Under vintrarna jobbar han som revisor. Under sommarhalvåret är han markarbetare.

– Det kan verka som en konstig kombo, men för mig funkar det bra, säger Mattias Sjödin, som gissar att han är ”rätt ensam” om upplägget.

I tio år jobbade han heltid, året runt, som revisor på Ernst & Young i Umeå. Med tiden tyckte han att jobbet blev slitsamt, med ständiga deadlines och arbetsuppgifter som aldrig tycktes ta slut. Jobbet följde honom hem, åtminstone inne i huvudet, och till sist blev han sjukskriven för utmattningssyndrom.

När han sedan började om, på deltid, kände han att det inte funkade. Han var rädd att hamna i samma hjulspår igen.

– Då sa jag upp mig. Min enda plan var att hitta något annat. Jag orkade inte jobba samtidigt som jag sökte nytt jobb.

Under arbetslösheten hjälpte han ibland en kompis som byggde sommarstuga. Kompisen jobbar på NCC i Umeå.

– Han sa: ”Du som är så händig, du borde komma och jobba med oss.” Och det lät ju inte så dumt att vara ute och jobba fysiskt. Så jag sökte och fick jobbet.

Bytte skrivbord mot utejobb

Stressen kring tajta deadlines och ”många bollar i luften” byttes nu ut mot fysiskt arbete med spade, motorkap och andra maskiner bland jorddoftande gropar och schakt. Tröttheten efter en arbetsdag satt i kroppen, inte i huvudet.

– Jag trivs jättebra med markjobbet. Det tar man inte med sig hem. Man får en uppgift, utför den, sedan slår klockan fyra och man är klar.

Det han uppskattar mest är sammanhållningen i arbetslaget och att få jobba under bar himmel. Dåligt väder är enda nackdelen. Särskilt när sommaren blir höst och kylan kommer. Det är inte bara en gång han dragit på sig regnkläderna för sent, blivit blöt och frusit som en hund.

Mot slutet av första säsongen som markarbetare hörde chefen på revisionsbyrån av sig och föreslog ett inhopp under vintern.

– Andra säsongare kan köra tunga fordon eller snöröja med traktor på vintern, men jag har inga sådana kort. Så jag tänkte att det inte var så dumt, då behövde jag inte fundera på inkomsten under vintern. Eftersom det var tidsbegränsat tänkte jag att det inte borde bygga någon större stress.

Ser ingen anledning att jobba på något annat sätt

Han är nu inne på tredje året med de två olika jobben. Kombinationen passar honom perfekt. Han tar enbart visstidsanställningar och lägger in tid för ledighet mellan säsongerna. Cheferna på båda företagen är med på upplägget.

Det bästa med dubbeljobben är den mycket tydliga indelningen av arbetsåret.

– Jag får ett avslut och kan sedan börja om på ny kula. Tydliga avslut och nystarter passar min mentalitet bra.

Det han gillar med revisorsjobbet är att det är ”ett klurigt jobb” där han får vrida och vända på siffror och fundera för att hitta lösningar. Nackdelen är att det ”lätt blir för mycket” och att jobbet följer med hem.

– Fast det är säkert en fråga om personlighet. Många av mina kollegor verkar inte ha det problemet.

Bland dem är inställningen till hans markarbetande lite kluven. Vissa tycker att det är märkligt att han ”kastar bort karriären” genom att inte jobba heltid som revisor.

– Men andra tycker det är spännande och kul att jag har valt den här kombinationen. Och jag trivs jättebra med båda arbetslagen.

Om han blickar framåt ser han ingen anledning att förändra något.

– Det här konceptet funkar så bra för mig. Det är för bra för att hitta på något annat.

Mattias Sjödin är nöjd med sin årslön. Han tjänar mer som revisor, men har på tredje säsongen som markarbetare kommit upp några hack i lön. Framför allt trivs han med att förena fysiskt arbete med mer akademiskt.

– Yrkeslivet kan se ut på många olika sätt. Man kan alltid prova andra jobb och nya kombinationer.

Text: Bertil Jansson

Kontakta folk som jobbar där du vill jobba

Börja med en kontaktförfrågan på Linkedin och berätta varför du har ett intresse av företaget. Fråga om ni kan boka in en kvarts samtal (informationsintervju). Har personen inte tid, fråga när du kan återkomma. Se dig som en säljare. Du hämtar först in information och bygger relation innan du börjar sälja (fråga om jobb). Ingen vill ”köpa” i ett första samtal.

Skicka en spontanansökan

Mejla en spontan ansökan med länk till Linkedin. Skicka till kontakten du har fått och här kan du även mejla till HR. Använd den information om företaget som du har inhämtat och beskriv hur din kompetens kan bidra till företaget. Följ upp efter ett par veckor.

Informera om ditt nätverk

Gå igenom ditt nätverk noggrant, både gamla och nya kontakter på Linkedin och andra sociala medier. Berätta att du söker jobb och vad det är du söker.

Ha hisspitchen redo

Glöm inte att ha en hisspitch i bakfickan. Det betyder en snabbpresentation av vem du är och vad du söker. Man vet aldrig när den kan komma till nytta. Kanske stöter du på en gammal kollega som arbetar på en ny intressant arbetsplats, eller grannen som arbetar på ett företag du sneglat på.

