Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Jobba utomlands - så funkar det

Att få arbeta utomlands är för många russinet i jobbkakan. Det ser bra ut i cv:t och ger dig nya erfarenheter. Men det kan också göra att du går miste om förmåner. Se till att du vet vad du ger dig in på.
Publicerad 29 september 2017, kl 14:42
Colourbox.com
Att flytta till Sydostasien är krångligare och en betydligt större omställning än att jobba i ett land i EU. Men kanske också mer spännande och intressant. Colourbox.com

När Eva Björklunds man fick jobb i Singapore blev det mycket att ta ställning till. Hon, som till vardags är rådgivare på TRR, Trygghetsrådet, och de två barnen skulle ju också följa med.

– Både partner och barn ska trivas. Man måste efterforska ordentligt vad som gäller i det nya landet, till exempel beträffande försäkringar, pensionsavsättningar och andra förmåner, säger Eva Björklund.

Hennes man hade fått anställning i ett internationellt bolag på en lokal tjänst. Familjen fick räkna på boende-, barn- och reseförsäkringar, pensionsavsättningar samt boende- och skolkostnader. I Singapore är både skolor och boende extremt dyrt. En hyreslägenhet på tre rum kostar mellan 30 000 och 50 000 kronor i månaden.

– Vissa kan kanske få hjälp av företaget de är utskickade av, men mycket av ansvaret ligger på en själv, säger Eva Björklund.

Läs mer: Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

I sin roll som rådgivare på TRR har hon mest mött arbetssökande som varit intresserade av att arbeta i Europa. Håller man sig inom EU är förutsättningarna enklare när det gäller arbetstillstånd, löner och sjukförsäkringar.

Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat

Det brukar sägas att det tar upp till ett år att acklimatisera sig i ett nytt land. I början är det mycket praktiska bestyr, från att hitta ett nätverk till att veta var man ska handla och leta fritidsaktiviteter till barnen.

– För oss gick det ganska snabbt. Singapore är bra, många flyttar in och ut och klimatet gör det lätt för familjer att anpassa sig.

Första halvåret ägnade Eva Björklund mest åt familjen. Sedan jobbade hon ideellt i kvinnonätverket Swea. Sista halvåret de bodde i Singapore arbetade hon på svenska ambassaden.

– Det är en bra erfarenhet att ha arbetat utomlands. Man vidgar sina vyer, lär sig språk och får erfarenhet av andra kulturer och arbetsklimat.

Finns det risk att karriären hemma avstannar?
– Det finns ingen baksida med att fylla på med helt nya erfarenheter. Men om man är medföljande och inte sysselsätter sig kan det vara en liten uppförsbacke när man kommer tillbaka. Man kan ha tappat kompetens. Det är enklare att komma tillbaka om man på ett tydligt sätt kan förklara vad man har gjort. Man kan lära sig språk eller arbeta ideellt, det senare är stimulerande och ger en referenser.

Eva tycker att man alltid ska ha en liten jobbplanering med sig själv någon gång per år. Det ska man ha även när man jobbar utomlands och även om man är medföljande. Det är så lätt hänt att dagarna fylls av andra viktiga saker när man bor i ett annat land.

Karriärrådgivaren Ingela Skullman, Team Factory, rekommenderar att man oavsett ålder har en plan, både för livet och för om man funderar på att arbeta utomlands.

– En utlandserfarenhet är guld värd i dag när arbetslivet är globalt. Flytande engelska är ett ofta ett krav. Har man en akademisk utbildning är utlandsjobb ett steg i karriären, säger Ingela Skullman.

Okvalificerade jobb utomlands är däremot inget som förgyller cv:t.

– Alla reser i dag. För 10–15 år sedan tog man upp au pair-jobb på cv:t. Jobbar man till exempel som bartender i Australien i fem år så halkar man dessutom efter sina jämnåriga.


