Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Blir arbetslivet någonsin jämställt, Amanda Lundeteg?

År 2030 – har vi blivit mer jämställda då? Väljer fler pappor att vara hemma med sina barn? Har lönegapet minskat mellan kvinnor och män? Är statsministern en kvinna? Vi lät Allbrights Amanda Lundeteg – som utsetts till framtidens mäktigaste av TCO – sia om framtiden.
Petra Rendik Publicerad 20 oktober 2016, kl 13:32
Amanda Lundeteg.
Amanda Lundeteg är vd för stiftelsen Allbright som arbetar för ett jämställt arbetsliv. Foto: Linnea Johansson/Appendix

Ibland kan det kännas som om vi tar myrsteg när det kommer till jämställdhet när vi egentligen skulle behöva ta elefantkliv. Men visst sker förändringar. Inom vissa områden blir det bättre eller åtminstone mer jämställt.

2030 har vi nått ytterligaren en bit tror Amanda Lundeteg på Allbright, stiftelen som jobbar aktiv med genusfrågor på företag. Deras kärnfråga är representation och även om svenska bolag är långt ifrån jämställda blir kvinnorna fler i styrelserna.

– Man kan tycka att det här med kvinnor på chefspositioner och i styrelseledningar inte borde vara så viktigt. Men ser vi kvinnor överallt på olika positioner kommer det att ge effekt överallt i samhället, säger Amanda Lundeteg.

På andra områden kommer det att ta längre tid. Som det här med föräldraledighet. Det är traditioner och normer som sitter i stenhårt i väggarna och är mycket svårare att rucka på.

Men någonstans måste vi börja och då är utbildning en bra start.

På många förskolor krävs det att personalen är genusutbildade. Samma sak borde vara ett krav på chefer på alla nivåer ute i arbetslivet, tycker Amanda Lundeteg. 

– Okunskap ske ersättas med kunskap. Chefer borde lära sig hur normer påverkar. VD:ar ska jobba aktivt ner i ledet med dessa frågor och visa tydligt att om man inte är med på tåget så har man ingen plats här.

Ledarskap

Sverige ligger i framkant när det kommer till kvinnorepresentationen i just styrelserna. Ett jämställt styrelse-Sverige är inte längre en ouppnåelig vision och 2030 har vi nått mål. Då sitter 40 procent kvinnor på styrelseposter, vilket räknas som jämställt. Men när det kommer till ledningsgrupper ser bilden genast dystrare ut. Bara var femte person i ledningsgrupperna är en kvinna, många svenska företag saknar kvinnor helt i ledningen.

Allra sämst ur ett jämställdhetsperspektiv ser det ut på de tyngsta chefsposterna. Andelen vd:ar som är få, 6 procent, och 2030 har det inte hänt så mycket.

– De riktigt tunga maktpositionerna är av traditon reserverade för männen. 2030 har siffrorna putsas lite, men andelen vd:ar som är kvinnor kommer sannolikt vara smärtsamt få, säger Amanda.

Mäns och kvinnors löner

Kvinnor tjänar ungefär 86 procent av männens lön. Gapet minskar, men det går alldeles för långsamt tycker Amanda Lundeteg. Förslagen och konkreta åtgärder har varit många från politiskt och fackligt håll för att komma åt orättvisan. Men fortfarande görs för lite.

– Kanske bör männens löneutveckling hållas tillbaka så att kvinnor kommer i kapp? Något mer måste i alla fall ske, säger Amanda Lundeteg.

2030 är lönerna fortfarande inte jämställda men gapet har minskat.

Föräldraförsäkring

Att fler pappor i framtiden skulle välja att vara hemma med sina barn är ungefär lika troligt som att en kvinna sitter på varannan vd-post 2030. Möjligheten har funnits sedan 1970-talet och ändå är det betydligt fler mammor – 74 procent – som står för uttaget av föräldradagarna.

Men kommer nästa generation pappor att vara hemma mer när de blir föräldrar om så där 15 år? Ja, antagligen.

– Det är vanskligt att förlita sig på att nästa generation löser problemen, om det funkade hade mycket sett annorlunda ut i världen, säger Amanda.

Ska något drastisk ske måste det till lagstiftning – det enda rätta är att dela rakt av anser Amanda. 2030 kan delad föräldraförsäkring vara verklighet, men mer troligt är att flera månader än i dag är öronmärkta.

