Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kränkande behandling utbrett på Paradox

Medarbetare på den svenska spelstudion Paradox Interactive slår larm om arbetsmiljön. En intern undersökning visar att många anställda – i synnerhet kvinnor – blivit utsatta för kränkande behandling.
– Vi visste att det fanns problem på Paradox, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
En medarbetarundersökning visar på stora arbetsmiljöproblem på Paradox. Bilden är en genrebild. Shutterstock.

I augusti skickade fackklubbarna på Paradox Interactive ut en medarbetarundersökning för att undersöka arbetsmiljön på företaget. Resultatet var nedslående för medarbetarna. Breakit, som tagit del av sammanställningen, skriver att problemen främst handlar om mobbning, kränkningar och könsdiskriminering.

Nästan 44 procent av de svarande har upplevt kränkande/felaktig behandling. Tittar man bara på svarande kvinnor, blir siffran 69 procent.

– Vi visste att det skulle vara höga tal, men de är högre än vi hade förväntat oss. Det är bra att få faktiska tal på det. Det visar att det är nödvändigt för företaget att ta grepp om det här för att göra något åt problemen, säger Magne Skjæran, på Paradox Unionenklubb.

"De är inte nöjda med resultatet"

Samtidigt vill Magne Skjæran understryka att det finns begränsningar i undersökningen. Det är 133 medarbetare som har svarat på undersökningen, av ungefär 500 anställda på Paradox. Vidare sattes ingen tidsbegränsning, vilket innebär att somliga svarande kan ha pekat på problem som fanns för flera år sedan.

– Samtidigt har Paradox vuxit väldigt snabbt och den genomsnittliga medarbetaren på Paradox nu har varit här i två år, så merparten av svaren är från de senaste åren.

Hur har företagsledningen reagerat på enkäten?
– De är inte nöjda med resultatet. Vi vet inte exakt vad de kommer att göra, men de har nämnt att de ska göra en noggrann undersökning av det här och det tycker vi är bra. Det tror vi är nödvändigt.

Samma besked ger Paradox till Breakit. Via mejl meddelar företagets kommunikationschef, Loïc Fontaine, att de kommer vidta åtgärder.

“Paradox är nu i en process för att ta in en extern, neutral firma för att genomföra en grundlig granskning av våra processer och en omfattande medarbetarundersökning”, skriver Fontaine.

Läs mer: Få kollektivavtal i dataspelsbranschen

"Facket gör problemen synligare"

Det är sällsynt med kollektivavtal i den svenska spelutvecklingsbranschen. När Kollega gjorde en sammanställning, visade det sig att endast en handfull av 400 företag hade tecknat avtal.

Magne Skjæran tror att det finns både spelföretag i Sverige med både bättre och sämre arbetsmiljö än Paradox, som har kollektivavtal.

– Vi har stor fackförening på Paradox nu, mellan Unionen och Saco, och det gör problemen synligare. De har varit relativt osynliga i många år, men nu har vi gjort en undersökning och det har satt en spotlight på det hela.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.