Den som vårdar ett sjukt barn får ersättning från Försäkringskassan. Maxbeloppet är 1 059 kronor per dag. Det innebär att de flesta privatanställda tjänstemän förlorar ekonomiskt på att vabba.
I årets avtalsrörelse kräver därför Unionen – på i princip alla avtalsområden – löneutfyllnad vid vab. Förbundet vill att alla anställda ska få 90 procent av lönen i upp till fem dagar per anställd och kalenderår.
Läs mer: Allt du behöver veta om vab
– Kvinnor tar ut mer föräldraledighet och vabbar oftare än män. Det leder i sin tur till att arbetsgivare räknar med att kvinnor kommer vara borta mer, vilket gör att de satsar mindre på kvinnor, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef.
Kvinnor tar i genomsnitt ut 62 procent av vabdagarna. Om kostnaden för att vabba blir mindre tror Unionen att uttaget blir jämnare – vilket i förlängningen kan leda till mindre löneskillnader mellan män och kvinnor.
Läs mer: Chefen gnällde varje gång Jonas vabbade
– Vi ser tydligt att löneskillnaderna ökar i samband med föräldraledighet. Ett jämställt uttag är bra för individerna, för samhället och för företagen. Företagen ska ta tillvara den som har störst potential.
Avtalskravet ingår inte i den gemensamma plattformen för Facken inom industrin. I stället driver Unionen och Sveriges Ingenjörer frågan.
Läs mer: Facken kräver 3 procent högre löner
– Tyvärr fick vi inte med oss de andra förbunden. Det var synd, men gör inte frågan mindre viktig för oss.
Redan 2017 krävde Unionen och Sveriges Ingenjörer löneutfyllnad vid vab, men fick inte igenom kravet. Hur det går i år vill Martin Wästfelt inte spekulera kring.
– Men motståndet är stort. Det är en ganska liten kostnad för arbetsgivarna, men någonting kostar det ju. Fem dagar per år är inte så mycket, men man har ju möjlighet att vabba under ganska många år.
Förra året undersökte Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, vad som påverkar föräldrars uttag av vab. Forskarna studerade par där den ena i paret fick en skattesänkning. Slutsatsen var att både ekonomiska incitament och könsnormer påverkar.
Familjer som består av gifta par, par där mannen tjänar mer och par som vuxit upp utanför Norden reagerar starkare när mannens skatt sänks. Männen jobbar då mer och kvinnorna vabbar mer.
Familjer som består av sambopar, par där kvinnan tjänar mer och par som vuxit upp i Norden reagerar starkare när kvinnan får en skattesänkning. Kvinnorna jobbar då mer och männen tar ut mer vab.
