Kursen ska ge kunskap och verktyg för att identifiera, förebygga och hantera moderna cyberhot (Chas Academy).
  2. AI-driven bokföring: Ska ge kunskap i att effektivisera bokföringen med hjälp av AI (Tuc yrkeshögskola).
  3. Datadriven försäljning och AI: Ska ge djupare förståelse för AI-tekniker och tillämpningar inom försäljning (Stockholm School of Business).
  4. CAD i produktions- och ritteknik: Sak ge kunskap i CAD från idé till färdig konstruktion (EC utbildning AB).
  5. Produktionsledning inom industriell tillverkning: Ska utveckla förmågan att leda en effektiv, säker och resurssnål produktion (YH Akademin AB).
  6. Compliance inom IT-säkerhet: Ska ge kunskap i att implementera och upprätthålla säkerhetspolicyer- och standarder samt att hantera incidenter (Medieinstitutet i Sverige AB).
  7. Projektekonomi för hållbara IT-projekt: Ska ge kunskap i att planera och följa upp ekonomin i IT-projekt (Jensen education School AB).
  8. Marketing automation: Ska ge kunskaper i hur man effektiviserar och automatiserar marknadsföringsarbetet (KYH AB).

Hela kursutbudet hittar du här.

 

Det här är Yrkeshögskolan 

• Yrkeshögskolan erbjuder eftergymnasiala program och kurser med stark koppling till arbetsmarknadens behov. 

• Det är Myndigheten för yrkeshögskolan som varje år beslutar vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. Myndigheten ansvarar också för att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar och för att granska utbildningarnas kvalitet. 

• Yrkeshögskolan erbjuder både program och kurser. Programmen riktar sig främst till den som vill ha en yrkesutbildning, medan kurserna mer är påbyggnad för redan yrkesverksamma. 

• 2026 omfattar kursutbudet närmare 30.000 studerandeplatser. 

• Ansökningarna om att få bedriva YH-kurser var 2026 fler än någonsin. Totalt inkom 1300 ansökningar från olika utbildningsföretag, varav drygt 400 fick ja.