Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Nytt studiestöd utmaning för högskolan

Nästa år får många som jobbar möjlighet att plugga med lön. Men högskolan får kritik för att inte vara redo att vässa yrkesarbetares kompetens.
Elisabeth Brising Publicerad
Studenter pluggar i läsesal (till vänster). Lärarna Hans Björkman, Carolina Camén och Pernille K Andersson bläddrar i böcker (till höger).
Universitetsläraren Hans Björkman vill se fler lärare inom högskolan som har ett ben i yrkeslivet. Carolina Camén och Pernille K Andersson är lärare på Centrum för tjänsteforskning, där de lagt upp studierna så de ska passa med kontorstider och barnhämtning. Foto: Linn Malmén

Nästa år införs ett nytt studiebidrag som gör att du som jobbat ett tag kan plugga och få upp till 80 procent av lönen. Fullt utbyggt beräknas stödet nå 40 000 svenskar varje år. Många tjänstemän i privat sektor är högutbildade och en majoritet väntas välja högskolor och universitet för sin kompetensutveckling. Men är högskolan redo att möta behovet? Flera tunga aktörer hävdar att så inte är fallet. Utbildningssystemet matchar inte de ökade behoven, anser de.

– Det behövs förändringar i kursutbudet på universitet och högskolor, med fler korta kurser som är anpassade till yrkesverksamma. Kurserna bör även vara flexibla så att det är möjligt att jobba samtidigt. Vi behöver också ett bättre system för validering, sa Unionens ordförande Martin Linder till Kollega (nr 1/22).

Fackorganisationerna PTK och LO har tillsammans med Svenskt Näringsliv gett ett konkret förslag till regeringen för att sjösätta studiestödet mer effektivt. De vill bland annat utreda en ny finansieringsmodell som stödjer utvecklingen av fler korta kurser och öronmärkta bidrag för att skapa påbyggnadskurser för yrkesverksamma. Även TCO och Teknikföretagen har tidigare kritiserat högskolan för att vara föråldrad.

Några som redan tänker nytt är Centrum för tjänsteforskning, CTF, vid Karlstads universitet. De har utvecklat skräddarsydda kurser på avancerad nivå för att matcha yrkesverksamma.

– Vi utvecklar 20 kurser på masternivå, varav sju redan är igång, säger Hans Björkman, forskare, lärare vid CTF och egenföretagare.

Populära ämnen är digital omställning, servicedesign och tjänstefiering. Kurserna är korta, 5 högskolepoäng, och pågår 9–12 veckor i låg studietakt på distans. Projektledare och lektor Carolina Camén arbetar med att utveckla kurserna tillsammans med kollegor och företag och marknadsför dem till en äldre målgrupp ”som inte hänger på antagning.se eller högskolemässor”. Kurserna bekostas delvis av programmet Expertkompetens som KK-stiftelsen, som finansierar utbildning på avancerad nivå i samverkan med näringslivet, driver vid flera svenska lärosäten.

Innan utbildningarna startade genomförde lärarna kompetenskartläggningar för att se vilket utbud det fanns behov av.

– Vi har också kollat av löpande vilka önskemål de yrkesverksamma har för att få ihop studierna med yrkesliv och familjeliv, säger Carolina Camén.

Till exempel hålls föreläsningarna oftast klockan 14–16.

– Alltså efter arbetsdagens viktigaste möten, men före hämtningen av barn, säger Carolina Camén.

Att undervisa studenter som har yrkeserfarenhet kräver ändrade arbetssätt och pedagogik, upplever lärarna.

– Vi relaterar kursuppgifter till deltagarnas egna verksamheter och jobbar mer case-baserat eftersom det finns mer erfarenhet än hos yngre studenter. Vi kallar dem inte studenter, utan kursdeltagare, säger Carolina Camén.

Det finns ett nyttotänk hos deltagarna, vilket också ställer nya krav på pedagogiken. Hans Björkman tror att det behövs fler högskolelärare med ett ben kvar i arbetslivet.

– Vi har en annan bild av vilken typ av utbildning vi ska ge. Vi tänker att folk ska träna sig, snarare än att konsumera en föreläsning.

Många vill fortsätta läsa fler korta kurser här. Med tiden kan de kanske fogas ihop till en hel masterexamen.

– Om intresset finns är det relativt enkelt för oss att skapa en metodkurs och en examensarbeteskurs, vilket krävs för en master. Men intresset har hittills framför allt legat på att gå kortare kurser, säger Pernille K Andersson, lektor och verksam vid CTF.

Sedan 2021 ska alla högskolor arbeta med livslångt lärande. Kollegas rundringning till sex högre lärosäten visar att det pratas mycket om frågan, men att lite gjorts än för att nå fler äldre studenter. Enligt Pär Weihed, prorektor vid Luleå tekniska universitet, kan andelen studerande från yrkeslivet öka från två procent till tjugo i framtiden.

Pär Weihed

– Det är en utmaning för högskolesektorn utan tvekan och vi måste tänka om, säger han.

Han och många andra vill modulisera mera – det vill säga skapa fler korta moment

av längre kurser. Lärosätena ser samtidigt en risk för att studentgrupper konkurrerar ut varandra om de inte får pengar för att utveckla nya kurser och platser. Alla de lärosäten som Kollega talat med tycker de har ett rätt bra utbud, men att det kan utvecklas. Ämnen som nämns är batteriteknik, AI, elfordon, ledarskap, hållbarhet och projektledning.

Pär Weihed i Luleå har också tagit initiativ till en digital ingång som ska samla tolv lärosätens utbildningar för yrkesverksamma. Det finns redan ett sådant försök: learning4professionals.se, men det krävs något nytt enligt Pär Weihed.

– I dag måste individen själv klicka runt på 38 olika webbsidor och leta kurser.

Han vill också att näringslivet ska bli tydligare med vad de vill ha. Få utanför offentlig sektor efterfrågar lärosätenas uppdragsutbildningar, enligt honom. Vill industrin ha högre utbildning, eller bara gratiskurser på nätet, undrar han.

– Det vi kan konkurrera med är vår kvalitet och forskningsöverbyggnad.

Alla Kollega talar med är överens om att validering av yrkeskunskaper vid antagning och tillgodoräknande av högskolepoäng är viktigt, men att det kräver resurser.

Anna-Karin Andershed

– Vi gör allt vi kan för att människor ska få tillgång till högre utbildning när man ansöker om validering av reell kompetens, men få begär det. Man borde kanske ha en starkare nationell samordning, säger Anna-Karin Andershed, som är prorektor vid Örebro universitet.

Hon ser också en risk att det nya studiestödet gör att utomstående trampar in för mycket i högskolans autonomi med ett nyttotänkande och har åsikter om vad som gör en anställningsbar.

Förslaget om ett nytt omställningsstudiestöd stöds av en majoritet i riksdagen – som väntas rösta ja i juni. Därefter blir det ett nytt huvudavtal mellan fackliga PTK och Svenskt Näringsliv. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt ser fram emot studiestödet.

Kommer man hinna genomföra det här redan i höst?

– Både ja och nej – utgångspunkten är en successiv utbyggnad, men det är viktigt att sätta igång så snabbt som möjligt. Ett stort antal personer kommer kunna söka utbildningar i höst med studiestart i januari 2023, säger Martin Wästfelt.

Fullt utbyggt beräknas det nya studiestödet kosta staten 6–9 miljarder kronor per år. Utbildningsminister Anna Ekström tror också att lagen får stöd.

– Jag har gott hopp om det. Det här har ju tagits fram gemensamt av arbetsmarknadens parter.

Är högskolan anpassad for yrkesverksamma tycker du?

– Det är uppenbart att det behövs ett arbete på lärosätena. Samtidigt ska de ju redan arbeta med livslångt lärande och se till att ha exempelvis korta kurser som möter de behov som finns.

Just nu har regeringen inga planer på att styra högskolan mer mot livslångt lärande.

– Nej det är inte på bordet, utan vi kommer följa införandet av reformen noga.


Fotnot: Kollega har intervjuat företrädare för dessa universitet: Karlstad, Linköping, Luleå, Mälardalen, Uppsala och Örebro.

Studiestödet i korthet

FÖR VEM?

Den som har jobbat minst åtta av de senaste fjorton åren och minst ett av de senaste två åren. Gäller även visstidsanställda och deltidare.

HUR MYCKET PENGAR?

Nästan ett år på heltid eller längre på deltid, med upp till cirka 80 procent av lönen, beroende på vad du tjänar och vilket avtal du har.

NÄR BÖRJAR DET ATT GÄLLA?

Riksdagen röstar om lagförslaget i juni. Det ska gå att söka från den 1 oktober för studier med start i januari 2023.

 

Enkät – Varför kompetensutvecklar du dig?

Tatjana Karpenja bakom laptop.
Tatjana Karpenja. Foto: Klas Sjöberg

TATJANA KARPENJA

JOBBAR MED: Projektledare Hållbarhet och digitalisering, RISE forskningsinstitut.

ÅLDER: 41 år.

KURS: Tjänstefiering, 5 högskolepoäng, masternivå.

