Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Så tackar du nej till en befordran

Din chef har just befordrat dig och du borde hoppa högt av glädje. Men innerst inne vet du att den nya tjänsten är helt fel för dig. Så här tackar du nej på ett smart sätt.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Känner du dig skeptisk till att klättra i karriären? Colourbox

Ibland tas det för givet att en person som är driven och ambitiös per definition vill klättra på karriärstegen och stiga i graderna.

Men handen på hjärtat, nog är vi många som inte alls känner en längtan efter att ta mer ansvar, att arbetsleda eller att motivera andra? Visst kan ett lönepåslag verka lockande men du kanske är tillfreds med din nuvarande situation, vill lägga mer tid på din hobby och familjen eller helt enkelt passar bättre som kreativ idéspruta än i den diplomatiska roll som chefskapet innebär? Och hur kul är det att ha utvecklingssamtal och planeringsmöten?

Läs också: Konsten att säga nej till chefen

Oavsett varför är en befordran ofta en form av belöning för att du gör bra ifrån dig så du vill varken verka otacksam eller lat. Företagspsykologen Patricia Thompson ger i Harvard Business Review sina bästa tips på hur du tackar nej utan att göra chefen alltför besviken.

Börja med att begrunda

Innan du helt och hållet bestämmer dig för att du inte har någon längtan efter att bli befordrad bör du noggrant tänka igenom varför du inte vill klättra. Är du rädd att misslyckas? Har du en fyrkantig inställning som får dig att rygga för utmaningar? Underskattar du kanske dig själv?

Är din egen osäkerhet främsta anledningen till att du vill fortsätta i din nuvarande roll bör du kanske börja med att be om feedback från andra. Fråga hur de uppfattar dig, dina styrkor och utvecklingsmöjligheter. Tycker de att du är redo för nästa steg? Genom att prata med andra kan du också få en bild av hur objektiv din bedömning av dig själv är.

Om det visar sig att andra känner tilltro till dig och att du har underskattat dig själv kan det vara en bra idé att ta fram en handlingsplan för hur du ska utveckla dina färdigheter. Din chef förväntar sig förmodligen inte att du ska kunna allt från början, utan den nya tjänsten innebär en inlärningsperiod.

Har du svårt att ta emot den positiva återkoppling du får av andra är det nog bra om du gräver djupare i varför ditt självförtroende vacklar. Går du runt och känner dig som en bluff kan en coach, mentor eller terapeut stärka ditt självförtroende och förebygga att du sabbar din utveckling för att du är osäker.

Å andra sidan kommer du kanske fram till att det faktum att du är nöjd med din nuvarande situation inte alls har med rädslor och osäkerhet att göra. Det kanske bara är fel tidpunkt, eller så är du helt enkelt inte beredd att ta på dig det ansvar och den stress som en högre tjänst kräver. Eller så har du turen att älska det du gör just nu. Och då krävs ett transparent samtal med chefen.

Gör så här:

Tacka din chef för att hen tror på dig. Förklara att du uppskattar att din chef visar intresse för dig och att du är tacksam att chefen ser potential i dig.

Förklara varför dina nuvarande arbetsuppgifter passar perfekt för dig. Dela med dig av vad du älskar med ditt jobb och varför det är som klippt och skuret för din kompetens och styrkor. Framhåll på vilka sätt det fortsätter att stimulera dig.

Berätta att du fortfarande är intresserad av att utvecklas. Visa att du är motiverad genom att förklara hur du fortsatt vill växa i din nuvarande roll. Var proaktiv och ge exempel på hur det skulle kunna ske. Hur kan du bli ännu bättre på det du gör i dag? Finns det några nya arbetsuppgifter eller projekt som du skulle kunna ta dig an? Kan dina färdigheter bidra till organisationen på andra sätt? Kan din chef bidra med kontinuerlig feedback och coachning för att du kan bli ännu bättre på det du redan gör?

Gör INTE så här:

Måla in dig i ett hörn. Även om du inte alls är intresserad av att avancera just nu vet du aldrig om dina intressen, din situation eller din strävan kan förändras. Förklara därför att det är så här du känner just nu, men att du är väldigt intresserad av att fortsätta förbättra dig. På så vis håller du dina dörrar öppna ifall du ändrar dig.