Text: Cajsa Högberg

TÄNK PÅ DET HÄR INNAN DU ÅKER

➧ Håll koll på olika anställningsformer och vad de innebär: utsänd, dotterbolags- eller lokalanställd ger olika villkor.

➧ Beroende på vilket företag som är din arbetsgivare påverkas skatte- och socialförsäkringsfrågor olika.

➧ Se över lönen. Är man lokalt anställd har man till exempel inte samma pensions- eller försäkringsvillkor som om man är utsänd av ett svenskt bolag.

➧ Ta reda på levnadsomkostnaderna – till exempel vad boende och skolor kommer att kosta i det land du ska till – innan du förhandlar om lön, ersättningar och förmåner.

➧ Fundera över hur länge du vill vara utomlands. Skriv gärna kontrakt på ett år i taget och ompröva din planering när det har gått nio månader.

➧ Kolla om du har rätt till så kallat hardshiptillägg. Orter med tufft klimat, politiska och sociala spänningar och ordnings- och säkerhetsproblem kallas hardship-orter och kan ge kompensation i form av pengar, extra resor eller andra förmåner.

Ekonomi

Stålbad på studieförbunden efter sparkrav

De svenska studieförbunden ska skära ner med en tredjedel till år 2026. Redan nu märks de minskade anslagen genom att personal sägs upp runtom i landet.
– Det drabbar tjänstemän, säger David Samuelsson, generalsekreterare på organisationen Studieförbunden.
Elisabeth Brising Publicerad 11 april 2024, kl 06:01
Studieförbunden
Studieförbunden ska spara in. Upp till en tredjedel av personalstyrkan kan hotas de närmaste åren enligt Studieförbundens generalsekreterare. Foto: Maja Suslin TT/Anders Wiklund TT

Unionen organiserar tjänstemän på många av studieförbunden. Just nu tvingas de spara efter att regeringen dragit ner på statsbidraget. Intresseorganisationen Studieförbunden i samverkan har gett ut en rapport som visar att kultur och glesbygd drabbats mest hittills. 

David Samuelsson
David Samuelsson. Foto: Studieförbunden

– Att ha studiecirklar i glesbygd innebär högre kostnad för varje utförd verksamhet. Vi ser musikhus med replokaler som säljs, kontor som stängs och verksamhet som lämnar ett område, säger David Samuelsson.

I budgeten för 2024 skar regeringen ned anslagen till studieförbunden med 250 miljoner. De närmaste tre åren ska studieförbunden få totalt 500 miljoner kronor mindre i statsbidrag. Det innebär att år 2026 ska en tredjedel av det årliga statsbidraget ha skurits bort. 

Studieförbund har lagt ner

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet la ner vid årsskiftet. Det bestod av sex rikskulturorganisationer som Kammarmusikförbundet Svensk Jazz, Svenska Folkdansringen och Sveriges Körförbund. 

Även Studieförbundet Vuxenskolan har sagt upp personal i Örebro och lämnat sitt musikhus i Gävle. ABF stänger ett musikhus i Luleå och Studiefrämjandets musikhus i Falun slår också igen. 

– Det görs uppsägningar och jag får frågor varje dag om förhandlingar, omorganisationer och sammanslagningar, säger David Samuelsson på Studieförbunden.

Hur många anställda påverkas?

– Det är för tidigt att säga. Vi har kommit en liten bit på den treåriga planen, men vi ser den utveckling vi befarade. Nu läggs verksamheter ner och ställs in. Det här har bara börjat. Det kan hota en tredjedel av personalen, varnar han. 

Finns inga andra inkomstkällor än statsbidrag?

– Deltagaravgifterna kommer gå upp. Kommuner och regioner ger vissa bidrag, även om de också har minskat och i grunden är lägre än de statliga. 

Studieförbunden kan också bedriva YH-utbildning, friskolor, konstnärlig utbildning eller ha kommunala uppdrag som ger intäkter.

