Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Norden: Varannan pappa bara föräldraledig fyra veckor

Sju av tio kvinnor och män i Norden vill att föräldraledigheten delas lika. Men verkligheten ser inte alls ut som de vill. Många pappor stannar bara hemma i fyra veckor, visar en ny studie.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 21 november 2019, kl 11:16
Isabell Höjman/TT
Drygt hälften av papporna i Norden tar bara ut två till fyra veckor föräldraledighet. Isabell Höjman/TT

Trots att drygt 70 procent av kvinnorna och männen i de nordiska länderna vill dela lika på föräldraledigheten tar männen i snitt bara ut 20 procent av den totala ledigheten. Det visar en ny undersökning som har gjorts av den internationella mansorganisationen Promundo och den svenska organisationen Män. 

– Både män och kvinnor tycker att föräldraledigheten är väldigt viktig. Att den inte delas mer jämställt kan kokas ner till två saker – kvinnor förväntas traditionellt vara mer tillgängliga för familjen och män förväntas vara mer tillgängliga för arbetsgivaren. På en rak fråga skulle de flesta svara att det här är förlegade värderingar, men de lever fortfarande kvar, säger Lina Andersson, utredare på Unionen i jämställdhets- och likabehandlingsfrågor.

Drygt hälften av papporna, 56 procent, var bara föräldralediga mellan två och fyra veckor – endast sex procent av kvinnorna var hemma så få veckor.

– Det är en väldigt kort tid. Arbetsgivaren tar dessutom sällan in en vikarie när någon är borta en så kort period. Det gör att fäderna förmodligen parallelljobbar samtidigt som de är föräldralediga, säger Lina Andersson.

Enligt studien är män oroliga för att deras karriärmöjligheter och lön ska påverkas negativt om de tar ut lång föräldraledighet.

– Tyvärr kan det nog finnas fog för oron. På många arbetsplatser är specialisttjänster och högre chefsposter fortfarande mansdominerade. Med det följer ofta, även om det inte är uttalat, att man förväntas var tillgänglig för jobbet, säger Lina Andersson.

Föräldralediga chefer

I nästa nummer av Chef & Karriär har vi har undersökt chefers syn på föräldraledighet. Undersökningen visar bland annat att chefer som är föräldrar ofta förväntas jobba under ledigheten.

Hon tycker att det är beklämmande att föräldraledigheten inte delas mer jämställt.

– Fäder som är föräldralediga längre känner sig mer kompetenta som föräldrar. Delas ledigheten lika sätts dessutom ofta ett mönster när det gäller det generella ansvaret för barnen – till exempel för uttag av vab.

Att kvinnor ofta tar större ansvar för barnen slår hårt mot deras löneutveckling.

– Det gap som finns mellan män och kvinnor vad gäller lön och karriär uppstår ofta i den ålder då många skaffar barn. Att föräldraledigheten inte delas mer lika får konsekvenser för kvinnors inkomst i hela livet, säger Lina Andersson.

För att föräldraledigheten ska delas mer lika vill Unionen se en tredelad föräldraförsäkring, det vill säga att varje förälder tar en tredjedel av ledigheten och fördelar en tredjedel mellan sig som de vill.

– Står valet mellan att avstå föräldrapenning eller att dela mer jämställt väljer nog många att dela mer jämställt, säger Lina Andersson.

Hon anser även att det måste bli lättare att kombinera föräldraskap och arbetsliv.

– Det handlar till exempel om att aldrig lägga möten när många hämtar och lämnar barn på förskolan. Det bör också finnas en struktur som gör att anställda är ersättningsbara. Det skulle kanske gå att dela på chefskap. Alla tjänster på ett företag bör vara tillgängliga för föräldrar.

Undersökningen bygger på enkätsvar från 7 500 män och kvinnor i samtliga fem nordiska länder, 5 575 av dem är föräldrar.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström