Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Investerade i startup – fick sparken

Ett halvår efter att mannen investerat i ett startupbolag fick han sparken av sin arbetsgivare som menar att han brutit mot lojalitetsplikten. Unionen håller inte med och har nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Shutterstock
Unionen har stämt mannens tidigare arbetsgivare för brott mot las, lagen om anställningsskydd. Shutterstock

Hösten 2019 blev Unionenmedlemmen kontaktad av en kollega på det energibolag han arbetat för i drygt fyra år. Kollegan erbjöd honom att investera i ett startupbolag vars affärsidé var förpackningar till snabbmatsbranschen. Kollegan uppgav att han hade ledningens tillåtelse att driva en verksamhet vid sidan om anställningen.

Läs mer: Arbetsklimatet allt tuffare

I januari 2020 valde Unionenmedlemmen att gå in med kapital och kom att äga åtta procent av aktierna i bolaget. Men innan han investerade hade han säkerställt att verksamheten inte konkurrerade med energibolaget. Han hade ingen någon aktiv roll i startupbolaget utan fungerade i huvudsak som finansiell rådgivare.

I början av juli blev han plötsligt avstängd från sin tjänst med anledning av en pågående internutredning och två månader senare blev han avskedad.

Arbetsgivaren menar att mannen utan tillstånd har bedrivit en omfattande sidoverksamhet som påverkat hans arbetsinsats negativt. Genom sitt engagemang har han brutit mot företagets riktlinjer samt mot lojalitetsplikten i anställningskontraktet.

Unionen tillbakavisar samtliga påståenden från arbetsgivaren och påpekar att företaget inte lidit någon skada av medlemmens investering i startupbolaget. Enligt förbundet finns inte ens grund för uppsägning, än mindre avsked. Unionen har nu stämt energibolaget i Arbetsdomstolen och kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Läs mer: Allt fler anklagas för illojalitet

Lojalitetsplikt - vad gäller?

Den som har skrivit på ett anställningskontrakt med oskäliga villkor kan gå till domstol och få det ogiltigförklarat. Processen tar ofta lång tid och den som inte är med i facket behöver anlita en advokat, vilket kan kosta stora belopp.
På de punkter där anställningsavtalet strider mot lagen eller kollektivavtal är det kollektivavtal och lag som gäller.
Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.