Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Svårt att förstå svensk arbetskultur

Svenskar gillar att fika på arbetstid, men inte att umgås med kollegor efter jobbet. Eller? Kollega tog hjälp av tre nyinflyttade för att sätta fingret på svensk arbetsplatskultur.
David Österberg Publicerad
Bullar med svensk flagga.
I många länder betraktas man som lat om man fikar på arbetstid. I Sverige kan man betraktas som konstig om man inte gör det. Foto: Shutterstock

När Maryam var 23 år flyttade hon till Sverige från Iran. Hon hade pluggat på universitet i sitt hemland och skulle avsluta studierna med ett masterprogram i teknisk fysik på KTH.

Men första tiden blev tuffare än hon hade föreställt sig. Maryam kunde ingen svenska och det gjorde att hon kände sig utestängd. Dessutom var det svårt att hitta kompisar.

– De jag pluggade med hade redan gått tre år tillsammans och kände varandra. Iransk kultur är mer anknytningsorienterad, i Sverige är uppgiften det viktiga. Ena dagen kunde jag jobba med ett grupparbete med mina klasskompisar och prata och skratta, men när jag träffade dem några dagar senare var det som om vi aldrig hade setts. Så är det inte i Iran: har man jobbat tillsammans ett par dagar är man kompisar.

Maryam visste att svenskar är mer introverta än iranier, men kunde ändå inte låta bli att tänka att de andra kanske inte tyckte om henne. I dag, 12 år senare, tänker hon annorlunda.

– Nu vet jag att svenskar inte vill inkräkta på andras privatliv. Och mig passar det egentligen ganska bra. Jag tycker om att bli lämnad ifred, vara för mig själv och göra som jag vill.

Cindy Yang är född och uppvuxen i Kina, men flyttade till Sverige när hon träffade en svensk man i Kina. Här jobbar hon som key account manager på Suzuki Garphyttan. Det första som slog henne när hon kom till Sverige var den storslagna naturen och att det var rent, folktomt och ett lugnare tempo. Hon har jobbat för internationella företag tidigare och tycker inte att svensk arbetsplatskultur är särskilt annorlunda.

Cindy Yang
Cindy Yang

– Men i Kina var det vanligare att vi gick ut och åt tillsammans efter jobbet. I Sverige är man väldigt mån om sin familj och sin fritid. Familjen är viktig i Kina också, men jag tror att jobbet tar större plats där.

Skiljer mellan jobb och fritid

Sofi Tegsveden Deveaux är föreläsare och författare och har specialiserat sig på att förklara svensk arbetsplatskultur för utlandsfödda. Ett utmärkande drag är just att många svenskar skiljer så starkt mellan arbete och fritid, menar hon.

– Man umgås sällan privat bara för att man är kollegor, utan det är något som i vissa fall växer fram. Man pratar inte om personliga ämnen, som politik, på arbetsplatsen, och avstår från känslouttryck, till exempel genom att undvika direkt konfrontation och konflikter. Eller genom att uttrycka kritik och negativ feedback på ett indirekt sätt, säger hon.

Efter studierna blev Maryam trainee på Astra Zeneca och anställdes sedan. Hon håller inte med om att svenskar är opersonliga på jobbet.

– Det är tvärtom! I början tyckte jag att det var konstigt att människor var så öppna med sina privatliv. På fikarasterna satt alla och pratade om sina män och sina barn och vad de hade gjort på helgen. Och folk frågade hela tiden vad jag skulle göra eller hade gjort i helgen. För mig är det en ganska privat fråga.

Inte särskilt konflikträdda

2013 flyttade Samuel Kafil från Eritrea. Han hade arbetat tio år som byggnadsingenjör, men i Sverige var det svårt att få jobb. Vändningen kom när byggbolaget NCC startade projektet Nystart för att ge utlandsfödda ingenjörer en väg in på arbetsmarknaden. Under tio månader varvades praktik med studier och sedan 2017 är han anställd där.

Samuel Kafil
Samuel Kafil

– Det är stor skillnad mellan svensk och eritreansk kultur. Här är man friare i att tänka och tycka. I Eritrea måste man verkligen vara säker på sin sak innan man säger något. I början tyckte jag också att det var konstigt när någon gick fram till två personer som pratar och frågade: ”Vad pratar ni om?” I Eritrea skulle man ha satt sig bredvid och lyssnat.

Särskilt konflikträdda tycker han inte att svenskar är.

– Men väldigt respektfulla. När jag läste svenska fick vi säga till vår lärare att rätta oss när vi sa fel eller uttalade ord fel.

Maryam tycker att svensk kultur präglas av icke-hierarkiska strukturer. Här är det inte konstigt att äta lunch med höga chefer och beslut fattas först efter långa diskussioner. Men även det kan vara förvirrande för den som inte är uppvuxen här, enligt Sofi Tegsveden Deveaux.

– I kulturer där chefen får som han eller hon vill på grund av sin titel behöver man inte vara jättebra på att kommunicera för att göra karriär. I Sverige har man ofta en projektansvarig som inte nödvändigtvis styr över de andra i hierarkin. Då behöver man vara bra på att kommunicera, skapa goda kontakter och övertala sina kollegor för att ro sin sak i hamn.

Viktigt att kunna svenska

Cindy, Samuel och Maryam är duktiga på engelska, men tror att svenska är nyckeln för att verkligen förstå kulturen här. Sofi Tegsveden Deveaux håller med.

– Om man kan språket som talas i landet är det också lättare att komma in i kulturen, skaffa sig vänner och bekanta, hålla sig ajour med lokala nyheter och så vidare. Det leder till att man känner sig hemma och trivs, vilket såklart gör att man också mår bättre på jobbet.

