I veckan har Sweden Game Conference arrangerats i Skövde. Det är ett evenemang som samlar över tusen deltagare, studenter, spelutvecklare och andra verksamma i branschen.

En del av Sweden Game Conference är Donna day, där enbart kvinnliga spelutvecklare och studenter möts. Donna är ett nätverk, grundat vid högskolan i Skövde, som arbetar för att göra spelutbildningen och spelbranschen mer jämställd.

Kollega ringde upp grundaren, Jenny Brusk, som också är lektor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, för att prata om evenemanget. I år var intresset för Donna day större än tidigare.

– Det har varit helt fantastiskt. Vi fick tyvärr avslå en del ansökningar, för att vi inte fick plats. Vi vill inte ha det för stort heller. Vi vill att man verkligen ska kunna lära känna varandra, säger Jenny Brusk.

Började prata om sexuella trakasserier

Under Donna day får studenter träffa yrkesverksamma spelutvecklare – som under konferensen fungerar som mentorer – för att lära sig om arbetet, branschen och få koll på karriärvägar. Det första de valde att prata om var dock inte det, utan om sexism, sexuella trakasserier och diskriminering inom branschen.

– Vi valde att öppna med en sådan panel. Vi kände att vi inte kan arrangera en sådan här dag och låtsas att det här inte händer, säger Jenny Brusk.

Att det finns problem inom branschen har varit välkänt länge. I dag den 15 oktober är den nationella Metoo-dagen, fyra år efter att kvinnor runtom i samhället – inte minst i arbetslivet – började dela berättelser om hur de blivit bland annat trakasserade, diskriminerade och förminskade.

Så skedde också inom spelindustrin. Bara de senaste månaderna har det skrivits om att anställda på den svenska spelstudion Paradox – i synnerhet kvinnor – blivit utsatta för kränkande behandling. Dessutom har anställda på den internationella speljätten Blizzard protesterat mot en arbetskultur där kvinnor blivit illa behandlade.

”Finns enormt behov av kvinnlig kompetens”

Under Donna day var det en student som yttrade ”när jag hör det här vet jag inte ens om jag vill jobba inom spelindustrin”, berättar Jenny Brusk.

– Det här är ett problem. Vi vill ju att studenterna ska stanna kvar och att de ska vilja jobba i branschen. Det blev mentorernas uppgift att ge en annan bild, att berätta hur man kan tänka och agera, för att ta makten i sin egna händer. Om man märker att det finns sådana indikationer kanske man ska försöka byta arbetsplats. Det är ju lätt för oss som varit med länge att säga det, men jag tror också att det är viktigt. Det finns ett enormt behov av kvinnlig kompetens i branschen. Alla företag söker med ljus och lykta efter det.

”Måste finnas nolltolerans”

Samtidigt, säger Jenny Brusk, ligger den verkligen makten att förändra något hos makthavarna inom företagen.

– För att förändra en kultur inom en grupp måste ledningen skapa den förändringen. Det går inte att ha en liten grupp som jobbar med jämställdhet och peka på den för att visa hur duktig man är, utan ledningen måste äga och styra frågan. Det måste också finnas en nolltolerans mot en sådan här typ av beteende. Man har hållit den här typen av män bakom ryggen. Det är inte professionellt att betrakta vissa medarbetare som stjärnor som kan ta vilket utrymme som helst. Det där är väldigt farligt.

Vad var annars det bästa med årets Donna day?
– Det var att titta ut över publikhavet och se det här mötet, mellan studenter och spelutvecklare, och den otroliga glädjen och inspirationen som mentorerna sprider. Det är det som gör att jag fortfarande engagerar mig i det här.