Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen kräver löneutfyllnad vid vab

Alla anställda ska ha 90 procent av lönen vid vab. Det är ett av Unionens krav i årets avtalsrörelse för att få till ett jämnare uttag mellan kvinnor och män. Men motståndet från arbetsgivarna är stort.
David Österberg Publicerad 10 februari 2020, kl 16:35
Colourbox
"Ett jämställt uttag av vab är bra för individerna, samhället och för företagen," säger Unionens förhandlinschef martin Wästfelt. Colourbox

Den som vårdar ett sjukt barn får ersättning från Försäkringskassan. Maxbeloppet är 1 059 kronor per dag. Det innebär att de flesta privatanställda tjänstemän förlorar ekonomiskt på att vabba.

I årets avtalsrörelse kräver därför Unionen – på i princip alla avtalsområden – löneutfyllnad vid vab. Förbundet vill att alla anställda ska få 90 procent av lönen i upp till fem dagar per anställd och kalenderår.

Läs mer: Allt du behöver veta om vab

– Kvinnor tar ut mer föräldraledighet och vabbar oftare än män. Det leder i sin tur till att arbetsgivare räknar med att kvinnor kommer vara borta mer, vilket gör att de satsar mindre på kvinnor, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.

Kvinnor tar i genomsnitt ut 62 procent av vabdagarna. Om kostnaden för att vabba blir mindre tror Unionen att uttaget blir jämnare – vilket i förlängningen kan leda till mindre löneskillnader mellan män och kvinnor.

Läs mer: Chefen gnällde varje gång Jonas vabbade

– Vi ser tydligt att löneskillnaderna ökar i samband med föräldraledighet. Ett jämställt uttag är bra för individerna, för samhället och för företagen. Företagen ska ta tillvara den som har störst potential.

Avtalskravet ingår inte i den gemensamma plattformen för Facken inom industrin. I stället driver Unionen och Sveriges Ingenjörer frågan.

Läs mer: Facken kräver 3 procent högre löner

– Tyvärr fick vi inte med oss de andra förbunden. Det var synd, men gör inte frågan mindre viktig för oss.

Redan 2017 krävde Unionen och Sveriges Ingenjörer löneutfyllnad vid vab, men fick inte igenom kravet. Hur det går i år vill Martin Wästfelt inte spekulera kring.

– Men motståndet är stort. Det är en ganska liten kostnad för arbetsgivarna, men någonting kostar det ju. Fem dagar per år är inte så mycket, men man har ju möjlighet att vabba under ganska många år.

Förra året undersökte Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, vad som påverkar föräldrars uttag av vab. Forskarna studerade par där den ena i paret fick en skattesänkning. Slutsatsen var att både ekonomiska incitament och könsnormer påverkar.

Familjer som består av gifta par, par där mannen tjänar mer och par som vuxit upp utanför Norden reagerar starkare när mannens skatt sänks. Männen jobbar då mer och kvinnorna vabbar mer.

Familjer som består av sambopar, par där kvinnan tjänar mer och par som vuxit upp i Norden reagerar starkare när kvinnan får en skattesänkning. Kvinnorna jobbar då mer och männen tar ut mer vab.

Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.