Låta dig övertalas. Patricia Thomson har sett många personer genom åren som, trots att de känt sig ytterst tveksamma till en befordran, tackat ja för att det var vad andra ville. Situationer som många gånger slutat illa. Till exempel en läkare som älskade det direkta i att ta hand om patienter, men som mot bättre vetande övertalades att tacka ja till en tjänst i sjukhusledningen. Trots att han uppskattade prestigen hatade han alla ideliga möten och saknade att praktisera medicin. Till slut sa han dock upp sig från ledningsgruppen och återgick till sina patienter.

Det finns ingen karriär som är rätt för alla. Din egen syn på framgång är det som avgör om det är rätt för just dig att klättra upp.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så klär vi oss på jobbet

Slänger du bara på dig något eller klär du dig genomtänkt när du ska gå till jobbet? Vi har träffat fyra Unionen-medlemmar som alla gör medvetna val – frivilligt eller för att tjänsten kräver det.
Petra Rendik Publicerad 17 januari 2025, kl 06:00
personer med olika arbetskläder
Arbetskläder kan ha olika betydelse. Vissa måste ha dem, andra väljer dem frivilligt för att skilja på privatliv och arbetsliv. Foto: Christopher Hunt, Nicke Messo, Fredric Alm, Mats erlandsson

När Applegrundaren Steve Jobs bad designer Issey Miyake att designa en väst som alla anställda på techföretaget skulle bära möttes han av motstånd. Han blev utbuad på scenen när han visade plagget som skulle binda medarbetarna till företaget.

Det blev ingen gemensam uniform, men Steve Jobs själv blev förknippad med svart polotröja, Levi’s jeans och sneakers, som var företagskostymen han bar i nästan alla sammanhang.

Svenskan Matilda Kahl blev en världsnyhet när hon berättade om sin egenkomponerade jobbuniform – en vit blus med svart rosett och svarta byxor som hon har burit i flera år för att slippa lägga energi på klädvalet varje morgon.

Vi har träffat Annika, David, Carl och Ida för att prata arbetskläder.

David har en jobbkostym som han bär frivilligt för att skilja på privatliv och arbete. Carl på Systembolaget och Annika på SAS har inget val – deras kläder symboliserar företagen i första hand. För Ida på LKAB handlar det främst om att inte skada sig på jobbet.

Vad tar du på dig nästa gång du går till jobbet?

David Björkeryd, Grundare av Grandur digital, Göteborg.

När David Björkeryd spelade elitfotboll i bland annat Örgryte IS och Gais slog en nästan magisk känsla till varje gång han drog på sig matchtröjan. Det blev en signal om att nu gällde det att fokusera, gå ut på plan och prestera.

– Det var en fantastiskt skön trigger som gav mig kraft, säger David Björkeryd.

När han lade fotbollsskorna på hyllan 2016 och satsade fullt ut på karriären inom digital marknadsföring insåg han ganska snabbt att han saknade den där känslan.

Lösningen blev en ny typ av matchtröja – kostym och slips som han nu bär varje dag på jobbet.

Proper på kontoret

För David Björkeryd handlar det inte om att vara överdrivet proper på kontoret. Det är ett sätt att mentalt växla mellan olika roller i livet.

– Det hjälper mig att skilja på arbete och vardag. När jag tar på mig kostymen går jag in i jobbläget – det ger mig fokus och energi att prestera på topp.

Han är medveten om att kostym och slips kan uppfattas som stelt och lite formellt. Därför försöker han tänka på sin framtoning, men också variera färg och material på plaggen.

I hans garderob hänger ett 30-tal kostymer i olika prisklasser. En är lila, den bär han gärna på sommaren. Den marinblåa dubbelknäppta kostymen sparar han till de tillfällen när han behöver lite extra styrka och trygghet.

– Jag fick inspirationen av en gammal fotbollstränare som hade en ”vinnarkostym”. Alla borde ha ett sådant plagg i garderoben. Det behöver inte vara en kostym – välj det som får dig att känna dig oslagbar.

Carl Spång, Säljare på Systembolaget, Västerås.

När Systembolaget skulle lansera nya uniformer förra året fick Carl Spång och hans kollegor agera testpiloter för plaggen under ett år. Några justeringar senare, som nya knappar på skjortorna, bär nu alla anställda i hela landet de nya kläderna som Carl Spång beskriver som ”casual” jämfört med den förra uniformen.

– Det var mer uppklätt innan, med skjorta och slips, som kanske ingav ett visst förtroende, men de yngre kunderna uppfattade oss som lite auktorära. Och personligen satt inte skjortan så bra på mig.

