Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Byt jobb ofta – lär dig mer

Det livslånga lärandet har sina fördelar. De som byter jobb ofta upplever att de lär sig mer på jobbet, visar forskning.
Niklas Hallstedt Publicerad 23 september 2020, kl 13:09
Shutterstock
Forskaren Johan Westerman hittade inga positiva effekter på lärandet av att stanna länge på samma arbetsplats. Shutterstock

I dag har det blivit en etablerad sanning att det är bra att byta jobb ofta. Om inte annat för att behålla sin attraktionskraft hos potentiella arbetsgivare.

Nu kommer belägg för att arbetsgivarna har en poäng: att byta jobb gör oss läraktigare och därmed produktivare.

I sin avhandling studerade sociologen Johan Westerman hur rörligheten på arbetsmarknaden påverkar lärandet i arbetslivet. Till sin hjälp hade han två enkätundersökningar från år 2000 och år 2010.

Det visade sig att de som bytt jobb två gånger eller fler under perioden i högre utsträckning än de som stannat på samma arbetsplats uppgav att deras nuvarande jobb innebär att de lär sig mer saker.

Läs mer: 4 av 10 vill byta jobb efter semestern

– Det är likartade starka samband oavsett om man är tjänsteman eller arbetare. Men är man tjänsteman är lärandet högre rent generellt. Och det spelar heller ingen roll om man får nytt jobb internt eller byter arbetsgivare, säger Johan Westerman.

Att ha haft korta anställningar hos många olika arbetsgivare, vilket inte är helt ovanligt hos många unga i dag, kan alltså innebära att man blir en vinnare på arbetsmarknaden. Johan Westerman hittade överhuvudtaget inga positiva effekter på lärandet av att stanna länge på samma arbetsplats. Inget i studien tydde på att det skulle bli svårare att få djupa kunskaper om man bytte jobb ofta. Inte heller att många och olika erfarenheter skulle bli ett hinder för att lära sig ett jobb ordentligt.

Läs mer: Medelålders chefer vill byta jobb

Det negativa som verkar finnas med att byta jobb är att man tvingas göra avkall på tryggheten. Men studien skulle kunna användas som stöd för att även ett påtvingat byte av jobb i förlängningen är bra för individen.

– Jag förstår behovet av trygghet hos människor. Det är inte alltid jätteviktigt att upptäcka nya saker i livets alla skeden. Att byta jobb är alltid förknippat med en viss grad av osäkerhet.

Är det här något som arbetsmarknadens parter bör väga in i de pågående las-förhandlingarna?
– Det här är en aspekt av många som man självklart måste ta hänsyn till. Blir det för värdefullt att ha en fast anställning blir det svårare att byta jobb, säger Johan Westerman.

– Det här är inga nyheter för fackförbunden, men det ger mer kött på benen. Att söka nytt jobb är ett sätt att komma vidare. Den möjligheten ska man inte trycka tillbaka alltför mycket.

Läs mer: Evig anställning - dröm eller mardröm?

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.