– Det var mitt eget initiativ. Jag har jobbat här i 14 år så det är ett tag sedan jag studerade. Tjänstefiering är ett nytt aktuellt område som blir allt viktigare – jag behövde kunskapen.

Vad är tjänstefiering?

– Det innebär att man behöver ställa om till tjänster snarare än att konsumera produkter i olika delar av samhället. Det är ett sätt att bedriva affärer mer hållbart, få en smartare produktion och resursanvändning. Jag ville lära mig mer ordentligt om tjänstelogik och vad det innebär i praktiken.

Hur kändes det att börja plugga igen?

– Det var lite utmanande och spännande att komma tillbaka till skolbänken – och det digitalt. Ska man kombinera arbete med studier måste man planera för det. Jag fick veta i förväg när vi hade lektioner, vilket var bra, men man ska också planera för att hinna göra hemläxorna.

Vad tycker du om kursen?

– Intressant! Under kursens gång kunde jag öva på att skapa en tjänst om en förpackningsstrategi. Jag har redan nytta av kursen och kommer ha nytta av den även längre fram.

Känner du till det nya omställningsstudiestödet?

– Jag läste om det i Kollega, en viktig och spännande satsning.

Kommer du använda stödet i framtiden?

– Det tror jag säkert, för vi lever i en ständig förändring där man behöver förnya sina kompetenser och arbetssätt.

 

JOHAN CARLSSON

Johan M Carlsson.

JOBBAR MED: Affärsutvecklare, Akademiska Hus AB.

ÅLDER: 34 år.

KURS: Tjänstefiering, 5 hp, masternivå.

– För att få tid att reflektera, för att få hjälp med teorier från forskare och prata med andra deltagare som jobbar med det här dagligen. Jag har läst om ämnet tidigare, men nu har jag mer praktisk erfarenhet och case jag ska utveckla.

Vad tycker du om kursen?

– Jättebra. Duktiga lärare och deltagarna var bra på att dela med sig. Det var en lagom omfattning som gick att kombinera med arbetet, jag läste delvis på arbetstid, delvis på fritiden.

Känner du till det nya studiestödet?

– Jag känner till att det är en del av las-överenskommelsen, men jag har inte satt mig in i vad det betyder mer konkret. Det låter som en bra idé.

Kommer du utnyttja det längre fram tror du?

– Jag vet inte.

 

BJÖRN WESTLING

Björn Westling
Björn Westling

JOBBAR MED: Biträdande projektchef, Johanneberg Science Park.

ÅLDER: 62 år.

KURS: Service management för yrkesverksamma, 5 hp, masternivå.

– Jag driver projekt om tjänsteinnovation och försöker hjälpa mindre bolag utveckla tjänster, så de tre kurser jag har läst på CTF passar mig extremt bra.

Vad tycker du om utbildningarna?

– Det var kul att komma i kontakt med forskning på ett sätt jag inte gjort sedan jag gick ut Chalmers 1982. Man får tillgång till välmeriterade lärare. Man får lägga ner en del jobb, men det är väl värt insatsen.

Känner du till det nya omställningsstudiestödet?

– Nej, men det låter vettigt.

Kommer du utnyttja det längre fram?

– Nej, jag kanske inte tillhör den primära målgruppen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så hittar du meningen med arbetslivet

Stanna kvar eller gå vidare? Så här kan du tänka om du funderar du på vad du ska göra resten av ditt arbetsliv – men inte vet hur du ska välja.
Petra Rendik Publicerad 15 november 2024, kl 06:01
Till vänster författaren Nicolas Jacquemot, till höger en man som packar ihop sina saker från ett kontor.
Hitta din passion och maxa arbetslivet! Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap, ger råd om hur du kan hitta mening och klarhet i karriären. Läs mer om hans nya bok och få tips för att våga drömma stort. Foto: Elisabeth Ohlsson/Colourbox.

När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.

I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?

– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.

Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?

– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.

Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?

– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.

Börja med att kartlägga dina önskningar

Hur ska man våga ta det första steget?

– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.

Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?

– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.

– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.

Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?

– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.

– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.

NICOLAS JACQUEMOT 

GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap. 

AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.

ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.

SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.

5 råd för att gå vidare i yrkeslivet

Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut? 

Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om. 

Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel. 

Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.

➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.