De enda nackdelar han kan komma på med den nya kollektionen är att designen är så pass ledig att man inledningsvis blev lite osynlig för kunderna. Men så är det inte längre.

– I början fick jag ofta frågan om jag jobbade här. Vi fick helt enkelt vara lite mer proaktiva än vanligt ett tag, säger han.

Svettfläckar på skjortan

Carl Spång jobbar i en större butik där medarbetarna är i nästan ständig rörelse. Det är mer plock av varor under hela dagen, inte bara innan öppning som tidigare. Sortimentet har också utökats, vilket kräver mer av arbetskläderna.

– För några år sedan hade vi kanske 5–6 sorters ale, nu har vi 200. Då är det bra med kläder som vi kan vara rörliga i och som andas.

För svettigt kan det bli ibland. På den förra skjortan syntes svettfläckarna tydligt, berättar han.

– Men mina äldre kollegor har då sagt att vi skulle varit med på den tiden då vi hade gulbeige skjortor. Då kunde man prata om synliga svettringar under armhålorna.

Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.
Annika Lolic, Steward på SAS, Stockholm.

Få jobbuniformer har förknippats lika mycket med glamour, men också med strikta klädkoder, som flygvärdinnornas. I sina snäva kjolar blev de ett slags kuttersmycke för bolagen.

– Det var mycket mer utmanande uniformer förr. I dag är det fortfarande figursytt, men mer bekvämt och praktiskt som är bättre för hälsan och kroppen, säger Annika Lolic, steward på SAS.

Hon har upplevt det mesta i klädväg under sina snart 30 år i luften, de senaste 26 på SAS.

Mycket har förändrats och valfriheten att välja kläder är större. Flyger hon till Miami lämnar hon den varma jackan hemma. Är det vinter arbetar hon i byxor. Släpper hon på eller av passagerare i Kiruna tar hon på sig kappan. Och på fötterna, när hon är ombord, har hon ofta svarta sneakers med svart sula.

– Det blir många timmar som vi står upp, särskilt under långflygningarna som kan vara i 14 timmar. Jag ser ofta nyanställda som i början har höga klackar, men de ger upp ganska snart.

Hästsvans är okej

Men det finns regler att förhålla sig till. Du får inte ha håret utsläppt om det går längre än till axlarna. Hästsvans är okej så länge den inte är för lång, naglar och makeup ska var diskreta. Och har man inte strukit skjortan eller om kavajen har blivit lite för tajt så får man en vänlig uppmaning att se över det.

Annika Lolic har nästan alltid gillat sina uniformer. Favoriten är en som designats av Calvin Klein, men den fick hon aldrig chansens att bära.

Och så finns där uniformen som hon helst vill glömma.

– Vi hade något som såg ut som en slips som man knäppte runt blusen och så var det stora axelvaddar på kavajen. Usch … Men det var ju 90-tal och så man skulle se ut.

Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna.

Byxor och jacka med reflexer, långärmad tröja under, skyddsskor med stålhätta och spiktramp, hjälm, skyddsglasögon, hörselkåpor och handskar. Det är en smärre procedur varje gång Ida Lund, byggledare på LKAB i Kiruna, ska lämna kontoret för att ge sig ut i verken.

– Det är ju ett krav att ha på oss allt det här ute i verksamheten och jag har respekt för varför det är så. Vätskor kan spruta och sten och verktyg ramla ned. Men visst skulle jag hellre ha mina vanliga kläder, säger hon.

För Ida Lund handlar arbetskläderna främst om säkerhet och funktion. Hur plaggen ser ut bryr hon sig inte så mycket om. Desto viktigare är det med bekvämligheten, att tyget är stretchigt och andas.

– Det är fysiskt jobb vi utför i verken, vi går långa sträckor och det är många trappor.

Flamsäkra ytterplagg

Men allt är inte skönt att bära på kroppen. De flamsäkra ytterplaggen som ibland måste på är otympliga och varma. Där finns utvecklingspotential, anser Ida Lund.

Kanske lyssnar arbetsgivaren precis som de har gjort när det kommer till arbetskläderna i dammodell på LKAB. Ida Lund och flera av hennes kvinnliga kollegor har fram till nu valt att använda herrkläder i mindre storlekar eftersom framför allt tjejbyxorna inte fungerar i industrimiljö.

– Byxorna har varit för tajta och lågt skurna. Men nu har det kommit en ny kollektion som man faktiskt kan ha på sig och bara det är ju ett framsteg.