Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Glasögon vägen till framgång

Vill du framstå som mer kompetent och intelligent? Eller vinna valet till klubbordförande? Bär glasögon. Jobbar du framför dator kan du till och med få glasögonen bekostade av arbetsgivaren.
Johanna Rovira Publicerad
Pablo Martinez Monsivais/AP Photo
Hade det gått bättre för Hillary Clinton i presidentvalet om hon oftare burit glasögon offentligt? Pablo Martinez Monsivais/AP Photo

Glasögon får oss att verka smarta, pålitliga, kapabla och framgångsrika – i alla fall till en början, enligt en mängd tidigare studier. Åtta nya undersökningar, utförda av forskare vid universiteten i Cologne, Tyskland och Groningen, Nederländerna, visar att glasögon också ökar chanserna för politiker att vinna val - i västvärlden.

Att ingen amerikansk president sedan Truman i mitten av förra seklet, har burit glasögon offentligt, beror enligt forskarna på att politiker inte vill framställa sig själva som svaga,  skröpliga och eventuellt fega. Forskarna menar dock att glasögon i själva verket signalerar kompetens och visdom och lät testpersoner välja kandidater med och utan glasögon. (En av kandidaterna var för övrigt den svenska politikern Agneta Gille).

Resultaten visade att testväljarna från USA föredrog politiker med glasögon i flertalet undersökningar. När samma undersökning gjordes på indiska testpersoner vann dock de glasögonlösa kandidaterna med knapp marginal och forskarna tror detta bland annat beror på att glasögon är relativt ovanliga i Indien – bara sju procent i Indien bär glasögon jämfört med 61 procent i USA.

Att bära glasögon är ett lätt och effektivt sätt att nå framgång, oavsett om du har synfel eller inte, summerar forskarna.

Så säger lagen:

Arbetar du mer än en timme om dagen har du enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift  rätt till synundersökning regelbundet (vart femte år eller oftare om du har besvär) som bekostas av arbetsgivaren. Kommer optikern fram till att du behöver särskilda terminalglasögon måste arbetsgivaren stå för kostnaden av dessa (dock inte vilka bågar som helst).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Vässa din kompetens på högskolan – 100 korta kurser för dig som jobbar

Sugen på att lära dig mer om AI? Eller vill du veta allt om underjordisk stadsplanering? Just nu finns över 100 korta kurser på högskolor och universitet som är anpassade för dig som jobbar.
David Österberg Publicerad 27 augusti 2026, kl 05:59
Läsa AI på högskolan
Över 100 kurser erbjuds av elva svenska lärosäten. De flesta kan läsas på distans vid sidan av arbetet. Colourbox

För ett par år sedan sjösatte regeringen sin satsning på korta kurser för yrkesverksamma. Elva högskolor och universitet fick extra pengar för att ta fram kurser anpassade för den som vill lära sig mer vid sidan av jobbet.

Satsningen har breddats till AI och kärnkraft

Inledningsvis var kurserna inriktade på grön omställning, men från i år har satsningen breddats till att också omfatta AI och kärnkraftsteknik.

Cecilia Johansson
Mikael Wallerstedt

– Förra året fick vi sammanlagt nästan 35 miljoner kronor för att arbeta med det här och i år får vi 61 miljoner kronor. 34 av dem går till grön omställning och kärnkraft och 27 går till AI, så det rör sig om ganska mycket pengar, säger Cecilia Johansson, forskare vid Uppsala universitet och samordnare för kurserna.

Totalt finns drygt 100 kurser och samtliga är öppna för alla. Kurserna motsvarar oftast två veckors studier, men ges vanligen över en längre studieperiod med låg studietakt. Just nu kan man gå kurser i allt från ciderproduktion och batteriteknik till kärnkraftsteknik och hur man lär ut AI till barn.

– En del är MOOC:ar (massive open online course) och dem kan man påbörja närsomhelst och andra har ett startdatum. Den absoluta majoriteten är på distans, men det finns några kurser som har något kurstillfälle på plats, säger Cecilia Johansson.

Inga högskolepoäng men möjlighet till intyg

Det finns inga formella krav på förkunskaper för att anmäla sig till en kurs. De flesta har dock rekommendationer kring vilka förkunskaper man behöver för att ta till sig kursen. De ger inga högskolepoäng men man kan få ett intyg på att man har gått kursen om man klarar ett avslutande kunskapsprov.

Är tanken att man ska bli bättre på det man redan kan eller att man ska bli sugen på att byta yrkesbana?

– Både och. Inom exempelvis kärnkraftsteknik kommer vi både att ha kurser som är mer av en introduktion till ämnet och andra som är nischade för folk som redan kan saker inom området.

Är det verkligen universitetens roll att kompetensutveckla yrkesverksamma? Borde inte arbetsgivarna ansvara för det?

– Det här är ju en arbetsmarknadspolitisk satsning, ett sätt att arbeta med kompetensförsörjning brett i Sverige. Det fina med de här kurserna är att de är öppna för alla, oavsett vilken arbetsplats man jobbar på. Men självklart kan även företag som ser behov av viss kompetens använda sig av kurserna. Det gynnar framför allt mindre företag, med mindre resurser.

Tekniska problem på kursplattformen

Kursutbudet finns på lärosätenas hemsidor (se faktaruta) men också samlat på plattformen learning4professionals.se.

– Tyvärr är plattformen knackig och vi jobbar på att få till en bättre teknisk lösning, säger Cecilia Johansson.

Elva lärosäten ger korta kurser för yrkesverksamma

Uppsala universitet

Chalmers

Kungliga tekniska högskolan

Lunds universitet

Linköpings universitet

Luleå tekniska universitet

Sveriges lantbruksuniversitet

Mälardalens universitet

Umeå universitet

Högskolan i Halmstad

Örebro universitet

Hela kursutbudet hittar du här 

https://learning4professionals.se/search?show=24