När Samuel Kafil flyttade till Sverige trodde han att han skulle klara sig genom att prata engelska, men insåg snart att svenska var nödvändigt.

– Det gör det lättare att få vänner. Och prata om vädret. Det är ett stort samtalsämne här, men inte i Eritrea för där är vädret alltid likadant, haha.

Så underlättar du för nykomlingar

1. Lär känna din utländska kollega som individ, inte som en representant för sitt land eller sin kultur. Utgå från det ni har gemensamt: fritidsintresse, livssituation, fotbollslag ni hejar på.

2. Var nyfiken. Man bygger relationer genom att ta emot och att visa nyfikenhet. På samma sätt kan man våga testa en ny idé som en utländsk kollega föreslår, vara öppen för andra tillvägagångssätt och så vidare.

3. Lyft den kompetens som många utlandsfödda sitter på, dels genom att se deras utbildning och arbetslivserfarenhet som likvärdig svenska motsvarigheter, dels genom att se deras erfarenheter av att komma till Sverige som en viktig kompetens i sig.

Källa: Sofi Tegsveden Deveaux

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Expert: Du måste inte berätta om fängelsedom för barnen

Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Det menar Selene Cortes, generalsekreterare för Bufff, Barn och ungdom med förälder eller familjemedlem i fängelse.
Publicerad 30 mars 2026, kl 11:00
Selene Cortes från Bufff ger råd om hur man pratar med barn om en anhörigs fängelsedom.
Att vara öppen kan minska stress och ensamhet – men det är alltid okej att sätta gränser, säger Selene Cortes på Bufff. Foto: Colourbox

Enligt Selene Cortes vill många som uppsöker Bufff ha hjälp med hur de ska prata med sina barn om frihetsberövandet.

– Vi brukar råda att berätta så tidigt som möjligt – barn märker när något inte stämmer. Var ärlig, ljug inte, men anpassa informationen efter barnets ålder och betona att det inte är barnets fel.

Generalsekreteraren menar att det inte finns några krav på att berätta allt för alla.

– Fundera på vem som behöver veta och varför. Det är alltid okej att sätta gränser och säga: Det här är privat. Välj den nivå av öppenhet som känns trygg och hållbar för just dig. Många upplever att vald öppenhet minskar stress och ensamhet, men beslutet är alltid individuellt.

 

Fördomar och stigma kring anhöriga i fängelse kan försvåra

Hon menar att om öppenheten landar väl och det finns förståelse kommer det att innebära en avgörande skillnad.

– Tyvärr vet vi att det inte alltid gör det. Att det finns fördomar och stigma som i stället kan försvåra. Därför spelar arbetsgivaren en stor roll för hur livet för familjen som finns kvar på utsidan kommer att bli.

Vad gäller öppenhet på arbetsplatsen råder Bufff att välja en trygg person, till exempel en chef eller HR, och dela det som är nödvändigt för att få förståelse och rimliga anpassningar.

Stöd på jobbet – våga berätta för rätt person

– Den som är kvar hemma bär ofta ett stort ansvar, praktiskt, känslomässigt och ekonomiskt. Vi möter många som försöker ”hålla ihop allt” själva, samtidigt som belastningen är mycket stor. Att själv få stöd är också ett sätt att vara en bättre vuxen för exempelvis sina barn. Skam och tystnad kan ibland förvärra situationen.

Vald och trygg öppenhet kan minska ensamhet och göra det lättare att få stöd.

– Det finns hjälp att få, man behöver inte klara allt själv.

/Katarina Markiewicz

Det här gäller på jobbet när en anhörig sitter i fängelse

Finns det någon lagstiftning som reglerar vad som gäller när en anställds familjemedlem frihetsberövas?

– Nej, det finns ingen särskild ledighetslag som ger dig rätt att vara ledig för att till exempel besöka en anhörig i fängelset eller för att stötta en vuxen person vid polisförhör. Det är till och med så att om du blir kallad som vittne av domstol är du skyldig att inställa dig – och kan bli hämtad av polis om du inte kommer eller drabbas av vite – samtidigt som det inte finns någon lag som ger dig rätt att vara ledig från arbetet.

– Det enda som finns är förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen (1982:805). Den ger dig rätt att få ersättning för inkomstbortfall när du vittnar.

Hur ska man då göra när man behöver vara ledig i ett sådant läge?

– I det akuta skedet när en anhörig blir frihetsberövad brukar många bli sjukskrivna när förhör sker och därefter få ledigt utan lön. Jag har dock aldrig stött på att ett vittne inte har fått ledigt av sin arbetsgivare för att inställa sig.

Vad säger kollektivavtalen?

– Många kollektivavtal innehåller bestämmelser om permission, men det är inte uttryckligen fastslaget vad som gäller när ens partner blir frihetsberövad. Bestämmelserna är ofta öppna och ger en möjlighet till någon dags ledighet med lön för plötsliga och oförutsägbara händelser. Här får man ta en diskussion med sin arbetsgivare.

Den 1 januari utökades rätten att vabba om du behöver möten med socialtjänsten. Syftet med mötet ska då vara ”att utreda om ditt barn behöver skydd eller stöd enligt socialtjänstlagen, till exempel efter en orosanmälan”, skriver Försäkringskassan på sin webbplats.

Föräldrapenning vid rättegång går inte att få. Då måste du ta semester, uppger Försäkringskassan till Kollega.

Källa: Susanna Kjällström, förbundsjurist på Unionen, Försäkringskassan.