Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Hälften väljer bort sin kollega

Närmare hälften anser att gemenskapen med kollegor inte är lika viktig nu som innan pandemin. Det visar en ny undersökning.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
I stället för kollegor. Hemmakontoret kan ha annat som lockar. Shutterstock

Under coronapandemin har många arbetat hemmavid och börjat vänja sig vid sitt eget sällskap. Så till den grad att gemenskapen med andra på jobbet inte är lika viktig längre. 

Det är Kantar Sifo som på uppdrag av konsultföretaget Kvadrat har frågat över 2 000 personer hur de värderar kollegor, fritid, arbetsbörda och gemenskap på jobbet nu – jämfört med innan pandemin. Resultatet visar att många klarar sig utan arbetskamraterna. Totalt svarade 45 procent att de värderar sin kollegor lägre nu än innan coronapandemin. Var tredje person värderade även kunskapsutbytet med kollegorna lägre.

Men det är inte alla som tröttnat på sina kollegor. 19 procent svarar att arbetskamraterna blivit viktigare nu och 35 procent anser att de fyller samma funktion som tidigare. Framför allt bland yngre i åldrarna 18 till 34 år har arbetskamraterna stigit i värde.

Även balans i livet är någonting som många ser annorlunda på jämfört med tidigare. Totalt svarade 35 procent att balansen värderas högre. Bland småbarnföräldrarna är andelen ännu högre, sammanlagt 46 procent tycker att de uppskattar möjligheten att klara av livspusslet bättre. 

Frågor som inte förändrats så mycket av pandemin är anställningstrygghet, kompetensutveckling och viljan att byta jobb. Där svarade majoriteten att läget var lika som tidigare och att de inte hade funderat på att byta karriär.

Om undersökningen

  • Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 19-27 augusti 2021. 
  • Totalt intervjuades 2385 personer i åldern 18-65 år och i sysselsättning. Av dessa är 449 personer egenföretagare. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.