Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Fördomar bakom kvinnors ohälsa

Är du kvinna och utför exakt samma arbetsuppgifter som din manliga kollega? Då är risken att ni båda drabbas av ohälsa ungefär lika stor. Att kvinnor oftare drabbas av ohälsa i arbetslivet handlar inte om biologiska skillnader, utan snarare om att kvinnor och män hamnar i olika jobb och att de gör olika saker även inom samma yrke.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Kvinnor och män med samma arbetsuppgifter löper samma risk att drabbas av ohälsa, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket. Colourbox

- Att påstå att kvinnor oftare får belastningsskador för att de är spröda håller inte, säger Svend Erik Mathiassen, professor vid Centrum för belastningsskadeforskning vid Högskolan i Gävle, och en av forskarna bakom Arbetsmiljöverkets rapport Belastning, genus och hälsa i arbetslivet.

Arbetsmiljöverket vill komma underfund med varför kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av ohälsa och sökte förklaringen bland annat i hypotesen att kvinnors och mäns kroppar belastas olika när de utför exakt samma arbetsuppgifter. Grejen är att de sällan utför exakt samma saker.

- Sverige har en av Europas mest könssegregerade arbetsmarknader, men även när en man och en kvinna har exakt samma titel, så gör de olika saker på jobbet. Kvinnornas arbetsuppgifter är ofta mer repetitiva och monotona, männens mer varierade.

- Detta beror nog främst på fördomar och attityder. Jag träffade en gång en arbetsgivare som hävdade att kvinnor kunde inte arbeta på hans lager eftersom hyllorna satt för högt. Det var en billig ursäkt eftersom det bara var att sänka hyllorna.

Dåligt anpassad ergonomi är en annan orsak till kvinnors större ohälsa – flertalet arbetsverktyg och arbetsstationer är utformade efter en genomsnittlig man.

- Man bör ha arbetsstationer och verktyg som går att ställa in efter den som ska jobba där, men så är det inte överallt i arbetslivet. Det går ut över kvinnorna, men också till exempel korta killar får problem, säger Svend Erik Mathiassen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.