Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kränkande behandling utbrett på Paradox

Medarbetare på den svenska spelstudion Paradox Interactive slår larm om arbetsmiljön. En intern undersökning visar att många anställda – i synnerhet kvinnor – blivit utsatta för kränkande behandling.
– Vi visste att det fanns problem på Paradox, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.
Oscar Broström Publicerad 6 september 2021, kl 16:36
Shutterstock.
En medarbetarundersökning visar på stora arbetsmiljöproblem på Paradox. Bilden är en genrebild. Shutterstock.

I augusti skickade fackklubbarna på Paradox Interactive ut en medarbetarundersökning för att undersöka arbetsmiljön på företaget. Resultatet var nedslående för medarbetarna. Breakit, som tagit del av sammanställningen, skriver att problemen främst handlar om mobbning, kränkningar och könsdiskriminering.

Nästan 44 procent av de svarande har upplevt kränkande/felaktig behandling. Tittar man bara på svarande kvinnor, blir siffran 69 procent.

– Vi visste att det skulle vara höga tal, men de är högre än vi hade förväntat oss. Det är bra att få faktiska tal på det. Det visar att det är nödvändigt för företaget att ta grepp om det här för att göra något åt problemen, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.

"De är inte nöjda med resultatet"

Samtidigt vill Magne Skjæran understryka att det finns begränsningar i undersökningen. Det är 133 medarbetare som har svarat på undersökningen, av ungefär 500 anställda på Paradox. Vidare sattes ingen tidsbegränsning, vilket innebär att somliga svarande kan ha pekat på problem som fanns för flera år sedan.

– Samtidigt har Paradox vuxit väldigt snabbt och den genomsnittliga medarbetaren på Paradox nu har varit här i två år, så merparten av svaren är från de senaste åren.

Hur har företagsledningen reagerat på enkäten?
– De är inte nöjda med resultatet. Vi vet inte exakt vad de kommer att göra, men de har nämnt att de ska göra en noggrann undersökning av det här och det tycker vi är bra. Det tror vi är nödvändigt.

Samma besked ger Paradox till Breakit. Via mejl meddelar företagets kommunikationschef, Loïc Fontaine, att de kommer vidta åtgärder.

“Paradox är nu i en process för att ta in en extern, neutral firma för att genomföra en grundlig granskning av våra processer och en omfattande medarbetarundersökning”, skriver Fontaine.

Läs mer: Få kollektivavtal i dataspelsbranschen

"Facket gör problemen synligare"

Det är sällsynt med kollektivavtal i den svenska spelutvecklingsbranschen. När Kollega gjorde en sammanställning, visade det sig att endast en handfull av 400 företag hade tecknat avtal.

Magne Skjæran tror att det finns både spelföretag i Sverige med både bättre och sämre arbetsmiljö än Paradox, som har kollektivavtal.

– Vi har stor fackförening på Paradox nu, mellan Unionen och Saco, och det gör problemen synligare. De har varit relativt osynliga i många år, men nu har vi gjort en undersökning och det har satt en spotlight på det hela.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.