Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Fler kvinnor än män har osäkra jobb

Närmare sex av tio kvinnor var förra året tillfälligt anställda. Det är betydligt vanligare för kvinnor än män, även om osäkra anställningar ökat för båda kön. Det visar SCB:s årliga statistik om jämställdhet.
Sandra Lund Publicerad 3 juli 2014, kl 13:33

SCB:s lathund ”På tal om kvinnor och män” har kommit ut årligen sedan 1984. Vi snackar över hundra sidor statistik om läget för kvinnor och män i allt från kriminalitet till fackliga styrelseposter.

I årets version framgår bland annat att de tillfälliga anställningarna har ökat markant för båda kön under de senaste 30 åren. Och det är den privata sektorn som står för den största ökningen. Det är fler kvinnor som har en osäker anställning. Över hälften, 56 procent, av kvinnor som arbetade förra året hade ett tidsbegränsat jobb. Medan 43 procent av männen var i samma situation.

När det gäller hur mycket vi jobbar sjunker glappet mellan kvinnor och män aningen. För närmare 45 år sedan jobbade 45 procent av kvinnorna deltid. Förra året hade andelen sjunkit till 30 procent. Medan män som jobbade deltid förra året låg på elva procent, jämfört med sex procent 1987. Deltidsarbete är en viktig faktor för bland annat pensionen. Att så många kvinnor jobbat deltid tidigare är en faktor bakom att kvinnor får ut 66 procent av mäns pensioner.

Skillnaderna när det gäller det obetalda arbetet, som till exempel städning, tvätt, vara med barn, sjunker. Det beror dock inte på att männen jobbar gratis i så mycket större omfattning. Utan att kvinnor gör mindre av det.

I boken finns också ett avsnitt om inflytande och makt. Där kan man bland annat läsa att LO har fler manliga medlemmar i sina förbund (54 procent). Medan Saco och TCO har fler kvinnor (53 procent respektive 61 procent). Siffror som för LO och TCO:s del inte avspeglar sig i centralorganisationernas styrelser. I LO:s styrelse är 83 procent män. I TCO:s är 53 procent kvinnor. Medan Sacos styrelse ligger nära medlemsstrukturen med 55 procent kvinnor i styrelsen. När det gäller arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser är 71 procent män.

I politiken har Miljö- och Vänsterpartiet flest kvinnor i riksdagen. Jämnast fördelning mellan kvinnor och män har Moderaterna och Socialdemokraterna. Medan Sverigedemokraterna har sämst fördelning med endast 15 procent kvinnor på riksdagsplats. På kommunal nivå ser det betydligt värre ut. År 2010 var 71 procent av kommunstyrelsernas ordförande en man.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström