Hoppa till huvudinnehåll
Klimat

Så ska han rädda haven från utfiskning

Uppfödning på land är ett måste för att producera hållbar fisk i stor skala. Det menar Johan Ljungquist, vd på Gårdsfisk som erbjuder världens hittills enda integrerade lant- och vattenbruk.
Petra Rendik Publicerad 21 augusti 2023, kl 06:00
Johan Lundquist, vd på Gårdsfisk, med en hov i handen vid en stor fiskbassäng.
Johan Ljungquist, vd på Gårdsfisk, driver världens hittills enda integrerade lant- och vattenbruk.

Varför producera fisk på land?

– 75 procent av all fisk vi äter är importerad. Vi behöver hitta sätt att tillgodose marknaden med livsmedel och det måste ske hållbart på hemmaplan utan att vi fiskar ut haven.
 

Uppfödningen sker numera hos uppfödare på kontrakt. Hur kommer det sig?

– Tanken var att vi skulle producera fisken själva men många tyckte det här var ett intressant koncept. Vi säljer systemet till lantbrukare och det blir en del av vår expansion. De får yngel av oss, vi köper sedan tillbaka fisken för slakt och försäljning. Många lantbrukare, särskilt yngre, ser fiskuppfödning på land som ett komplement till traditionell djurproduktion.

Ni föder upp arterna Rödstrimma och Clarias, hur har ni gjort urvalet?

– De är helt enkelt ”rädda-världenfiskar” och några av världens vanligaste matfiskar. De är tåliga, behöver inte antibiotika, äter mer vegetabilier än andra fiskar och växer snabbt för att nämna några fördelar.

Är konsumenterna lika övertygade?– Vi har en utmaning med konservativa fiskkonsumenter. Första året sålde vi 20 kilo, men förra året var det 240 ton.

Vi bestämmer när fisken föds och dör



Ni kallar ni det fiskuppfödning, inte odling?

– Det är viktigt hur vi benämner saker. Vi bestämmer när fisken föds och dör. Vi skördar inte, vi slaktar. Det handlar om uppfödning och i slutändan fiskarnas välfärd och dess ställning inom lantbruket som produktionsdjur. Framtidens konsumenter kommer inte heller acceptera att fisk behandlas sämre än andra djur.

Du har sagt att ni ska producera mer fisk än Norge. Hur ska det gå till?

– Jag drömmer om att 2 000 lantbrukare vill ägna sig åt fiskuppfödning, det är nämligen vad som krävs för att kunna producera en miljon ton fisk om året. Lyckas vi med det blir vi större än Norge.

Vad driver dig?

– Det undrar jag också ibland. Vissa kvällar när jag kommer hem kan det kännas tufft. Vi har hållit på i tio år och jag tycker fortfarande att det är så kul. Sedan älskar jag att tävla, känslan av att ha möjligheten att spöa norrmännen i något ger energi.

Vilken är din största utmaning just nu?

– När jag och min medgrundare Mikael började gjorde vi precis allt själva. Nu har vi 33 anställda, så jag måste våga släppa taget och lita på att andra gör jobbet. Och inse att ”good is enough” funkar det med.

Hur är du som chef?

– Ganska bra, tror jag, även om jag är rätt bångstyrig som person. Jag försöker lyssna och stötta medarbetare i stort som smått. Det är viktigt att ibland våga vara chef fullt ut och försvara sina anställda. När det kommer smällar utifrån måste du som chef ställa dig emellan.

Johan Ljungquist

Gör: Vd på Gårdfisk som han och Mikael Olenmark grundade för drygt tio år sedan.
Bor: Åhus.
Karriär: Jobbade inom traditionell fiskeindustri innan han studerade vidare till marinbiolog

GÅRDSFISK

Etablerades 2009 i Gretagården i Skättilljunga. Företagets system bygger på ett integrerat lant- och vattenbruk. Förenklat innebär det att all fiskuppfödning bedrivs i sötvatten intill jordbruk. Fodret som fiskarna äter är till största del växtbaserat. Restprodukterna, det vill säga fiskarnas kiss och bajs, och vattnet från bassängerna återanvänds som gödsel och bevattning.