Uppsägningar på Folkuniversitetet väst

På Folkuniversitetet väst har redan 6 av 21 anställda fått sluta inom folkbildningsdelen i Göteborg, en nästan 30 procentig minskning. 

Sebastian Broström Folkuniversitetet
Sebastian Broström. Foto: Folkuniversitetet.

Sebastian Broström är lokalsamordnare och ordförande i den lokala Unionenklubben: 

– Det finns en stor osäkerhet när man både förlorar kollegor och arbetsuppgifter ändras och man ändå förväntas göra lika mycket eller mer. Det är ingen vidare stämning och väldigt oklart när det gäller framtiden, säger han. 

100 kan få gå på Studieförbundet Vuxenskolan

anna-karin-cederstrand-karlsson
Anna-Karin Cederstrand Karlsson. Foto: Sandra Andersson.

Anna-Karin Cederstrand Karlsson är verksamhetsutvecklare och Unionens riksklubbordförande i Studieförbundet Vuxenskolan. Även här har ett tiotal medarbetare fått sluta sedan i höstas – det handlar om assistenter, administratörer och verksamhetsutvecklare. 

Nyligen fick facket veta att arbetsgivaren räknar med att risken är att omkring hundra personer kan förlora sina jobb under år 2024. 

– Folk vet inte om det än. Inga varsel är lagda, säger Anna-Karin Cederstrand Karlsson som tror förhandlingar kommer i höst. 

Hon ser också en risk för stress i arbetsmiljön för de som är kvar. 

– Vi ska göra mer med mindre personal och det nya bidragssystemet kräver ett annat arbetssätt. 

Hon är rädd att människor vänder ut och in på sig för att rädda verksamheten med deltagarna.

– Det är synd att politiken inte ser hur viktig folkbildningen är, nyttan i mötet mellan människor för att upprätthålla ett starkt och inkluderande samhälle. 

Visstidsanställda får sluta först

Cristina De Amaral.
Cristina De Amaral. Foto: Studieförbundet Vuxenskolan

På Studieförbundet Vuxenskolan i Östergötland kommer projekt- och visstidsanställda att få sluta när projektpengarna tar slut. 

Unionenklubbens lokala ordförande Cristina De Amaral, verksamhetsansvarig om läget: 

– Vi behåller vår fasta personalstyrka, men självklart har vi mindre pengar. Man har gjort om hela systemet. Vi behöver spara 1,2 miljoner till nästa år och då kan jag inte svara på hur det kommer påverka oss, säger hon. 

Hur har ert arbete förändrats?

– Tidigare har vi haft verksamhet som vi fått pengar för i efterskott. Nu får vi en budget för tre år framåt. Vi måste se över vad vi ska satsa på och hur det ska gå ihop med våra målgrupper.

Stålbad och ökade krav

Folkbildningen har haft flera kännbara förändringar senaste åren enligt generalsekreteraren på Studieförbunden. Som att studieförbunden inte fått någon procentuell uppräkning för prisökningar år 2016–2023. 

Det har också införts ett nytt statsbidragssystem och ökade krav på dokumentation och kontroll, som kräver mer administrativ personal. 

– Det har varit nödvändigt, eftersom vi råkat ut för fel och bedrägerier, säger David Samuelsson.

Nu dras budgeten ner. Kommer studieförbunden att överleva?

– Ja det kommer de. Vi har en över 100 år lång historia. Men vi står i ett stålbad och det kommer märkas väldigt tydligt.  

Studieförbunden i Sverige - 10 har blivit 9

Studieförbunden är studieförbundens gemensamma intresseorganisation. Organisationen bildades 1903 under namnet Folkbildningsförbundet. 

Det finns efter nedläggningen av Kulturens bildningsverksamhet nio studieförbund i Sverige: ABF, Studieförbundet Bilda, Folkuniversitetet, Ibn Rushd, Medborgarskolan, NBV, Sensus studieförbund, Studiefrämjandet och Studieförbundet Vuxenskolan.