Förändringen kommer ske stegvis. Att staten går in och bestämmer hur vi vill vara lediga med våra barn är en känslig fråga. Men Amanda Lundeteg tycker att vi borde fokusera på att vår föräldraförsäkring är oerhörd generös. Möjligheterna att själv välja hur man vill göra med sina månader är fortsatt stora även om man delar rakt av.

Förutom att lagstifta om det måste arbetsgivare blir bättre på att uppmuntra anställda män att stanna hemma längre. Aldrig är man så formbar på jobbet när man är ung och ny.

– Om ingen annan är hemma så är inte du det heller. För vi vill passa in och bli godkända.

Utbildning och "manliga branscher"

På många högskoleutbildningar dominerar smarta kvinnor, både sett i resultat och antal platser, men arbetslivet återspeglar inte den bilden. Ta till exempel juristbranschen, där har kvinnor sedan 1990-talet varit många fler än männen på utbildningarna: 60 procent av juristerna som utexamineras är kvinnor. Ändå är det bara 14 procent av delägarna på advokatbyråerna kvinnor.

Inom andra branscher anar vi dock ljuset, även om vägen är lång att vandra. IT till exempel. Teknik ses fortfarande som ett manligt ämne, ingenjörssidan domineras av män. Men IT-branschen är medveten om problemet. Många företag jobbar aktivt med att locka till sig fler kvinnor.

I skolorna försöker man redan långt nere i åldrarna att väcka lusten hos tjejerna för tekniska ämnen. Och det är rätt väg att gå, tror Amanda Lundeteg, som även tycker att pojkar ska introduceras för typiska kvinnoyrken, vårdyrken till exempel.

– 2030 har vi fortfarande en tydlig könsuppdelad arbetsmarknad, men kvinnorna som väljer teknik blir fler, tror Amanda.

Presidenter och statsministrar (representation)

I Europa har vi redan Merkel och USA kan snart stoltsera med en kvinnlig president. 2030 har Hillary Clinton blivit vald till president och hunnit avgå.

Och i Sverige har vi haft minst en kvinnlig statminister, 2030, vilket är på tiden eftersom vi gärna ser oss som världsbäst på jämställdhet.

Men att tala om kvinnligt ledarskap är tveksamt. Ledarskapsrollen är vad den är, visserligen ännu starkt präglad av män, fast vår syn kommer att påverkas av att vi ser fler kvinnor i absoluta toppskiktet.

– Vi får en annan bild om vem som får göra vad och det är nog så viktigt. För om jag ser en annan icke-vit kvinna på en ledande position, då tror såklart jag att det är möjligt för mig.

Stiftelsen Allbright

Stiftelsen Allbright grundades 2009 av finansmannen Sven Hagströmer. Allbright är partipolitisk obunden och icke-vinstdrivande stiftelse som på olika sätt, genom föreläsningar, utbildning och opinionsbildning jobbar med jämställdhet främst ut mot näringslivet.

Se en filmad intervju med Amanda Lundeteg nedan. 

Jämställdhet

Här är jobbet där alla utbildas om klimakteriet

Okunskapen om hur klimakteriet kan påverka i arbetslivet är stor. Men på Great Earth utbildas alla anställda i hur kvinnor kan må när hormonnivåerna förändras.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 16 oktober 2023, kl 06:30
Sanna Theorin, ansvarig för klimakteriepolicyn på Great Earth.
Sanna Theorin är ansvarig för klimakteriepolicyn på Great Earth. Hon ser till att diskussionen hålls levande och utbildar. ”De som har jobbiga symptom vet att de kan de komma till mig och få hjälp.” Foto: Staffan Claesson.

Hälften av befolkningen går igenom klimakteriet. Ändå är okunskapen om symptomen – och vilka åtgärder som kan sättas in – stor på många arbetsplatser. Men det finns arbetsgivare som gör något åt kunskapsbristen.

I oktober 2021 lanserade hälsokostföretaget Great Earth i Gävle en klimakteriepolicy för att öka medvetenheten om vad övergångsåldern innebär.

SannaTheorin. Foto: Staffan Claesson.

Som en del av policyn får företagets tolv medarbetare utbildning under en och en halv timme om hur kvinnor påverkas när deras hormonnivåer förändras.

– Det är superviktigt att alla har koll på vad som händer under klimakteriet. Det leder till större förståelse för varför kvinnor förändras och kan ha det jobbigt. Klimakteriet får inte bli en tyst förståelse mellan kvinnorna det berör, säger Sanna Theorin, företagets vice vd och HR-chef.

Och kunskapen om klimakteriet har ökat sedan policyn infördes.

