Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Glasögon vägen till framgång

Vill du framstå som mer kompetent och intelligent? Eller vinna valet till klubbordförande? Bär glasögon. Jobbar du framför dator kan du till och med få glasögonen bekostade av arbetsgivaren.
Johanna Rovira Publicerad
Pablo Martinez Monsivais/AP Photo
Hade det gått bättre för Hillary Clinton i presidentvalet om hon oftare burit glasögon offentligt? Pablo Martinez Monsivais/AP Photo

Glasögon får oss att verka smarta, pålitliga, kapabla och framgångsrika – i alla fall till en början, enligt en mängd tidigare studier. Åtta nya undersökningar, utförda av forskare vid universiteten i Cologne, Tyskland och Groningen, Nederländerna, visar att glasögon också ökar chanserna för politiker att vinna val - i västvärlden.

Att ingen amerikansk president sedan Truman i mitten av förra seklet, har burit glasögon offentligt, beror enligt forskarna på att politiker inte vill framställa sig själva som svaga,  skröpliga och eventuellt fega. Forskarna menar dock att glasögon i själva verket signalerar kompetens och visdom och lät testpersoner välja kandidater med och utan glasögon. (En av kandidaterna var för övrigt den svenska politikern Agneta Gille).

Resultaten visade att testväljarna från USA föredrog politiker med glasögon i flertalet undersökningar. När samma undersökning gjordes på indiska testpersoner vann dock de glasögonlösa kandidaterna med knapp marginal och forskarna tror detta bland annat beror på att glasögon är relativt ovanliga i Indien – bara sju procent i Indien bär glasögon jämfört med 61 procent i USA.

Att bära glasögon är ett lätt och effektivt sätt att nå framgång, oavsett om du har synfel eller inte, summerar forskarna.

Så säger lagen:

Arbetar du mer än en timme om dagen har du enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift  rätt till synundersökning regelbundet (vart femte år eller oftare om du har besvär) som bekostas av arbetsgivaren. Kommer optikern fram till att du behöver särskilda terminalglasögon måste arbetsgivaren stå för kostnaden av dessa (dock inte vilka bågar som helst).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.