Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Sverige - sämst i Norden på lika lön

Sverige är bra på att få ut kvinnor på arbetsmarknaden men betydligt sämre på att ge lön för mödan. Sverige hamnar efter alla nordiska grannar när det gäller lika lön för lika arbete. Det visar World Economic Forums (WEF) årliga jämställdhetsrapport.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Sverige ligger på 71:a plats när det kommer till att ge lika lön för lika arbete mellan kvinnor och män. Colourbox

Från att ha räknats som världen mest jämställda land år 2006 har Sverige halkat ned till en nuvarande fjärdeplacering medan tre av våra nordiska grannar (Island, Finland och Norge) gått upp på pallplats. Anledningen är enligt WEF att Nordens länder blivit bättre på jämställdhet, med undantag för Sverige vars utveckling stannat av.

En orsak till det är att Sverige är det enda land i Norden som aldrig har haft en kvinna som president eller statsminister, vilket övriga länder har haft. Att Rwanda hamnar högt upp i undersökningen beror till stor del på att kvinnor sitter på en majoritet av landets ministerposter.

Vad gäller arbetslivet ligger såväl Sverige som våra grannländer bra till när det gäller att få ut kvinnor och män på arbetsmarknaden. Däremot är Sverige sämst i Nordenklassen när det gäller lika lön för lika arbete och sett till hela undersökningen hamnar vi så lågt som på plats 71.

Rapporten visar att 105 länder har blivit mer jämställda sedan 2006. Sex länder har dock blivit sämre och i några, där ibland Sverige, står utveckling still. Med nuvarande fart och förutsatt att klyftorna mellan könen inte ökar, kommer det att dröja till 2095 innan vi lever i en jämställd värld. Det land som genom sin sistaplats är med och drar ner snittet betydligt är Jemen.

Tio-i-topp på jämställdhet:
Island
Finland
Norge
Sverige
Danmark
Nicaragua
Rwanda
Irland
Filippinerna
Belgien

Källa: WEF, Global Gender Gap Report 2014

Global Gender Gap Report

World Economic Forum är en stiftelse som förmodligen är mest känd för sin årliga konferens i Davos, Schweiz, som samlar några av världens mäktigaste beslutsfattare inom politik och näringsliv.

Global Gender Gap Report har genomförts årligen sedan 2006.

142 länder ingick i undersökningen som baseras på indikatorer som lön, utbildningsmöjligheter och representation i beslutsfattande.

Wikipedia & World Economic Forum

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.