Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Svenskt IT-företag har infört pappaledighet på Sri Lanka

Fyra månaders betald pappaledighet. Det har Anna Kalm infört på sitt IT-företag Ascentic på Sri Lanka, för att bidra till större jämställdhet i landet.
Anita Täpp Publicerad 18 februari 2022, kl 06:00
Anna Kalm.
Att stå för pappornas föräldraledighet blir dyrt men kommer ändå löna sig på sikt, menar Anna Kalm. Foto: Privat

På Sri Lanka har mammorna en lagstadgad föräldraledighet på fyra månader, som arbetsgivarna betalar, medan pappor ofta bara får en dag. Varför ger ni mer ledighet åt dem?
– Jag och min man som driver Ascentic har känt att vi inte kan stå bakom så ojämställda villkor. Därför vill vi gärna bidra till en förändring, också för att hjälpa mammorna komma tillbaka i arbete.

Har ni fått mycket uppmärksamhet för det här?
– Ja, framför allt i sociala medier där det skrivits och delats mycket. Och det är jättekul med alla glada tillrop från pappor och i de många personliga meddelanden jag fått.

Tror du fler företag kommer att göra som ni nu?
– Jag hoppas att det leder till en debatt och att folk vågar ställa högre krav så att fler män får längre pappaledigt.

Vilken utmaning innebär den här förändringen för er?
– Den medför en stor kostnad. Även om vår vinstmarginal gör att vi kan hantera den så innebär det ändå att vi betalar full lön till medarbetare som inte drar in några pengar på fyra månader. Fast då kanske vi i stället får skjuta något – som ett bonusprogram – på framtiden.

Men du tror ändå att pappaledigheten kommer att löna sig?
– Ja, det är tuff konkurrens om IT-konsulterna på Sri Lanka och det här är bra för möjligheten att rekrytera. Och det kommer också göra att vi har ett team som har bättre balans i livet och stannar kvar längre.

Varför har ni företaget på Sri Lanka?
– Vi har länge velat pröva att jobba utomlands, på en plats med bra surfing, eftersom vi båda älskar det. När vi åkte på semester till Sri Lanka blev vi också förtjusta i mycket annat. Dessutom visade det sig att man hade många IT-offshore-företag i landet. Och det ägnar vi oss nu alltså själva åt, i och med att vi bara har svenska företag som kunder.

Och nu surfar ni varje dag?
– Vår ambition var att göra det. Men det har inte gått eftersom det har varit så mycket jobb med företagsbyggande. Men på helgerna surfar vi ändå varje förmiddag.

Gruppbild på medarbetarna på Ascentics kontor på Sri Lanka.
Medarbetarna på Ascentics kontor på Sri Lanka. Foto: Privat

Anna Kalm

GÖR: vd för IT-konsultbolaget Ascentic som förser svenska företag med mjukvaruutvecklare. Har 90 anställda, tre i Sverige och övriga på kontoret i Colombo.

ÅLDER: 32 år.

UTBILDNING: Civilingenjör i design- och produktutveckling.

BAKGRUND: Partneransvarig på Microsoft i Sverige.

Jämställdhet

"Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor"

Kvinnor inom skogsbranschen känner sig lika eller rent av mer utsatta nu än tidigare, visar en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Carola Hellström är en av dem som lämnat branschen i protest.
Johanna Rovira Publicerad 5 september 2022, kl 06:01
Carola Hellström och bild på avverkad skog.
Skogssektorn: Carola Hellström lämnade branschen i protest mot mörkade kränkningar mot kvinnor.

Skogsbranschen är fortfarande mansdominerad trots att andelen kvinnliga studenter på utbildningarna ökat till 30 procent och att andelen kvinnliga chefer ökat.

– Man ser ett mönster i hur man behandlar kvinnor i skogsbranschen, säger Carola Hellström, som efter sex och ett halvt år på ett stort skogsbolag fick nog.

Carola Hellström upplevde att skogsbolaget där hon i fem år agerade som arbetsmiljöombud och likabehandlingsombud, aktivt mörkade och undvek att hantera kränkningar och trakasserier. Även om det fanns likabehandlingsplaner, gjordes aldrig någon analys och arbetsgivaren valde att vifta bort de riskfaktorer som fanns.

– Som ombud var jag inblandad i flera ärenden som handlade om kränkningar och sexuella trakasserier. Jag blåste i visslan även för egen del, men man lade locket på så att det skrek om det. Det gjordes en utredning och förövaren fick en annan, fin befattning, men arbetsgivaren valde att tiga och sopade kommunikationen om detta under mattan.

– Med tanke på allt jag sett och hört insåg jag att jag inte kunde jobba kvar hos en arbetsgivare som enbart jobbar aktivt med frågorna på pappret men inte efterlevde egna rutiner, riktlinjer och planer, säger Carola Hellqvist, som först avgick i protest som ombud och en månad senare sade upp sig.

Kvinnor lämnar av vantrivsel

Hon är ingalunda ensam om att lämna branschen. 25 procent av kvinnorna i skogssektorn säger upp sig, oftast av vantrivsel, enligt Elias Andersson, forskare vid SLU. Han var med på ett hörn när tempen på jämställdheten inom skogsbranschen togs 2011. Den undersökningen visade att det fanns en tydlig könssegregering och krut lades på att komma till rätta med problemen.

I veckan presenterade Elias Andersson tillsammans med kollegan Maria Johansson en uppföljning,  Tio år med jämställdhet på agendan, som visar att trots de insatser som sattes in efter den förra undersökningen, är resultatet nedslående. 

– Det är klart vi hade hoppats på att vi kommit längre. Samtidigt har vi ju fått signaler, inte minst efter #metoo och #slutavverkat, om att det fortfarande finns stora utmaningar, säger Elias Andersson.

Machokultur i branschen

Inom branschen har det funnits en kultur som att man ”måste tåla skämt” och ha skinn på näsan.  Den kulturen blev ifrågasatt i och med metoo-rörelsen, som inom skogsbranschen fick hashtagen slutavverkat, menar Elias Andersson. Men uppenbarligen kvarstår machokulturens inverkan på kvinnorna.

Två av fem kvinnor inom skogssektorn svarar i enkätundersökningen att de upplever utsatthet i form av könsdiskriminering och något fler uppger att de utsatts för kränkningar som glåpord, insinuationer, tafsande och utfrysning. 

– Det är nästan på gränsen att det ser ut som att utsattheten har ökat sedan 2011. Den har i alla fall inte minskat. En tolkning kan vara att det är medvetenheten om vad som faktiskt är okej och vad som inte är okej, som har ökat, säger Elias Andersson.

Tufft för kvinnliga chefer

Bland cheferna är det ännu fler som svarat att de upplevt könsdiskriminering eller kränkningar – tre av fem kvinnor i chefsposition har upplevt detta. Mest utsatta tycks kvinnor som är chef på en lägre position vara.

– En positiv överraskning är att skillnaden mellan andelen kvinnor och män som är chef på lägre- och mellannivå, som fanns 2011, i stort sett är borta. Men det är även dessa kvinnor som är mest utsatta, vilket tyder på att det inte räcker att bara rekrytera kvinnor, man måste också jobba på normer och kultur, säger Elias Andersson, som påpekar att arbetsgivaren har ett ansvar att förebygga och motverka diskriminering och kränkningar.

Carola Hellström gör samma analys:

– Man jobbar mycket på att få in kvinnor, men det krävs aktivt arbete för att få kvinnorna att stanna kvar, säger hon.