Jag har fått en mycket större förståelse för den kvinnliga fysiologin, hur kroppen förändras och vilka fysiska och psykiska symtom klimakteriet kan ge, säger Viktor Jalkler, marknadsansvarig och en av två män på företaget.

Enklare tala öppet om klimakteriet

Saga Sjöberg jobbar med e-handel på Great Earth och har flera år kvar till klimakteriet, men tycker att hon också har stor nytta av utbildningen.

En kollega i klimakteriet kan säga att hon vill boka om ett möte därför att hjärnan inte är riktigt med. Det underlättar för alla att det går att tala klarspråk, säger hon.

Shirin Djavidi.
Shirin Djavidi, kundansvarig. gillar att även männen och yngre kvinnor utbildas om klimakteriet. Foto: Staffan Claesson.

Även kundansvarig Shirin Djavidi, som själv är i klimakteriet, lärde sig mycket under utbildningen.

Det var först då som jag insåg att jag hade varit i förklimakteriet i tio år. Yrsel, att jag blev varm på natten, influensaliknande symtom och hjärtklappning kopplade jag inte till klimakteriet tidigare, säger hon.

Hon är långt ifrån ensam. Socialstyrelsens rapport från 2021 visar att det finns stora kunskapsluckor hos kvinnor men också bland vårdpersonal när det gäller klimakteriet. En anledning kan vara att klimakteriet inte är ett prioriterat ämne vare sig under utbildningen till barnmorska eller på läkarlinjen.

Det behövs mer kunskap. Vissa kvinnor lider väldigt mycket och behöver hjälp, säger Pernilla Ny, disputerad barnmorska och ansvarig för kursen Klimakteriet, menopaus och kvinnors hälsa vid Lunds universitet.

De anställda uppmanas att röra på sig 30 minuter per dag på arbetstid. "Det är särskilt viktigt i klimakteriet", säger Sanna Theorin. Foto: Staffan Claesson.

Okunskapen inom vården leder till att kvinnor med klimakteriesymptom kan få felaktiga diagnoser – som depression och utbrändhet – och sjukskrivs.

På Great Earth vill de undvika sjukskrivningar i samband med övergångsåldern. Därför anpassas arbetsmiljön på flera sätt.

För medarbetare som tycker att det är för varmt att arbeta i kontorslandskapet finns tre enskilda rum, där värmen går att styra med luftkonditioneringen. Den som har hjärndimma, alltså svårt att koncentrera sig, kan också bli hjälpt av att arbeta i ett eget rum.

– Här kan den som behöver lugn och ro jobba ifred, säger HR-chefen Sanna Theorin och visar de små rummen i de nybyggda lokalerna i ett industriområde strax utanför centrala Gävle.

Normalisera klimakteriesymptom

Medarbetare som har värmevallningar eller har sovit dåligt en natt kan också välja att arbeta hemma. Då slipper de stressa i väg på morgonen och kan arbeta ostört.

Hittills har ingen kvinna på företaget haft så svåra besvär att hon behövt söka läkarvård.

– Men jag skulle absolut rekommendera hälsovården om vi inte kan anpassa arbetsplatsen tillräckligt mycket, säger Sanna Theorin.

En annan del av policyn är att normalisera klimakteriesymptom, som värmevallningar, humörsvängningar och minskad stresstolerans, genom att uppmana medarbetarna att vara öppna med hur de mår.

– Ingen ska behöva skämmas. Det är helt naturligt att fläkta med tröjan för att det är varmt eller att börja gråta utan orsak. Ingen här tycker att det är konstigt, säger Sanna Theorin.

Det underlättar för alla om det går att tala klarspråk

Det kan Shirin Djavidi intyga. Trots att hon använder hormonspiral, hormonplåster och tar kosttillskott kan hon ibland få en mild värmevallning.

För inte så länge sedan satt jag på ett möte och tyckte att det var så varmt. Då kastade jag av mig tröjan och satt i linnet. Några minuter senare var kavajen på igen. Och det kändes helt naturligt. Vi skrattade bara tillsammans, säger hon.

Sanna Theorin upplever att alla anställda – kvinnor i olika åldrar och män – sedan policyn infördes berättar mer öppet om de mår dåligt eller känner sig stressade.

– Det är inget konstigt att inte ha en toppendag. Jag tycker att vi har börjat se varandra som människor och inte bara kolleger som ska utföra och prestera, säger hon.

Viktor Jalkler tycker också att kollegorna har kommit varandra närmare sedan policyn infördes – att de vågar var mer personliga. Saga Sjöberg håller med.

