Hoppa till huvudinnehåll
Klimat

Så ska han rädda haven från utfiskning

Uppfödning på land är ett måste för att producera hållbar fisk i stor skala. Det menar Johan Ljungquist, vd på Gårdsfisk som erbjuder världens hittills enda integrerade lant- och vattenbruk.
Petra Rendik Publicerad 21 augusti 2023, kl 06:00
Johan Lundquist, vd på Gårdsfisk, med en hov i handen vid en stor fiskbassäng.
Johan Ljungquist, vd på Gårdsfisk, driver världens hittills enda integrerade lant- och vattenbruk.

Varför producera fisk på land?

– 75 procent av all fisk vi äter är importerad. Vi behöver hitta sätt att tillgodose marknaden med livsmedel och det måste ske hållbart på hemmaplan utan att vi fiskar ut haven.
 

Uppfödningen sker numera hos uppfödare på kontrakt. Hur kommer det sig?

– Tanken var att vi skulle producera fisken själva men många tyckte det här var ett intressant koncept. Vi säljer systemet till lantbrukare och det blir en del av vår expansion. De får yngel av oss, vi köper sedan tillbaka fisken för slakt och försäljning. Många lantbrukare, särskilt yngre, ser fiskuppfödning på land som ett komplement till traditionell djurproduktion.

Ni föder upp arterna Rödstrimma och Clarias, hur har ni gjort urvalet?

– De är helt enkelt ”rädda-världenfiskar” och några av världens vanligaste matfiskar. De är tåliga, behöver inte antibiotika, äter mer vegetabilier än andra fiskar och växer snabbt för att nämna några fördelar.

Är konsumenterna lika övertygade?– Vi har en utmaning med konservativa fiskkonsumenter. Första året sålde vi 20 kilo, men förra året var det 240 ton.

Vi bestämmer när fisken föds och dör



Ni kallar ni det fiskuppfödning, inte odling?

– Det är viktigt hur vi benämner saker. Vi bestämmer när fisken föds och dör. Vi skördar inte, vi slaktar. Det handlar om uppfödning och i slutändan fiskarnas välfärd och dess ställning inom lantbruket som produktionsdjur. Framtidens konsumenter kommer inte heller acceptera att fisk behandlas sämre än andra djur.

Du har sagt att ni ska producera mer fisk än Norge. Hur ska det gå till?

– Jag drömmer om att 2 000 lantbrukare vill ägna sig åt fiskuppfödning, det är nämligen vad som krävs för att kunna producera en miljon ton fisk om året. Lyckas vi med det blir vi större än Norge.

Vad driver dig?

– Det undrar jag också ibland. Vissa kvällar när jag kommer hem kan det kännas tufft. Vi har hållit på i tio år och jag tycker fortfarande att det är så kul. Sedan älskar jag att tävla, känslan av att ha möjligheten att spöa norrmännen i något ger energi.

Vilken är din största utmaning just nu?

– När jag och min medgrundare Mikael började gjorde vi precis allt själva. Nu har vi 33 anställda, så jag måste våga släppa taget och lita på att andra gör jobbet. Och inse att ”good is enough” funkar det med.

Hur är du som chef?

– Ganska bra, tror jag, även om jag är rätt bångstyrig som person. Jag försöker lyssna och stötta medarbetare i stort som smått. Det är viktigt att ibland våga vara chef fullt ut och försvara sina anställda. När det kommer smällar utifrån måste du som chef ställa dig emellan.

Johan Ljungquist

Gör: Vd på Gårdfisk som han och Mikael Olenmark grundade för drygt tio år sedan.
Bor: Åhus.
Karriär: Jobbade inom traditionell fiskeindustri innan han studerade vidare till marinbiolog

GÅRDSFISK

Etablerades 2009 i Gretagården i Skättilljunga. Företagets system bygger på ett integrerat lant- och vattenbruk. Förenklat innebär det att all fiskuppfödning bedrivs i sötvatten intill jordbruk. Fodret som fiskarna äter är till största del växtbaserat. Restprodukterna, det vill säga fiskarnas kiss och bajs, och vattnet från bassängerna återanvänds som gödsel och bevattning.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Klimat

TCO: Facket ska bli en klimatrörelse

Tjänstemännen måste bli mer lyssnade på. Annars riskerar den gröna omställningen att stanna av och arbetsvillkoren försämras i takt med klimatet. Det är slutsatsen i TCO:s första klimatpolitiska program.
Noa Söderberg Publicerad 23 augusti 2024, kl 06:01
TCO: ”Lyssna på tjänstemännen för att rädda klimatet”
TCO lanserar sitt första klimatpolitiska program och betonar vikten av att involvera tjänstemän i klimatarbetet. Förslag som gratis elbilsladdning och bättre arbetsmiljö ska driva på omställningen och stärka fackets roll i klimatfrågan. Foto: Claudio Bresciani/TT/Fredrik Sandberg/TT.

Sveriges klimatomställning går för långsamt. De anställda måste involveras om det ska bli ändring på det. Det är budskapet i det första klimatpolitiska programmet från den fackliga centralorganisationen TCO, som bland annat representerar Unionens medlemmar.

Organisationen föreslår en lång rad förändringar på svenska arbetsplatser: gratis laddning av elbilar, billigare tågbiljetter för att underlätta jobbresor, bättre trygghetssystem för de som blir av med jobbet när miljöfarliga arbetsuppgifter tas bort och mer anpassning av arbetsplatserna för värmeböljor och extremväder.

Vill att facket driver på för grön omställning

Therese Svanström, TCO.
Therese Svanström. Foto: Claudio Bresciani/TT.

