Ibland kan det kännas som om vi tar myrsteg när det kommer till jämställdhet när vi egentligen skulle behöva ta elefantkliv. Men visst sker förändringar. Inom vissa områden blir det bättre eller åtminstone mer jämställt.

2030 har vi nått ytterligaren en bit tror Amanda Lundeteg på Allbright, stiftelen som jobbar aktiv med genusfrågor på företag. Deras kärnfråga är representation och även om svenska bolag är långt ifrån jämställda blir kvinnorna fler i styrelserna.

– Man kan tycka att det här med kvinnor på chefspositioner och i styrelseledningar inte borde vara så viktigt. Men ser vi kvinnor överallt på olika positioner kommer det att ge effekt överallt i samhället, säger Amanda Lundeteg.

På andra områden kommer det att ta längre tid. Som det här med föräldraledighet. Det är traditioner och normer som sitter i stenhårt i väggarna och är mycket svårare att rucka på.

Men någonstans måste vi börja och då är utbildning en bra start.

På många förskolor krävs det att personalen är genusutbildade. Samma sak borde vara ett krav på chefer på alla nivåer ute i arbetslivet, tycker Amanda Lundeteg. 

– Okunskap ske ersättas med kunskap. Chefer borde lära sig hur normer påverkar. VD:ar ska jobba aktivt ner i ledet med dessa frågor och visa tydligt att om man inte är med på tåget så har man ingen plats här.

Ledarskap

Sverige ligger i framkant när det kommer till kvinnorepresentationen i just styrelserna. Ett jämställt styrelse-Sverige är inte längre en ouppnåelig vision och 2030 har vi nått mål. Då sitter 40 procent kvinnor på styrelseposter, vilket räknas som jämställt. Men när det kommer till ledningsgrupper ser bilden genast dystrare ut. Bara var femte person i ledningsgrupperna är en kvinna, många svenska företag saknar kvinnor helt i ledningen.

Allra sämst ur ett jämställdhetsperspektiv ser det ut på de tyngsta chefsposterna. Andelen vd:ar som är få, 6 procent, och 2030 har det inte hänt så mycket.

– De riktigt tunga maktpositionerna är av traditon reserverade för männen. 2030 har siffrorna putsas lite, men andelen vd:ar som är kvinnor kommer sannolikt vara smärtsamt få, säger Amanda.

Mäns och kvinnors löner

Kvinnor tjänar ungefär 86 procent av männens lön. Gapet minskar, men det går alldeles för långsamt tycker Amanda Lundeteg. Förslagen och konkreta åtgärder har varit många från politiskt och fackligt håll för att komma åt orättvisan. Men fortfarande görs för lite.

– Kanske bör männens löneutveckling hållas tillbaka så att kvinnor kommer i kapp? Något mer måste i alla fall ske, säger Amanda Lundeteg.

2030 är lönerna fortfarande inte jämställda men gapet har minskat.

Föräldraförsäkring

Att fler pappor i framtiden skulle välja att vara hemma med sina barn är ungefär lika troligt som att en kvinna sitter på varannan vd-post 2030. Möjligheten har funnits sedan 1970-talet och ändå är det betydligt fler mammor – 74 procent – som står för uttaget av föräldradagarna.

Men kommer nästa generation pappor att vara hemma mer när de blir föräldrar om så där 15 år? Ja, antagligen.

– Det är vanskligt att förlita sig på att nästa generation löser problemen, om det funkade hade mycket sett annorlunda ut i världen, säger Amanda.

Ska något drastisk ske måste det till lagstiftning – det enda rätta är att dela rakt av anser Amanda. 2030 kan delad föräldraförsäkring vara verklighet, men mer troligt är att flera månader än i dag är öronmärkta.

Förändringen kommer ske stegvis. Att staten går in och bestämmer hur vi vill vara lediga med våra barn är en känslig fråga. Men Amanda Lundeteg tycker att vi borde fokusera på att vår föräldraförsäkring är oerhörd generös. Möjligheterna att själv välja hur man vill göra med sina månader är fortsatt stora även om man delar rakt av.

Förutom att lagstifta om det måste arbetsgivare blir bättre på att uppmuntra anställda män att stanna hemma längre. Aldrig är man så formbar på jobbet när man är ung och ny.

– Om ingen annan är hemma så är inte du det heller. För vi vill passa in och bli godkända.

Utbildning och "manliga branscher"

På många högskoleutbildningar dominerar smarta kvinnor, både sett i resultat och antal platser, men arbetslivet återspeglar inte den bilden. Ta till exempel juristbranschen, där har kvinnor sedan 1990-talet varit många fler än männen på utbildningarna: 60 procent av juristerna som utexamineras är kvinnor. Ändå är det bara 14 procent av delägarna på advokatbyråerna kvinnor.

Inom andra branscher anar vi dock ljuset, även om vägen är lång att vandra. IT till exempel. Teknik ses fortfarande som ett manligt ämne, ingenjörssidan domineras av män. Men IT-branschen är medveten om problemet. Många företag jobbar aktivt med att locka till sig fler kvinnor.

I skolorna försöker man redan långt nere i åldrarna att väcka lusten hos tjejerna för tekniska ämnen. Och det är rätt väg att gå, tror Amanda Lundeteg, som även tycker att pojkar ska introduceras för typiska kvinnoyrken, vårdyrken till exempel.

– 2030 har vi fortfarande en tydlig könsuppdelad arbetsmarknad, men kvinnorna som väljer teknik blir fler, tror Amanda.

Presidenter och statsministrar (representation)

I Europa har vi redan Merkel och USA kan snart stoltsera med en kvinnlig president. 2030 har Hillary Clinton blivit vald till president och hunnit avgå.

Och i Sverige har vi haft minst en kvinnlig statminister, 2030, vilket är på tiden eftersom vi gärna ser oss som världsbäst på jämställdhet.

Men att tala om kvinnligt ledarskap är tveksamt. Ledarskapsrollen är vad den är, visserligen ännu starkt präglad av män, fast vår syn kommer att påverkas av att vi ser fler kvinnor i absoluta toppskiktet.

– Vi får en annan bild om vem som får göra vad och det är nog så viktigt. För om jag ser en annan icke-vit kvinna på en ledande position, då tror såklart jag att det är möjligt för mig.