– En tuff dag när jag har pms och inte är på min bästa nivå kan jag enkelt kommunicera det. Det är helt okej att det går lite upp och ner. Det betyder inte att ens arbetsprestation inte tillför lika mycket.

De senaste åren har klimakteriet uppmärksammats i poddar, tv-program och tidningsartiklar. Att det sker nu tror Sanna Theorin kan bero på att många av dem som började blogga för tio år sedan nu är i klimakteriet och fortsätter, i olika kanaler, att berätta om vad som påverkar dem.

I Storbritannien har Astra Zeneca, BBC och omkring 2 000 andra arbetsgivare skrivit på en utfästelse om att öka medvetenheten om klimakteriet på arbetsplatser. Anledningen är studier som visar att kvinnor bland annat lämnar sina arbeten, går ner i arbetstid och tackar nej till befordringar när de är i klimakteriet. Det rapporterar organisationen Wellbeing of Women, som bland annat finansierar forskning om kvinnohälsa.

Men på många svenska arbetsplatser är det fortfarande tyst om övergångsåldern. Sveriges största fackförbund, Unionen, arbetar inte heller aktivt med att öka medvetenheten om klimakteriet på arbetsplatserna. I ett mejl till Kollega skriver förbundet att de eventuella behov som kan uppstå kopplade till klimakteriet ska lösas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter, enligt diskrimineringslagen.

Christina Sundequist är konsult i näringslivet, hälsocoach, personlig tränare och föreläser också om klimakteriet. Att få svenska arbetsgivare har ett tänk kring hur de ska hantera klimakteriet tror hon beror på okunskap. Men de har mycket att vinna på att informera både medarbetare och chefer, anser hon.

Då ökar förståelsen och en kvinna kan känna sig trygg med att berätta om hon har sovit dåligt, har koncentrationsproblem eller andra klimakteriesymptom. Sjukskrivningar förekommer på grund av att kvinnor mår dåligt. Och sjukskrivningar kostar för företaget.

Dåligt mående kan också leda till att kvinnor säger upp sig. Det blir kostsamt, både genom förlorad kompetens och kostnader för nyrekrytering, säger Christina Sundequist.

Hennes erfarenhet är att kvinnor sänker rösten om de pratar om klimakteriet på jobbet.

Det är fortfarande tabu. Kvinnor känner osäkerhet och rädsla för att bli klassade som sämre om de säger att de har sovit dåligt eller känner sig stressade, säger hon.

KLIMAKTERIEPOLICYN PÅ GREAT EARTH

➧ Utbildning. Alla medarbetare utbildas om klimakteriet.

➧ Normalisering. Målet är att man ska kunna vara öppen med klimakteriesymptom som svettningar och humörsvängningar, utan att någon tycker att det är konstigt.

➧ Hälsa som helhet. Medarbetarna uppmanas bland annat att röra sig en halvtimme per dag på betald arbetstid. Forskning visar att träning kan lindra klimakteriesymptom.

➧ Sprid ordet. Kvinnors kunskap om klimakteriet och hur symptomen kan lindras sprids genom utbildning.

➧ Klimakterieaktivist. HR-ansvarig ansvarar för att uppmärksamma klimakteriet internt genom att bland annat anordna utbildningar. Den med svåra symptom vänder sig till aktivisten, HR-ansvarig, för att få hjälp.

KLIMAKTERIET

➧ Äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras.

➧ Kan pågå från något år till mer än tio år. Snittåldern för den sista mensen är 51 år, men den kan inträffa från 40 till 57 års ålder.

➧ Nästan alla kvinnor upplever besvär.

➧ Vanliga symptom: värmevallningar, det vill säga att plötsligt bli mycket varm, svettningar, sömnproblem, ökad stresskänslighet, viktuppgång på grund av förlorad muskelmassa, humörsvängningar, nedstämdhet, torra slemhinnor, urinvägsbesvär som sveda och att ofta bli kissnödig.

SÅ KAN DU LINDRA SYMPTOMEN

➧ Styrketräna för att hålla i gång ämnesomsättningen och stärka musklerna.

➧ Lägg till extra protein i kosten, som ägg, kött, fisk, baljväxter och nötter, för att lättare kunna bygga muskler.

➧ Undvik socker och snabba kolhydrater som vitt bröd och vit pasta. Det kan leda till ökad risk för viktuppgång, diabetes typ 2 och andra livsstilssjukdomar.

Dra ner på alkohol och kaffe som kan störa sömnen och ge värmevallningar.

Källor: 1177, Socialstyrelsen, Christina Sundequist.