Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Svenska företag har beredskap i Ukraina

Ryska bomber föll under torsdagen över staden Ivano-Frankivsk i Ukraina, där Electrolux har en fabrik. Electrolux följer, liksom H&M och Scania som också har verksamhet i Ukraina, utvecklingen med oro.
Johanna Rovira Publicerad 25 februari 2022, kl 13:23
Electrolux huvudkontor i Stockholm, H&M:s logga, lastbil från Scania.
Svenska företagen Electrolux, H&M och Scania följer med oro utvecklingen i Ukraina där de har verksamhet. Foto: Henrik Montgomery/TT, Fredrik Sandberg/TT, Jonas Ekströmer/TT

Staden Ivano-Frankivsk ligger i västra Ukraina nära gränsen till Rumänien och Ungern. Enligt flera källor träffades stadens flygplats under torsdagen av en rysk missil.

Peter Ferm
Peter Ferm

– Produktionen på vår fabrik i staden ligger nere sedan tidigare på grund av brist på komponenter och vad vi vet är våra anställda oskadda. Företaget har haft säkerhetsrutiner igång i flera veckor och HR har rutiner för att hålla koll på alla anställda, säger Peter Ferm, ordförande för Unionenklubben på Electrolux i Sverige.

Peter Ferm sitter också med i Electrolux europeiska företagsråd som av en slump hade möte under gårdagen. Fokus låg på situationen i Ukraina.

Kievkontoret stängt

– Vi har även ett försäljningskontor i Kiev, men där jobbar alla hemifrån,delvis på grund av pandemin, men också av säkerhetsskäl, säger Peter Ferm.

Electrolux har sammanlagt närmare 400 platsanställda i Ukraina. Eftersom företaget haft en strikt resepolicy under pandemin finns inga Sverigeanställda i landet, vad Peter Ferm erfar. Han kan inte svara på om de ukrainska Electroluxanställda får lön som vanligt under krisen.

– Företaget brukar vara generöst i krissituationer.

Rädsla för ryska cyberattacker

– Vi har ett team som följer läget och beredskapen är så bra som den kan vara. Vi är konstant rädda för ryska cyberattacker och är även redo att snabbt koppla ner oss från nätet i Ukraina, säger Peter Ferm.

Peter Ferm räknar med att många anställda kommer att bli inkallade nu om striderna fortsätter. Under den väpnade konflikten i Ukraina 2014 kom önskemål från männen på fabriken att Electrolux skulle bidra med utrustning som kängor och kläder eftersom de ville ge sig in i striderna.

– Problemet är att vi också har många ukrainare i våra fabriker i närliggande länder, framför allt Polen. Även om de inte blir inkallade, finns risken att de rycker in frivilligt, säger han.

H&M stänger butiker

Klädföretaget H&M meddelade under torsdagen att det stängt ner nio butiker i Ukraina. Även H&M har ett europeiskt företagsråd, som krävt sin arbetsgivare på ytterligare svar om situationen i Ukraina.

– Vi har fått många frågor under gårdagen och vill veta hur det blir med lönen för de anställda i Ukraina under nedstängningen, säger Robin Olofsson, ordförande i H&M:s europeiska företagsråd samt för Unionenklubben på H&M:s huvudkontor i Sverige.

– Vi har också ställt frågan om hur det går för anställda med utlandstjänstgöring i Ukraina och om företaget kommer att erbjuda något annat stöd eller någon form av sociala insatser.

Scania fortsätter serva lastbilar

Scania har ingen tillverkning i Ukraina, men har cirka 180 anställda på plats, som arbetar med försäljning och verkstadsarbeten.

– Landschefen fattade beslut att åka hem till Sverige redan när UD gick ut med sina rekommendationer, men han leder arbetet på distans och har kontinuerlig kontakt med anställda i Ukraina, säger Erik Bratthall, presschef på Scania.

– Personalen är såklart jätteorolig och vi gör vårt yttersta för att värna deras säkerhet, bland annat funderar vi på att omlokalisera dem utanför Kiev. Men vi känner också ett stort ansvar mot samhället och kunderna, och eftersom vi servar lastbilar som behövs för att bland annat leverera livsmedel, så får vi hjälpa till så gott vi kan.

Europeiska företagsråd

Europeiska företagsråd, förkortade EWC (European Works Councils) ger anställda i företag som har verksamhet i flera länder rätt till inflytande om  beslut som berör och får konsekvenser för anställda över gränserna inom EU/EES. För att blida EWC behöver företaget ha fler än 1 000 anställda och minst 150 i två av länderna. 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Internationellt

Ukrainas facktopp: ”Vi behöver stöd från Sverige”

För Ukrainas fackförbund handlar vardagen om att överleva bombregn och hjälpa människor som kommer tillbaka från fronten. Men nu tar de sitt första steg mot uppbyggnad efter kriget – med stöd från svenska förbund. Det berättar landets högsta fackordförande i en exklusiv intervju med Kollega.
Noa Söderberg Publicerad 17 juni 2024, kl 13:14
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union.
Hryhorii Osovyi, ordförande i det ukrainska fackförbundet FPU. I bakgrunden: Lana Willebrand, programhandläggare på Union to Union. Noa Söderberg

Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.

Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.

Nytt avtal för återuppbyggnad

Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.

När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.

– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.

Tillbaka från fronten

De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.

– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.

Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?

–  Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:

–  Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.

Ger stöd

Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”. 

– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort. 

Hanterar trauma

De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.

– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.

Union to Union

En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.

Första mötet för återuppbyggnad

Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.