Karriär

Revisor på vintern – markarbetare på sommaren

Mattias Sjödin delar sitt arbetsår mellan inne och ute. Vinterhalvåret jobbar han som revisor framför datorn, den varmare halvan sätter han på sig hjälm och varselväst och gräver i marken.
Publicerad 8 november 2024, kl 06:04
man som håller en spade över axeln
Från revisor till markarbetare: Mattias Sjödin visar hur man kan kombinera kontorsarbete med fysiskt arbete för bättre balans. Foto: Erik Abel

Under vintrarna jobbar han som revisor. Under sommarhalvåret är han markarbetare.

– Det kan verka som en konstig kombo, men för mig funkar det bra, säger Mattias Sjödin, som gissar att han är ”rätt ensam” om upplägget.

I tio år jobbade han heltid, året runt, som revisor på Ernst & Young i Umeå. Med tiden tyckte han att jobbet blev slitsamt, med ständiga deadlines och arbetsuppgifter som aldrig tycktes ta slut. Jobbet följde honom hem, åtminstone inne i huvudet, och till sist blev han sjukskriven för utmattningssyndrom.

När han sedan började om, på deltid, kände han att det inte funkade. Han var rädd att hamna i samma hjulspår igen.

– Då sa jag upp mig. Min enda plan var att hitta något annat. Jag orkade inte jobba samtidigt som jag sökte nytt jobb.

Under arbetslösheten hjälpte han ibland en kompis som byggde sommarstuga. Kompisen jobbar på NCC i Umeå.

– Han sa: ”Du som är så händig, du borde komma och jobba med oss.” Och det lät ju inte så dumt att vara ute och jobba fysiskt. Så jag sökte och fick jobbet.

Bytte skrivbord mot utejobb

Stressen kring tajta deadlines och ”många bollar i luften” byttes nu ut mot fysiskt arbete med spade, motorkap och andra maskiner bland jorddoftande gropar och schakt. Tröttheten efter en arbetsdag satt i kroppen, inte i huvudet.

– Jag trivs jättebra med markjobbet. Det tar man inte med sig hem. Man får en uppgift, utför den, sedan slår klockan fyra och man är klar.

Det han uppskattar mest är sammanhållningen i arbetslaget och att få jobba under bar himmel. Dåligt väder är enda nackdelen. Särskilt när sommaren blir höst och kylan kommer. Det är inte bara en gång han dragit på sig regnkläderna för sent, blivit blöt och frusit som en hund.

Mot slutet av första säsongen som markarbetare hörde chefen på revisionsbyrån av sig och föreslog ett inhopp under vintern.

– Andra säsongare kan köra tunga fordon eller snöröja med traktor på vintern, men jag har inga sådana kort. Så jag tänkte att det inte var så dumt, då behövde jag inte fundera på inkomsten under vintern. Eftersom det var tidsbegränsat tänkte jag att det inte borde bygga någon större stress.

Ser ingen anledning att jobba på något annat sätt

Han är nu inne på tredje året med de två olika jobben. Kombinationen passar honom perfekt. Han tar enbart visstidsanställningar och lägger in tid för ledighet mellan säsongerna. Cheferna på båda företagen är med på upplägget.

Det bästa med dubbeljobben är den mycket tydliga indelningen av arbetsåret.

– Jag får ett avslut och kan sedan börja om på ny kula. Tydliga avslut och nystarter passar min mentalitet bra.

Det han gillar med revisorsjobbet är att det är ”ett klurigt jobb” där han får vrida och vända på siffror och fundera för att hitta lösningar. Nackdelen är att det ”lätt blir för mycket” och att jobbet följer med hem.

– Fast det är säkert en fråga om personlighet. Många av mina kollegor verkar inte ha det problemet.

Bland dem är inställningen till hans markarbetande lite kluven. Vissa tycker att det är märkligt att han ”kastar bort karriären” genom att inte jobba heltid som revisor.

– Men andra tycker det är spännande och kul att jag har valt den här kombinationen. Och jag trivs jättebra med båda arbetslagen.

Om han blickar framåt ser han ingen anledning att förändra något.

– Det här konceptet funkar så bra för mig. Det är för bra för att hitta på något annat.

Mattias Sjödin är nöjd med sin årslön. Han tjänar mer som revisor, men har på tredje säsongen som markarbetare kommit upp några hack i lön. Framför allt trivs han med att förena fysiskt arbete med mer akademiskt.

– Yrkeslivet kan se ut på många olika sätt. Man kan alltid prova andra jobb och nya kombinationer.

Text: Bertil Jansson

Mattias Sjödin

Gör: Revisor och markarbetare.

Utbildning: Civilekonomprogrammet och idrottsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet.

Ålder: 39.

Bor: Lägenhet i Umeå.

Familj: Flickvän och bonusdotter, 10 år.

Intressen: Sommar- och vinterfiske. Styrketräning och löpning.