Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Julfesterna som spårade ur

Årstiden är här för en av årets jobbhöjdpunkter: Julfesten. Men tänk på att festa ansvarsfullt – det finns fler än ett tillfälle när det gått över styr.
Oscar Broström Publicerad 9 december 2022, kl 06:00
Till vänster: Fotbollsspelaren Dietmar Hamann. Till höger: Personer skålar vid julfest.
Fotbollsspelaren Dietmar Hamann deltog i en omskriven julfest där han fick Adolf Hitlers "Mein Kampf" i julklapp. Foto: Paul Ellis/AP och Shutterstock.

Chefen som gjorde ”ligglista” över anställda

Ett stort callcenter i Sverige laddade för julfest. Då gjorde en av cheferna på företaget en lista över vad som skulle hända, vilka som skulle hångla och vilka som skulle ligga.

– Vi skrev om det som vi trodde oss kunna förutspå skulle hända på julfesten, kommenterade chefen listan, när den blev känd.

Listan blev inte särskilt populär bland de anställda.

– Man gör inte så här som medmänniska och särskilt inte som chef. Det är omoget och väldigt kränkande, sa en medarbetare till Aftonbladet.

Premiärministern hade julfest under lockdown

Huruvida själva julfesten var något över det vanliga lämnar vi därhän, men få julfester har fått så mycket uppmärksamhet som den som ägde rum på 10 Downing Street i London i december 2020.

Samtidigt som Storbritannien var i så kallad ”lockdown” – nedstängning – på grund av pandemin, var det julfest i premiärminister Boris Johnsons boning. När ”partygate” uppdagades blev det en stor skandal som bidrog till att Boris Johnson tvingades avgå som det konservativa partiets ledare och Storbritanniens premiärminister.

Stripshow på äldreboende

Efter sillen, grönkålen och skinkan dök den manliga strippan upp och utförde sin lättklädda show, skriver Hallands-Posten, i en beskrivning av vad som skedde på julfesten för anställda på ett äldreboende.

När bilder från stripshowen på äldreboendet spreds i sociala medier, tog de flesta inblandade avstånd från händelsen.

– Jag tycker inte det är något som hör hemma på en julfest, speciellt inte när man jobbar med vård och omsorg, säger en anställd.

”Någon bajsade i en vask”

Det hör inte till ovanligheterna att polisens julfester blir stökiga, om man ska lita på antalet artiklar som handlar om just det.

Ett exempel är Stockholmspolisens julfest 2016 som ägde rum på personalrestaurangen Plommonträdet.

– Några var uppe i ledningskorridoren och suddade ut direktiv som var skrivna på tavlan. Någon bajsade i en vask inne på damtoaletten och använda kondomer hittades vid ett skrivbord där alla saker var undankastade, säger en anställd.

Fotbollsfesterna

Några av de mest infamösa julfesterna har Premier Leagues välbetalda fotbollsspelare stått för. Under 90- och 00-talet var det nästan regel att de brittiska tabloiderna skrev spaltmeter i december om fylla, slagsmål och tveksamt beteende efter att lagen tagit på sig tomteluvor och härjat runt. Här är några exempel från fotbollstidskriften Four Four Two:

  • Chelsea, 1994: Laget lekte kast med kortväxt person: ”Tanken var att plocka upp en dvärg och kasta iväg honom så långt du kunde”, berättade spelaren Tony Cascarino.
  • Newcastle, 1998: Spelarna gav varandra julklappar. Den tyska spelaren Dietmar Hamann fick Hitlers ”Mein Kampf”. En annan spelare fick ett fårhjärta.
  • West Ham 2001: Den australiensiske spelaren Hayden Foxe klättrar upp på baren, drar ner byxorna och urinerar på alla nedanför.

Spex med automatkarbin

Det kan vara kul med att skämta med varandra och varför inte gå all-in på julfesten?

Det verkar i alla fall ha varit inställningen hos en anställd på en skola i en kranskommun till Malmö. Mannens skämt med en kvinnlig kollega gick ut på att han gömde en automatkarbin-attrapp i hennes bil, hävdade att hon svävade i livsfara och fick henne att följa med till Malmöstadsdelen Rosengård för att göra en vapenaffär med ”juggemaffian”.

Mannen åtalades därefter för bland annat grovt olaga hot mot kvinnan.

Jobbrelationer

Därför älskar vi förkortningar på jobbet

CPO, HR, UX, CSR och VPN. Ingen annanstans är vi så förtjusta i förkortningar som på jobbet. De – och annat jobbspråk – ställer till med problem men har också uppenbara fördelar.
David Österberg Publicerad 21 september 2023, kl 06:00
Tre klossar med bokstäverna C, E och O på.
Akronymer och förkortningar är vanliga på jobbet. Men vad betyder de egentligen? Och varför älskar vi att använda dem? Foto: Colourbox.

”Kul att ha dig här, Sabina! Har förstått att du ska jobba på sälj med NPS och NKI. Själv heter jag Anders och jobbar sedan tre månader som CFO. Hoppas att vi ses på APT på torsdag!”

Att komma ny till en arbetsplats är inte så lätt – av flera skäl. Man känner ingen, vet inte om det är matlåda som gäller och går lätt vilse på väg till mötesrummet. Om man dessutom inte förstår vad folk säger blir det extra bökigt, för på jobbet pratar vi gärna det som forskarna kallar fackspråk.

– Fackspråk används inom ett visst, smalt område. Det består av ord som inte är relevanta att använda utanför facket. På mitt jobb pratar vi exempelvis om possessiva pronomen, men det gör man inte på de flesta andra arbetsplatser, säger Ylva Byrman, språkforskare vid Göteborgs universitet.

