Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Så hanterar du en ständigt stressad kollega

Vi känner alla människor som ständigt verkar vara stressade, som säger att de är begravda i arbete, överbelastade med olika projekt och inte kan avvara en minut. Sådana kollegor kan vara svåra att samarbeta med - men förmodligen har du inget val.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Colourbox.com
Har du en kollega som alltid verkar ha för mycket att göra? Colourbox.com

Oavsett om du blir irriterad på eller känner sympati för dina jäktade kollegor följer här några tips på hur du underlättar samarbetet med dem.

Fördöm inte

Din kollega kanske utrycker stress på ett annat sätt än du, men det är inte nödvändigtvis ett dåligt karaktärsdrag. Försök att tänka på din kollegas humör som en egenskap och inte som ett problem.

Bekräfta din stressade kollega

Det är viktigt att en stressade person känner sig sedd och hörd. Du kan säga något som ”Jag såg att du arbetade sent i går kväll och det var inte första gången. Hur är det med dig?” När din kollega har berättat att hen känner sig stressad kan du säga ”Det måste vara jobbigt”. Då kan ni båda lämna ämnet och ägna er åt annat. Men tänk på att inte göra din kollega upprörd med kommentarer som ”Jag förstår inte hur du står ut!”

Förbättra din kollegas självbild med beröm

Ett av de bästa sätten att lugna en person är att ge beröm. En stressad person känner ofta att hen saknar kontroll, är inkompetent och inte är respekterad. Att berömma en kollegas arbetsprestation ger personen en alternativ självbild av att vara en kunnig och positiv yrkesperson. Ta upp något specifikt. Du kan till exempel säga ”Din presentation förra veckan var verkligen bra. Du var så lugn och samlad. Klienterna blev imponerade”.

Erbjud dig att hjälpa till

En annan strategi är att erbjuda sitt stöd. Fråga om du kan göra något för att hjälpa till. Det får din stressade kollega att känna sig mindre ensam.

Ge inte för mycket information

Skriv kortare mejl, dela upp en förfrågan i flera delar och föreslå att din kollega delar upp sitt arbete i mer hanterbara bitar.

Be om ett förtydligande

Om du oroar dig för din arbetskamrats hälsa, be om att få mer detaljerad information. Fråga ”På en skala från ett till tio, hur oroad bör jag vara över din stressnivå?” Svaret blir kanske fem. Då behöver du inte ringa efter en ambulans.

Ta avstånd

Stress kan vara smittsamt, så ta reda på hur du själv påverkas av din kollega. Om en person dränerar dig på energi måste du ibland skaffa distans till personen och begränsa kontakten. Om det inte går därför att ni arbetar på samma avdelning eller med samma projekt – försök att se positivt på situationen

 

Tipsen är hämtade från Harvard Business Reviews artikel ”How to work with someone who’s always stressed out”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.