Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Från mekaniker till skrivbordsjobb på LKAB

Gruv- och mineralkoncernen LKAB löser kompetensbristen genom att låta medarbetarna sätta sig i skolbänken. I år får andra kullen mekaniker högskoleutbildning till tekniker, ett tjänstemannajobb.
Niklas Hallstedt Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Gruvbolaget LKAB utbildar sina mekaniker till tekniker. Fredrik Sandberg/TT

I fjol gick tolv mekaniker ett halvår på Luleå Tekniska Universitet, LTU, och fick utbildning för att kunna axla ett arbete som tekniker. I år är det elva som fått chansen. Enligt AnnChristine Lindgren, chef för HR shared services på LKAB, är de utvalda utifrån att de anses ha stor utvecklingspotential och efterlever företagets värderingar på ett bra sätt.

För LKAB innebär det tillgång till ny eftertraktad arbetskraft, för de anställda öppnar det nya utvecklings- och karriärmöjligheter.

– Det har fått ett väldigt positivt genomslag i organisationen. De anställda ser det som positivt att utvecklas i takt med oss, de kan stanna och ändå få nya möjligheter.

Under halvåret av studier har de anställda en ”utbildningslön”, en lön som inte skiljer sig så mycket från grundlönen.

Fredrik Hultqvist var en av dem som gick utbildningen i fjol. Han har jobbat på LKAB sedan 2008, de senaste sex åren som mekaniker. Att sätta sig i skolbänken igen var utmanande, men roligt och intensivt, berättar han.

– Jag kan absolut rekommendera andra att göra samma sak, i alla fall om man känner för att göra något nytt. På det här sättet får jag ju vara kvar på arbetsplatsen, men med nya arbetsuppgifter. Skillnaden jämfört med att vara mekaniker är att det här är ett rent skrivbordsjobb, nu sitter jag och planerar kommande jobb.

Däremot är det inte ett val man ska göra för lönens skull, menar han.

– Det är inget större hopp. Nu jobbar jag ju bara dagtid och får inget skifttillägg.

Sannolikt kommer det här slaget av utbildningsinsatser i företagets regi bli ännu viktigare framöver, säger AnnChristine Lindgren.

– Absolut, tittar vi fram till 2025 ska det livslånga lärandet vara ett etablerat arbetssätt i företaget. Det kommer vara en hygienfaktor att skapa förutsättningar för medarbetarnas lärande framöver. Vi har ansvar för att säkra vår egen kompetensförsörjning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK

Kompetensutveckling

Vill skapa en humanitär korridor till Gaza

Unionenmedlemmen Marita Rodriguez har fått tjänstledigt för att delta i konvojen Global Sumud Flotilla vars syfte är att bryta blockaden mot Gaza och skapa en humanitär korridor.
Johanna Rovira Publicerad 26 september 2025, kl 12:08
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez går i spetsen för Global Sumud Flotilla – en internationell konvoj bestående av över 50 fartyg från mer än 44 länder. Syftet? Att bryta blockaden mot Gaza och etablera en humanitär korridor.Bild på kvinna och fartyg.
Unionenmedlemmen Marita Rodriguez befinner sig ombord på ett av de över 50 skepp som seglar i intitiativet Global Sumud Flotilla. Båten på bilden är dock inte den båt hon befinner sig på. Foto: Privat/Sebastiano Diamante/AP/TT

Var befinner du dig just nu? 

Ombord på en liten segelbåt, Selvaggia, på väg till Gaza i en flottilj, Global Sumud Flotilla, som försöker bryta den illegala israeliska blockaden av Gaza. Vi har också med oss viss humanitär hjälp ombord och målet är att skapa en humanitär korridor. Häromnatten blev vi attackerade av drönare, men vi hade tur, det blev inga större skador, det var bara väldigt skrämmande. 

Varför är du ombord? 

Av kärlek. Min far var politiskt aktiv och blev mördad i Chile. När jag ser politiska rörelser som blivit oerhört kriminaliserade ser jag honom och viljan att förändra.  Men också på grund av min sons härliga leende – jag kan inte stillatigande se på hur andra barn lider.  Lidandet i Gaza måste få ett slut. 

Gör du det här i tjänsten? 

Nej, jag fick tjänstledigt. Min chef ansåg att missionen är  viktig och såg resan som kompetensutveckling. Jag kommer att ta med mig massa värdefull kunskap om organisation överlag när jag kommer hem. Om jag kommer hem. 

Vad är Global Sumud Flotilla: 

Ett internationellt initiativ som består av över 50 fartyg med tusentals deltagare från mer än 44 länder. Konvojen avseglade i slutet av augusti, och utsattes för drönarattacker natten till den 24 september.  Italien och Spanien har skickat ut stridsfartyg för beskydd av konvojen. Ett femtontal deltagare från Sverige finns med ombord på olika skepp.

Uttalande från utrikesdepartementet med anledning av GSF: 

Utrikesdepartementet avråder sedan tio år från alla resor till Gaza.  Avrådan är en signal om att säkerhetsläget är allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Sverige har inte några möjligheter att bistå konsulärt till havs.
Källa: Utrikesdepartementet.