Alla branscher har sina egna fackspråk. De består i huvudsak av vanliga ord som fått en annan innebörd i fackspråket än i allmänspråket. Enligt Alma Hjertén Soltancharkari, språkvårdare på Institutet för språk och folkminnen, finns fackspråk för att det fyller en funktion, precis som alla andra varianter av språk, till exempel dialekter.

– Fördelarna med fackspråk är att det gör kommunikationen smidig: vi använder ord som människor inom samma yrke känner igen och behöver använda för att utbyta information och kunskap med varandra. Det skapar också igenkänning och tillit. När vi använder fackspråk signalerar vi kunskap och auktoritet och det gör att vi framstår som mer trovärdiga. Vi känner samhörighet och förtroende för den som pratar, säger hon.

Vad är en akronym

En del av ett fackspråk kan vara akronymer och andra förkortningar. En akronym bildas av de första bokstäverna i de ord man vill förkorta, exempelvis Nato, FN och HR.

Andra förkortningar bildas oftast genom att man tar en del av ett ord, exempelvis fig. eller bil. för figur och bilaga, eller använder ett par av bokstäverna i ett ord, exempelvis ca eller dr för cirka och doktor.

– Vi gillar förkortningar och min känsla är att de har blivit vanligare. Det kan bero på att vi är vana vid att använda förkortningar i exempelvis SMS och sociala medier. Skriftspråk påverkar talspråket och därför kan man tänka sig att det korta, så kallade SMS- språket, påverkar allt annat språk, säger Alma Hjertén Soltancharkari.

”Undvik akronymer i skrift”

Även Ylva Byrman tror att förkortningar har blivit vanligare, särskilt i fackspråk.

– Om ord är långa och vi använder dem ofta kortar vi dem. Det är ingen tillfällighet att de 20 vanligaste orden i svenskan är korta, som ”och”, ”att”, ”på” och ”är”. I fackspråk behöver vi ofta prata om långa sammansatta ord och då kortar vi ner dem för att effektivisera språket och för att alla ändå förstår, säger hon.

Ändå höjer hon ett varningens finger för akronymer – i alla fall i skrift.

– Jag är lite av en motståndare till dem eftersom de ofta bromsar upp läsningen. Undantagen är väldigt vanliga akronymer som ”prao” eller ”FN”. Därför ska man tänka sig för innan man använder akronymer. Om någon behöver fundera över vad akronymen betyder är det bättre att skriva ut orden.

Vad betyder URL

Fackspråk är oftast gemensamt för ett yrke, oavsett arbetsplats. För den som är ny kan det visserligen ta tid att lära sig det, men när det är gjort är det bara att babbla på med branschkollegor. En säljare förstår vad B2B betyder, en webbredaktör vet vad en URL är (fast kanske utan att veta vad förkortningen står för), en byggnadsingenjör förstår ”plushöjd” och en jurist har inga problem med ”dispositiv”.

Lite snårigare blir det när vi kommer till jobbjargong, som kanske kan beskrivas som en blandning av fackspråk och slang. Varje arbetsplats har sin egen jargong och därmed blir det svårt för utomstående att greppa den. Kaffemaskinen kallas kanske för Maggan och kopiatorn för klonaren. Lunchstället på hörnet heter Salladsmagasinet men har fått namnet Kaninburen.

– Allt jobbspråk är vi-skapande och bygger gemenskap. Som ny börjar man som outsider, men blir gradvis en insider genom att göra som andra, dela ritualer och prata som de andra. Det finns såklart nackdelar med det också, men teambuilding syftar alltid till att skapa ett ”vi och dom”, säger Ylva Byrman.

Jargong kan bli exkluderande

Ja, för utomstående och nyanställda kan fackspråk och jargong ibland kännas exkluderande. Men det finns lösningar, enligt Alma Hjertén Soltancharkari.

– Det handlar om att ha en arbetsplatskultur som tillåter att man frågar om det är något man inte förstår. Sedan handlar det förstås också om att skapa en språklig medvetenhet inom organisationen. Vid extern kommunikation ska man alltid tänka på mottagaren. Om man är uppmärksam på sitt eget språk minskar risken att man fortsätter att använda fackspråk externt.

FÖRSTOD DU FÖRKORTNINGARNA?

Artikeln innehåller 16 akronymer och två fackord. Förstod du alla?

CPO: Chief product officer (produktchef).

HR: Human resources (personalfrågor).

UX: User experience (hur någon upplever exempelvis en hemsida).

CSR: Corporate social responsibility (hur ett företag tar ansvar för sin samhällspåverkan).

VPN: Virtuellt privat närverk (en tjänst som skyddar din internetanslutning).

NPS: Net promoter score (ett sätt att mäta kundlojalitet).

NKI: Nöjd kund-index (ett sätt att mäta kundnöjdhet).

CFO: Chief financial officer (ekonomiansvarig).

APT: Arbetsplatsträff (möte för hela arbetsplatsen).

Nato: North atlantic treaty organization (försvarsallians).

FN: Förenta nationerna (mellanstatlig organisation).

SMS: Short message service (textmeddelanden i mobiltelefoner).

Prao: Praktisk arbetslivsorientering (praktik för skolelever).

B2B: Business to business (företag som säljer till ett annat företag).

URL: Universal/Uniform resource locator (en fullständig webbadress som går till en viss webbsida).

Plushöjd: En höjd som utgår från en bestämd nollnivå.

Dispositiv: En lag som kan avtalas bort.