Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Social kompetens - ett maktmedel på jobbet

Har du social kompetens? Frågan ställs i både rekryteringssamtal och annonser men har en problematisk baksida, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.  
Lina Björk Publicerad
Anställningsintervju. Två personer ställer frågor och den intervjuade sitter med fötterna på bordet och blåser stor bubbla tuggummi. Nonchalant.
Social kompetens betonas som viktigt för att få eller behålla ett jobb. Men vad innebär begreppet egentligen och hur används det i samtal, rekryteringar och annonser?   Foto: Colourbox.

En god vän till Ann J Sandén återberättade en händelse på jobbet där en arbetskamrat inte hade fått någon löneförhöjning för att chefen ansåg att medarbetaren saknade social kompetens. Det spred sig snabbt i korridorerna och snart var det allmänt känt att det var viktigt med social kompetens för att få bra påslag på lönen.
Men vad innebär begreppet social kompetens egentligen? Och hur används det i samtal, rekryteringar och annonser?  

- Tidigare hade jag sett begreppet som harmlöst och ofarligt, men det blev en ny infallsvinkel för mig att uttrycket kunde ställa till problem på en arbetsplats. Som det här exemplet, genom att negativt särbehandla en anställd, säger Ann J Sandén, socionom och pedagog som nu har skrivit en avhandling om ämnet.

Kan användas för att manipulera

I avhandlingen har hon analyserat annonser, ansökningsbrev och intervjuat personer som jobbar kring hur de uppfattar begreppet. Resultatet visar att social kompetens ligger mycket i betraktarens öga. Ibland används det som egenskaper eller förmågor men lika ofta förväntas vi förstå innebörden utan närmare förklaring.

Ett problem blir det när social kompetens används i kravspecifikationen för ett jobb utan att man förklarar vad man menar när man pratar om social kompetens. Enligt Ann J Sandén kan det till och med användas manipulerande.

- I mina studier såg jag att begreppet var väldigt förknippat med krav på att vara social och anpassa sig. Det kan också användas avsiktligt för att få människor att inordna sig i ledet, säger hon.

Ska arbetsgivare sluta slänga sig med uttrycket social kompetens?

- Jag tänker att man kan se avhandlingen som ett inlägg i en diskussion. Det går visst att använda sig av social kompetens i intervjuer och annonser, men då ska man också definiera tydligt vad det är man menar och vad som krävs av personen som söker jobb.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Varning för snälla

Det kan säkert finnas genuint snälla människor. Men är man genuint snäll så är man det utan att göra väsen av sig. Det finns all anledning att vara på sin vakt mot folk som öppet och skamlöst utger sig för att vara snälla.
Johanna Rovira Publicerad 27 februari 2025, kl 05:59
Sektgoda, Godhetsknarkare och Flumsnälla. Alla är typer du gör bäst i att se upp för, skriver Johanna Rovira. Illustration: Olsson Ingers.

1. Infernaliskt snälla. Du har säkert mött de förment snälla som lägger huvudet på sned och inleder med:  Jag säger det här bara för att vara snäll/för att jag bryr mig … och sedan levererar ett diaboliskt påstående som får dig att vilja krypa ihop i fosterställning. De är i själva verket utpräglat ondsinta typer som mår bra på bekostnad av andras olycka. 

2. Hjärntvättade sektgoda. Antingen så är supersnälla av naturen extremt mottagliga för irrläror eftersom de snälltolkar allt till överdrift, eller så blir nyfrälsta snälla på grund av överproduktion av endorfiner. Oavsett orsak vet vi hur det slutar. Med katastrof och Koolaid. 

3. AI-modifierade: Stepfordfruar eller Musks Teslabot Optimus kan förvisso programmeras till foglighet, men det torde vara smidigare - och billigare - att helt enkelt sätta in ett lojalitetschip i kritiskt tänkande anställdas hjärnor. Förutom att bli ytterst tillmötesgående mot såväl kollegor som chefer, sätter de chippade alltid in i diskmaskinen och grumsar aldrig om kollektivavtal.

4. Godhetsknarkare: Går igång på snällhet och odlar med förkärlek myten om sig själva som hyvens individer genom att proklamera hur goda de är så fort tillfälle ges. De donerar gärna till bättre behövande, men bara om det syns på sociala medier och räddar kattungar enbart inför publik. Gränser mellan god och självgod är oerhört tunn. 

5. Flumsnälla. Visst är flumsnälla joviala, men det är ett kemiskt framkallat tillstånd. Folk knaprar antidepressiva som aldrig förr och forskare noterar att guppys som exponerats för lyckopiller blir mer sårbara för rovdjur. Det kan således inte uteslutas att läkemedelsindustrin (möjligtvis i samarbete med blodtörstiga utomjordingar) siktar på världsherravälde genom att förvandla oss alla till loja, goda underlydande. 

Jobbrelationer

Snälltolka – och få en bättre arbetsmiljö

Utgå ifrån att andra vill dig väl. Läs om mejlet som irriterade dig – denna gång med en vänlig röst. Om du börjar snälltolka på jobbet kommer din arbetsmiljö med all sannolikhet att förbättras.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 26 februari 2025, kl 05:59
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör, Kollega.

Man ska vara snäll. Men hur gör man? Att ge en komplimang eller hjälpa till att bära något tungt räcker inte. Nu hörs allt oftare ett begrepp som försöker ringa in det där andra som ska till – nämligen att snälltolka.

Väldigt många människor verkar tro att de styrs av förnuftet och att de själva förhåller sig objektivt till omvärlden. Men i själva verket är våra känslor ständigt inblandade.

Vi känner glädje, ilska, skam, skuld och det påverkar våra reaktioner. Forskning visar att negativa känslor på jobbet kan leda till stora problem, till exempel om vi upplever att vi inte duger.

Det är ett slitet uttryck, men vi är varandras arbetsmiljö. Ett sätt att ta ansvar är att rannsaka hur vi tolkar andras ord och handlingar. För tolkar gör vi. Och tyvärr är det vanligt att vi fel- eller till och med fultolkar.

Vi är varandras arbetsmiljö

I stället borde vi snälltolka. Det handlar om att tro att den andre vill oss väl. Och att stå emot den första reaktionen. Kanske ställa en följdfråga innan vi exploderar. Fundera på om det finns någon förmildrande omständighet till agerandet. Avstå från att döma ut en person för snabbt.

Har du testat att läsa om ett mejl, som du först blev irriterad på, med en vänlig – eller åtminstone neutral – röst? Då upptäcker du förmodligen att du borde ge mejlaren en andra chans.

Självklart ska vi inte låta andra kränka oss. Men om vi lite oftare tänker oss in i den andra personens situation kommer vi att kunna rensa bort onödiga konfliktytor. Svälj din gliring eller taskiga kommentar, titta dig själv i spegeln – kanske har du själv sagt eller gjort något dumt någon gång?