För att sådana förändringar faktiskt ska bli av krävs det enligt TCO en ”facklig klimatrörelse”. Med det menas bland annat att lokala fackklubbar arbetar för att ”glappet mellan arbetsgivares klimatambitioner och genomförandet kan överbryggas”. Flera stora företag – däribland livsmedelsjätten Unilever och oljebolaget Shell – har i stället börjat backa från sina globala utsläppsmål.

– Du som arbetstagare ska bli hörd på arbetsplatsen och få vara med och medverka till att jobb blir gröna med schyssta villkor, säger TCO:s ordförande Therese Svanström till Kollega.

Tre sätt att engagera sig för klimatet

Hon ger tre exempel på saker som medlemmar kan engagera sig i: att sänka utsläppen på själva arbetsplatsen genom förändrade resvanor, att värna arbetsmiljön när väder och klimat förändras och att stärka kompetensutvecklingen så att anställda inte slås undan när nya, mer klimatvänliga arbetsuppgifter växer fram.

”En facklig klimatrörelse” låter också som att medlemmarna ska bli ett slags gatudemonstranter, menar ni det?

– Nej, det är inte vår uppgift att som facklig centralorganisation se till att människor demonstrerar på gatan. Sedan får man gärna göra det också. Vi tycker att det är bra med yttrandefrihet och den typen av aktioner i vårt land. Men det är inte tanken bakom begreppet, säger Svanström och fortsätter:

– Vi vill inte att det här ska vara ett handlingsprogram som ligger i byrålådan. Vi vill se till att det används i den fackliga vardagen, som våra program för utbildning och jämställdhet. Det är vad vi menar med en facklig klimatrörelse.

I programmet står också att ”en facklig klimatrörelse” betyder att facken ökar kunskapen hos sina medlemmar om klimatfrågan och värnar rätten att engagera sig för klimatet utanför arbetstid.

”En eld i baken”

Maria Hagström är vice ordförande i Unionens rikstäckande fackklubb på Systembolaget. Hon har stått i talarstolen på Unionens kongress och propagerat för att facket ska bli mer engagerat i klimatfrågan, och har även skrivit om saken på Kollegas debattsida. Hon säger att hon redan har skickat TCO:s klimatprogram till Systembolagets företagsledning.

Maria Hagström, vice ordförande i Systembolagets personalförening. Foto: Privat
Maria Hagström, vice ordförande i Systembolagets personalförening. Foto: Privat

– Jag tror att det här behöver vara med i vardagen och kanske speciellt i tjänstemannafack. Det är alla små beslut man tar på olika möten som till slut styr mot helheten.

Vad kan det vara för beslut?

– Hur man ska driva sin verksamhet, vad man ska ha för affärsmodell, vad man ska köpa in för produkter, hur man gynnar människor som tar sig till jobbet på ett bättre sätt. Det är många dagliga beslut där man behöver ha klimathatten på sig. Då är de enskilda tjänstemännen faktiskt jätteviktiga, säger Hagström och fortsätter:

– Om företaget antar fina policys men tjänstemännen jobbar på som vanligt... det är väl ofta det som händer, och det tas upp i programmet också, att man säger en sak men sedan inte får någon drivkraft. Där har vi ju en kontakt med medarbetare och medlemmar på ett helt annat sätt.

Maria Hagström tycker också att programmet borde bli en ”eld i baken” på hennes fackliga kollegor.

– Unionen centralt har en roll i att hjälpa till och ge folk [som vill engagera sig i klimatfrågan, reds. anm.] en tråd att nysta i. Kanske göra ett utbildningsmaterial utifrån det här programmet. Materialet finns ju, det gäller bara att förpacka och föra ut det till medlemmarna.

Fakta: Tjänstemännens åsikter om klimatpolitiken

7 av 10 svenska tjänstemän är oroliga för klimatförändringarna, enligt en undersökning gjord av TCO och undersökningsföretaget Novus. Lika många vill att Sverige går före andra länder i klimatomställningen. 3 av 10 har påverkats av klimatförändringarna i sitt yrke. De mest populära klimatreformerna bland tjänstemän är, enligt undersökningen, en utbyggd kollektivtrafik och ekonomiskt stöd för energieffektivisering.

Fakta: Fler förslag

TCO:s klimatpolitiska program innehåller strax under 50 förslag, uppdelade på fyra ”principer”. Här är några av förslagen.

  • Nationell strategi för grön kompetensförsörjning. En politisk översyn, ledd av regeringen, av var jobb försvinner och nya tillkommer på grund av klimatförändringar och den gröna omställningen. Höjd a-kassa och kortare handläggningstider kring omställningsstudiestödet för att hjälpa de som påverkas av sådana förändringar.
  • Klimatanpassning av offentlig upphandling. Offentlig sektor köper varor och tjänster från privata företag för omkring 800 miljarder varje år. TCO vill att klimatpåverkan och arbetsvillkor får större vikt i upphandlingsreglerna.
  • Skatteåterbäring till företag och familjer som gör klimatsmarta val. Utformat efter kanadensisk inspiration, där koldioxidskatten betalas tillbaka till den som lever upp till vissa krav för att snabba på omställningen.
  • Utvecklade välfärdsmått. Sverige har sedan 2017 så kallade alternativa välfärdsmått, bredvid BNP-tillväxt. TCO vill att regeringen gör ett omtag i arbetet med hur det nya måttet ska definieras.
  • Förändrad ekonomisk politik. TCO vill revidera det finanspolitiska ramverket, som styr hur mycket pengar svenska staten kan investera, för att under en period möjliggöra större investeringar i klimatvänlig infrastruktur, energi och omställning. Det är en fråga som även Unionen driver.