Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Hur funkar jämställdhetsarbetet hos er?

Kollega frågade fyra Unionenklubbar hur jämställdhetsarbetet fungerar på deras arbetsplats.
Publicerad
nito/Colourbox
nito/Colourbox

1. Jobbar er arbetsgivare aktivt med jämställdhet på något sätt?

2. Hur fungerar arbetet med lönekartläggning hos er?

3. Har ni fått gehör från arbetsgivaren när ni upptäckt oförklarade skillnader vid lönekartläggning?­

Matilda Dahl, klubbordförande Concentrix, Helsingborg:
– Absolut att de gör. När vi har lönerevisioner så tittar man alltid igenom att det inte ska finnas några löneskillnader till exempel. Arbetsgivaren uppmärksammar också Internationella kvinnodagen. I korridoren hänger tidslinje på viktiga årtal och bilder på bland annat suffragetter och andra betydelsefulla kvinnor.

– Jag tycker det fungerar väldigt bra. Jag har kontinuerliga möten med arbetsgivaren varje månad där lönekartläggning är en av de saker vi tar upp.

– Vi har faktiskt inte upptäckt oförklarade löneskillnader. Om det är något så tjänar kvinnorna hos oss lite mer men då för att de har arbetat längre och har en högre utbildningsgrad.

Goran Cacija, ordförande på Unionenklubben på CEVT i Göteborg:
– Ja, bland annat arbetas det med värdegrunden samt ledarskapet i företaget för att främja jämställdhet. Utöver det har man ett särskilt fokus, för att lönekartläggningen de senaste två åren har visat på oförklarade löneskillnader mellan kvinnliga och manliga anställda.

– Företaget generar en rapport via en extern firma varje år som jämför löner för liknande roller mellan avdelningar och inom branschen. Rapporten och dess innehåll diskuteras löpande under ett par sittningar, utöver det så djupdyker vi ner på individnivå i de fall där det upptäcks löneskillnader.

– Vi har precis börjat en ny lönekartläggning, men tidigare år har vi fått gehör när vi hittat oförklarade skillnader.

Jenny Sjöholm, ordförande Unionenklubben på Peab, Ängelholm:
– Man har satsat mycket de senaste åren med utbildning i jämställdhet men även med mångfald och likabehandling. Man jobbar aktivt med ttill exempel kvinnliga nätverk. Frågan om jämställdhet upplever jag är högt på agendan i hela koncernen. Man vill öka andelen kvinnor i branschen och då är jämlikhet en förutsättning.

– Det fungerar väldigt bra och i full samverkan. Vi är helt inkluderade i processen i hur vi årligen tar oss an denna uppgiften och hur den ska genomföras. Vi märker att vår input betyder mycket. Och det är ett gediget arbete varje år.

– Absolut. Arbetsgivaren lyssnar och vi har aktiva dialoger när vi upptäcker något som ser avvikande ut. För en sådan stor arbetsgivare så måste jag säga att lönerna inte är ett stort problem i frågan kring jämställdhet.

Rose-Mari Moden, ordförande Unionenklubben på DHL i Värnamo:
– Ja, företaget jobbar med jämställdhet, man gör en kartläggning varje år för att se hur det ligger till. Sen har man ett program för att lyfta kvinnor till högre positioner.

– Vi arbetar aktivt varje år med lönkartläggning.

– Ja, det har vi och vi har gått in specifikt där vi ser skillnader. Ibland kan det vara så att kvinnan tjänar mer än manen.

 

Text: Petra Rendik, Ola Rennstam, Johanna Rovira & David Österberg

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.