Var aktiv på LinkedIn

Följ professionellt intressanta personer och företag. Kommentera, lajka det andra skrivit, dela andras inlägg. Bidra med värden genom att skriva egna inlägg. Ge mer än du tar. Algoritmerna på Linkedin fungerar så. Ju mer aktiv du är, desto större chans att någon ser dig och kan hjälpa dig. Glöm inte att markera din profilbild med Linkedins arbetssökarsymbol.

Ta kontakt med rekryteringsföretag

Ta kontakt med för din bransch relevanta rekryteringsföretag och berätta vad du vill göra och att du är tillgänglig. Försök att etablera en närmare kontakt med vissa rekryterare och berätta att du är tillgänglig och att hen ska ha dig i bakhuvudet om något intressant dyker upp.

Håll regelbunden kontakt med rekryteraren.

Gå på mässor, föreläsningar och seminarier

Bevaka branschintressanta mässor, gå på föreläsningar och frukost- eller lunchseminarier. Många av branschevenemangen är gratis. Mingla med folk som jobbar där du vill jobba och kan det du vill kunna.

Källa: Jonas Maurutzson, TRR.

Text: Katarina Markiewicz.

Anna Andersson, 54, hade arbetat som administratör på samma företag i 15 år när hon plötsligt blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

– Känslan var overklig. Vad skulle jag göra nu? Hur skulle jag klara mig ekonomiskt? Och vem var jag utan mitt jobb?

Hon berättar att hon första tiden höll modet uppe och nästan kom in i ett maniskt tillstånd med att söka jobb. Men för varje ”tack för din ansökan men nej tack” sjönk hoppet och även hennes självförtroende.

– Jag hade svårt att äta, vaknade mitt i natten av ångest och mådde allt sämre.

På eget initiativ sökte hon upp en jobbcoach och tack vare regelbundna samtal byggde hon sakta upp sitt självförtroende på nytt.

– Vi kom fram till att jag skulle försöka se jobbförlusten från en annan synvinkel. Att uppsägningen i själva verket var en chans att byta yrke och utbilda mig till det jag under många år drömt om men som aldrig blivit av.

Från uppsägning till ny karriär

Anna Andersson hoppade på en floristkurs och har i dag arbete som florist. Hon säger att hon inte har ångrat det beslutet en sekund.

– Det enda jag ångrar är att det tog så lång tid att inse att livet inte gick under bara för att jag förlorade ett jobb. Tvärtom var det början på något nytt och något mycket roligare.

Betti Lukic arbetar som psykolog på Arbetsförmedlingen där hon hjälper arbetssökande med att klargöra vilka förutsättningar till arbete eller studier de har samt rekommenderar anpassningar vid behov. Hon förstår Annas reaktion.

– Att förlora jobbet kan lätt resultera i en krisreaktion. Man tappar självförtroendet och ifrågasätter sin arbetsförmåga. Vi tillbringar ju en större del av livet på jobbet, där vi vistas i ett sammanhang och får en mening. Plötsligt förlorar man helt det nätverket. Det är ingen trevlig känsla.

Betti Lukic förklarar att känslorna som uppstår i och med en jobbförlust inte är unika. Forskning visar att de flesta människor som drabbas av stora förändringar i livet även påverkas känslomässigt.

– Det kan handla om känsloreaktioner som skuld, sorg, ångest eller ilska. Kognitiva förändringar kan uppstå, som koncentrationssvårigheter och att man glömmer saker. Man kan också uppleva en stor trötthet och orkeslöshet och tappa intresset för sådant man tidigare gillat.

– Sömnen kan drabbas, man kan ha svårt att somna eller vaknar mitt i natten och funderar. Vissa börjar tröstäta eller så tappar de aptiten. En del mår väldigt dåligt och flyr verkligheten genom alkohol, droger eller spelmissbruk.

Fyra faser att gå igenom efter en jobbförlust

Betti Lukic nämner fyra stadier som de som blivit av med jobbet ofta går igenom:

➧ Chockfasen. En känsla av overklighet och oförmåga att ta in vad som hänt. Det är viktigt att man inte fastnar för länge här eftersom det kan försvåra bearbetningen och förståelsen för vad som egentligen skett.

➧ Reaktionsfasen. Man inser vad som hänt, en insikt som kan orsaka starka känsloreaktioner som förtvivlan, ilska, ångest, sorg, utmattning eller depression. Här kan också en stark känsla av förlorad kontroll och orättvisa dyka upp. Varför var just jag tvungen att drabbas?

➧ Bearbetningsfasen. Här börjar man att ta in och bearbeta det som hänt och kan släppa tankarna på det inträffade under kortare stunder. Det underlättar återhämtningen.

➧ Nyorienteringsfasen. Då ingår den jobbiga händelsen som en integrerad del av ens liv, och tankar och fokus kan nu riktas framåt.

Hur lång tid det tar för en person som drabbats av uppsägning att genomgå de här faserna, läka och vara redo för att söka ett nytt jobb, det är dock väldigt individuellt, påpekar Betti Lukic.

Fotnot: Anna Andersson heter egentligen något annat.

Text: Katarina Markiewicz.