Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Jobba utomhus – varning för lurande faror

Coronapandemin har bevisat att det går utmärkt att jobba var som helst – även att jobba ute om vädret tillåter. Men se upp för solsting, getingstick och otäcka fästingar som kan ge både borrelia och TBE. Så här skyddar du dig!
Johanna Rovira Publicerad
Bi på blommor och ben med fästingbett
Passa dig för getingstick och fästingbett om du jobbar utomhus i sommar. Fästingar kan sprida både borrelia (bilden) och TBE. Foto: Hasse Holmberg / TT, Shutterstock

Möjligheten att sitta och jobba under en ek och insupa doften av blommor samtidigt som man fakturerar, programmerar, delegerar (eller vad man nu gör) är fenomenal. Forskning visar dessutom att det finns flera fördelar med att jobba utomhus.

Men arbetsmiljön utomhus kan medföra risker och irritationsmoment som vanliga dödliga tjänstemän hittills varit helt omedvetna om. Här kommer några tips och tankeställare för den som har möjlighet att hitta sig en arbetsplats ute i det fria.

Solsting och värmeslag

Solen kan verka lockande, men den är förrädisk på många sätt. Solsting och värmeslag, (hypertermi) kan vara livshotande. Solhatt eller parasoll är nödvändigt om inte eken ger tillräcklig skugga.

Börjar du få huvudvärk, känna dig illamående, irriterad eller yr kan det vara tecken på för mycket värme och vätskebrist. Gå in och ställ dig vid frysen eller gör något annat för att kyla ner huvudet och kroppen. Drick mycket.  

Soleksem och solbränna

Brännskador och soleksem kan komma ett tag efter att du exponerat dig för solen, i synnerhet nu under försommaren. Får du små röda kliande knottror eller blåsor har du fått soleksem.

För att lindra besvären ska du enligt 1177 kyla huden med till exempel kylbalsam och smörja in någon salva med hydrokortison.

Hudcancer

Men riskerna med att jobba i solen kan uppdagas ännu senare. Solens UV-strålning är enligt Cancerfonden den stora riskfaktorn som bidrar till att  35 000 – 40 000 personer om året drabbas av basalcellscancer, en lindrigare form av hudcancer. 4 200 personer får den allvarligare varianten malignt melanom. Skivepitelcancer drabbar 7500 om året.

Fästingar – TBE och borrelia

I den svenska faunan slipper vi tack och lov utsättas för faror som exempelvis supergiftiga tjocksvansskorpionen eller attacker från den gyllenen pilgiftsgrodan, som enligt Guinness rekordbok utsöndrar ett gift som kan döda tio personer.

Däremot är det fullt möjligt att bli biten i tån av en närsynt igelkott eller bli påhoppad av glupska fästingar.

Igelkottar kan man värna sig mot genom att ha skor på fötterna men fästingar har en förmåga att hitta vägen till ett skrovmål oavsett. En del av dem bär på TBE-virus, som ger hjärnhinneinflammation om man har otur, vilket drygt 300 personer om året har, enligt  sajten fasting.nu. Det finns ingen behandling mot TBE, men däremot går det att vaccinera sig.

Mot borrelia, en annan fästingöverförd sjukdom, finns dessvärre inget vaccin, men det går att behandla. Varje år insjuknar minst 10 000 personer i borrelia. Tar man bort fästingen så snart som möjligt minskar risken för att smittas.

Getingstick

Getingar är egentligt livsfarliga bara för den som är allergisk eller överkänslig. Å andra sidan gör deras stick infernaliskt ont och är inget man vill råka ut för under en videokonferens eller annars heller. Anticimex har flera tips på hur man undviker getingstick – exempelvis genom att undvika att använda stark parfym, färgstarka kläder och att göra häftiga rörelse.

Blixtnedslag

Att dö genom att träffats av blixten är ovanligt – någon enstaka person varje år dör av blixtnedslag. Vanligare är det att man skadar sig när blixten slår ner i ett något annat först, som sedan sprider sig och passerar den drabbade. Men normalt funtade utomhusjobbande personer brukar märka när oväder är på intågande och gå inomhus, vilket också är vad krisinformation.se rekommenderar.

Sajten varnar också för att golfklubbor, metspön och flygande drake kan funka som åskledare och därför bör undvikas vid oväder.

Gör din egen getingfälla:

1. Skär av överdelen på en PET-flaska.

2. Häll i saft, öl eller sirap i underdelen + en skvätt diskmedel.

3. Sätt toppen, med avskruvad kork, i underdelen.

4. Placera fällan en bit bort från din utearbetsplats.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.