Diskrimineringslagen har ändrats flera gånger och beroende på vilken regering som suttit vid makten, har kravet på lönekartläggningar sett olika ut. För två år sedan återinfördes kravet på att arbetsgivare ska göra en årlig lönekartläggning och analys, trots att Svenskt Näringsliv knorrar över att kartläggningar är dyra och onödiga.
Nu har Riksrevisionen meddelat att de ska granska diskrimineringslagens krav på aktiva åtgärder. Bakgrunden är att trots att lagen har snart 20 år på nacken, har män fortfarande cirka elva procentenheter högre lön än kvinnor. Den oförklarade löneskillnaden, alltså när hänsyn tagits till yrke, utbildning och position, är för närvarande fyra procent.
Illustration: Colourbox
Unionen menar att lönekartläggningarna fyller sitt syfte. I en undersökning bland förbundets klubbar, som publicerades vid årsskiftet, framgår att kartläggning i drygt hälften av alla fall lett till att orättvisa löner justerats eller att andra åtgärder satts in.
Läs mer: Många företag bryter mot lagen
Unionenrapporten visade också att det fanns uppenbara brister i arbetsgivarnas förmåga att sätta rättvisa löner och att bara sex av åtta företag levde upp till lagens krav.
Resultatet av Riksrevisionens granskning planeras att publiceras i maj nästa år.
Läs mer: Kartläggning för rättvisare löner