Klimat

Med vinden som drivkraft

Som vd för Dalavind upplever Niklas Lundaahl att han gör något viktigt för miljön. En utmaning är att tackla vindkraftsmotståndarna.
Anita Täpp Publicerad 10 februari 2023, kl 06:00
Vintrigt fjällandskap i soluppgång. Flera vindkraftverk står på rad i landskapet.
Dalavinds vindkraftverk producerar runt 80 miljoner KWh per år. FOTO: Klas Sjöberg.

Hur påverkas ditt arbete av vindkraftsmotståndare?

– Vi upplever att motståndet är mer  aggressivt i dag, vilket lett til att det  har blivit mer polariserat, där de som är positiva till vindkraft knappt törs nämna det av rädsla för att bli uthängda i sociala medier.
– Alla våra vindkraftsparker som är i drift har kommit till genom lokala och regionala initiativ, där ortsbefolkningen ofta har visat på områden där det blåser bra. Då har vi kunnat förankra processen snabbare än vad vi på sistone, i ett nytt projekt, har kunnat göra.

Niklas Lundaahl.

Kan du ändå förstå den som inte vill bo nära ett vindkraftverk?
– Jag har full förståelse för att förändringar i närområdet påverkar människor. Men samtidigt är det svårt att uppnå utveckling utan förändring. Dessutom har vi de uppsatta klimatmålen att förhålla oss till. Nu går näringslivet före och vill snabbt ha en ny billig fossilfri elproduktion för att företagen ska kunna vara konkurrenskraftiga. Då behöver politiker ha rätt fakta så att de inte säger nej utifrån känslor. En mycket viktig utmaning för mig är därför att lyfta upp kunskapen om den energiomställning vi är inne i.

Hur kan ni få skeptiker mer positiva?
– De som hörs mest kommer vi inte kunna vända, eftersom de är övertygade om att vindkraft inte är bra. En del påstår till och med att man kan bli sjuk av det.
– Andra upplever att det är bra att vi delar ut en vindpeng, exempelvis till lokala föreningar, för att gynna en positiv utveckling i bygden där vindkraftsparken finns.
– Många gillar också möjligheten att vara delägare genom att köpa andelar i en ekonomisk förening. I dag drar till exempel runt 3 000 andelsägare i Dalarna stora fördelar av det genom ett lägre elpris.

Vilka andra utmaningar har du som vd?
– Att få tag i kompetent personal och att organisationen växer, det ställer nya krav på mig som ledare. Nyligen rekryterade vi tre personer.

Vilken är din största drivkraft?
– Jag har ett stort naturintresse och tycker det är viktigt att vi når klimatmålen genom att minska vårt fossilberoende. Eftersom allt tyder på att energikonsumtionen kommer att öka är den förnyelsebara vindkraften väldigt betydelsefull. Att bidra till den här omställningen är jätteintressant.

Vad gör du själv för att minska din elförbrukning?
– Jag tänker till om hur jag använder el. Och vi har sänkt temperaturen hemma till 18 grader, vilket ju bara är en vanesak.

Niklas Lundaahl 

Ålder: 52 år

Bor: Falun

Karriär: Elkraftsingenjör, haft olika tjänster på Falu Elverk och Dalakraft. Projektledare och från 2017 vd på Dalavind.

Gör helst på fritiden: Är ute i naturen, åker skidor eller tar en tur på motorcykeln.

Dalavind

  • Företaget bildades 2006 och har  sju anställda vid kontoret i Falun.
  • Ägs av bland annat regionala energibolag, skogsägare, Svenska kyrkan och Skistar.
  • Bolaget äger eller är delägare i tolv vindkraftverk.