Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Hon är trött på att spela gubbe

Marianne Forsmark pluggar speldesign på Skövde högskola, för att hon har tröttnat på gubbarna i spelvärlden. Hon menar att branschen lider av idétorka och att mångfald behövs för att hålla liv i spelen. ”Det är så trist att spela samma gamla vita gubbe i 40 titlar”, säger hon.
Gabriella Westberg Publicerad 14 augusti 2015, kl 17:01
Microsoft, X-box
Över 35 miljoner har laddat ner spelet med gravplundraren Lara Croft - ett av få storspel som inte har en vit, manlig hjälte i centrum och som fått många tjejer att börja spela. Microsoft, X-box

När började du spela?
- Många år sedan. Det var en tjejkompis som spelade som fick mig att börja också. Det var då jag upptäckte att det var exotiskt att vara tjej i den världen. Jag tyckte det var konstigt. Jag har aldrig begripit varför jag skulle vara annorlunda än Pelle.

Hur uttrycktes det?
- Först som: ”Wow, herregud! Är du tjej?!” Sedan fick man mer skit också. Ibland funkar det till exempel inte att spela 6 timmar i sträck, när man har mens. Så då kanske jag säger ”Jag måste ta paus, jag har sådan mensvärk.” Då får jag tillbaka: ”För helvete! Byt ut henne!”

När bestämde du dig för att utbilda dig och jobba med spel?
- Ett av spelen jag spelade mest hade en laddningsskärm med en bild på en tjej som hade en midja som inte finns och en ryggrad som tydligen hade gått ur led. En människa kan inte stå så, och visa rumpan och tuttarna samtidigt. Vem fan har ritat den här, tänkte jag. En kvinna med trasig ryggled?! Och alldeles för stora pattar.

- Det var då jag bestämde mig. Jag beslöt mig för att ta mig in på företaget som gjort spelet. När jag kommer dit ska jag skälla ut alla, och säga: Gör om! Gör rätt!

Varför behövs det fler tjejer i spelbranschen?
- Inte bara tjejer. Det behövs andra än vita, skäggiga män. När får vi till exempel se en spelkaraktär med österländskt ursprung som inte bara är med i bakgrunden någonstans för att bli skjuten? Det blir så himla tråkigt att spela samma gamla vita gubbe i 40 titlar, någon Batman som rör sig på exakt samma sätt år ut och år in. Spelutvecklarna verkar ha idétorka. De har tömt sina pojkar på idéer. Det behövs nya perspektiv för att hålla liv i spelen. Mer mångfald skulle leda till fler typer av mallar och roligare spel.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström