Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Trots att drygt 70 procent av kvinnorna och männen i de nordiska länderna vill dela lika på föräldraledigheten tar männen i snitt bara ut 20 procent av den totala ledigheten. Det visar en ny undersökning som har gjorts av den internationella mansorganisationen Promundo och den svenska organisationen Män.
– Både män och kvinnor tycker att föräldraledigheten är väldigt viktig. Att den inte delas mer jämställt kan kokas ner till två saker – kvinnor förväntas traditionellt vara mer tillgängliga för familjen och män förväntas vara mer tillgängliga för arbetsgivaren. På en rak fråga skulle de flesta svara att det här är förlegade värderingar, men de lever fortfarande kvar, säger Lina Andersson, utredare på Unionen i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor.
Drygt hälften av papporna, 56 procent, var bara föräldralediga mellan två och fyra veckor – endast sex procent av kvinnorna var hemma så få veckor.
– Det är en väldigt kort tid. Arbetsgivaren tar dessutom sällan in en vikarie när någon är borta en så kort period. Det gör att fäderna förmodligen parallelljobbar samtidigt som de är föräldralediga, säger Lina Andersson.
Enligt studien är män oroliga för att deras karriärmöjligheter och lön ska påverkas negativt om de tar ut lång föräldraledighet.
– Tyvärr kan det nog finnas fog för oron. På många arbetsplatser är specialisttjänster och högre chefsposter fortfarande mansdominerade. Med det följer ofta, även om det inte är uttalat, att man förväntas var tillgänglig för jobbet, säger Lina Andersson.
I nästa nummer av Chef & Karriär har vi har undersökt chefers syn på föräldraledighet. Undersökningen visar bland annat att chefer som är föräldrar ofta förväntas jobba under ledigheten.
Hon tycker att det är beklämmande att föräldraledigheten inte delas mer jämställt.
– Fäder som är föräldralediga längre känner sig mer kompetenta som föräldrar. Delas ledigheten lika sätts dessutom ofta ett mönster när det gäller det generella ansvaret för barnen – till exempel för uttag av vab.
Att kvinnor ofta tar större ansvar för barnen slår hårt mot deras löneutveckling.
– Det gap som finns mellan män och kvinnor vad gäller lön och karriär uppstår ofta i den ålder då många skaffar barn. Att föräldraledigheten inte delas mer lika får konsekvenser för kvinnors inkomst i hela livet, säger Lina Andersson.
För att föräldraledigheten ska delas mer lika vill Unionen se en tredelad föräldraförsäkring, det vill säga att varje förälder tar en tredjedel av ledigheten och fördelar en tredjedel mellan sig som de vill.
– Står valet mellan att avstå föräldrapenning eller att dela mer jämställt väljer nog många att dela mer jämställt, säger Lina Andersson.
Hon anser även att det måste bli lättare att kombinera föräldraskap och arbetsliv.
– Det handlar till exempel om att aldrig lägga möten när många hämtar och lämnar barn på förskolan. Det bör också finnas en struktur som gör att anställda är ersättningsbara. Det skulle kanske gå att dela på chefskap. Alla tjänster på ett företag bör vara tillgängliga för föräldrar.
Undersökningen bygger på enkätsvar från 7 500 män och kvinnor i samtliga fem nordiska länder, 5 575 av dem är föräldrar.
Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal.
Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent.
Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad.
Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen.
– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten.
Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas.
– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson.
Vad får det här för effekter?
– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar.
Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?
– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra.
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?
– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal.
Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata?
– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning.
Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?
– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.
Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?
– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats.
Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande.
”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som:
• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.
• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det.
• Ofta görs i skymundan.
• Inte kräver några särskilda specialkunskaper.
• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt.
Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår.
Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work.
"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.