Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobbet blir bättre med åldern visar studier

Ju äldre du blir desto nöjdare blir du med jobbet. I två studier från Stockholms universitet beskriver arbetande pensionärer sina jobb som mer givande och mindre stressiga.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Äldre arbetande trivs bättre med sina jobb, visar två studier. Shutterstock.

Jobbet blir bättre med åldern. Det är resultatet från en enkät med 2 000 arbetande 60-plussare, samt en kvalitativ intervjustudie med arbetande pensionärer i åldrarna 64–75, som genomförts av forskare på SU.

Och den främsta anledningen till det är att arbetsvillkoren blir bättre. De medverkande i studierna beskrev att deras jobb blir mindre farliga, mindre obehagliga och mindre ansträngande. De upplevde även sina jobb som mer tillfredsställande.

– Det var många som använde ordet ”kul” för att beskriva jobbet. När man går in i detalj beskriver de jobbet som givande och meningsfullt. Det blir en plats där man kan åstadkomma saker och använda sin kunskap och erfarenhet till att bidra. Det är socialt, kollegialt och man tillhör något, säger Loretta Platts, docent vid psykologiska institutionen på Stockholms universitet.

Flera förklaringar

Det finns flera förklaringar till detta. En av dem är, enligt Platts, vilka som medverkat i studierna; De som hatar sina jobb arbetar mest troligt inte längre än de behöver. Därför tror forskarna bakom studien att de som trivs med sina jobb vid 65, förmodligen även gjorde det vid 55.

Men det är inte hela förklaringen, för samtidigt visar studierna att de som fortsätter jobba även blir mer nöjda ju längre de jobbar.

– Det vi ser är att om man fortsätter jobba efter 60 upplever man att jobbet blir bättre. När vi följer folk, vartannat år, ser vi att de blir mer nöjda med jobbet och att särskilt den psykosociala delen av jobbet blir bättre. De flesta trivs med jobbet. De var väldigt mycket i nuet. Det handlade om inte om att de hoppades få någon belöning senare, utan det är här och nu som gäller, säger Loretta Platts.

Mer valfrihet i arbetslivet

Många arbetande i 60-årsåldern beskrev en bättre balans mellan arbete och fritid. En stor del hade anställningsformer som gör dem mer fria, vilket gör att jobbet inte upplevs som ett lika stort krav.

Äldre arbetstagare som är berättigade pension har också en ekonomisk trygghet. Det här gör att de i högre mån kan styra hur deras arbetssituation ser ut, hur många timmar de ska göra och vilka arbetsuppgifter de ska ha. Loretta Platts säger att flera seniora arbetstagare berättat att de kunnat välja exempelvis vilka projekt eller kunder de vill arbeta med, vilka timmar på dagen de ska arbeta och vilka möten de är med på.

– Jobbet ändras lite när man går ner i tid på det sättet, du får en större möjlighet att välja vad du vill göra och det blir mer flexibelt. Man kommer in, man gör sitt och man går hem, säger Loretta Platts.

Läs mer:

Kerstin fick nytt jobb vid 74 år

Hjärnfunktioner förbättras med stigande ålder

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lina Björk Publicerad 25 november 2024, kl 06:01
hjärtan i en hand, Bob Hansson
Snällhet är en grogrund både för egen och kollektiv intelligens, skriver Bob Hansson i sin nya bok "Snällast vinner". Foto: Shutterstock/Henrik Montgomery

Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor. 

– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han. 

Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel. 

Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på. 

–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna. 

Berätta för chefen när din kollega gör något bra

Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre. 

Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar. 

– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten. 

Hurdå?

– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.

Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva. 

Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter. 

– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.

Snällhet grund för kollektiv intelligens

Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.   

– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.

Viktigt vara snäll mot dig själv

Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.

– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv? 

Bob Hanssons snällhetstips:

  • Håll om någon
  • Överraska någon
  • Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
  • Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
  • Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
  • Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
  • När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen. 
  • Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull.