Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Stockholm: Företagsflykten från Söderförort

Flera storföretag har de senaste åren flyttat från Stockholms söderförort till Kista och Solna. Tjänstemän boende söder om staden tvingas till lång pendling vilket leder till ohälsa, stress och minskande fritid. Samtidigt ökar trängseln i kollektivtrafiken.
Publicerad 4 februari 2016, kl 12:51

 

 

Ericsson tömde legendariska Telefonplan och flyttade 3000 personer till Kista. Astra Zeneca varslade 1400 personer i Södertälje. TeliaSonera som i över 50 år haft huvudkontor i Farsta flyttar under 2016 och därmed behöver ytterligare 3000 personer börja pendla till Solna. SEB flyttar 4500 personer från Södermalm, city och Rissne till Arenastaden. Även utbudet av högskoleutbildningar har minskat när KTH i Haninge flyttat viss verksamhet till Campus Vallhallavägen. 

Varje år flyttar 40 000 personer till Stockholm, det måste finnas en bra blandning mellan bostäder och olika typer av arbetsplatser i söderförorterna. Huvuddelen av teknik och tjänstemannajobb kan inte placeras norr om staden. Människor tvingas till långa pendlingar dagligen, bilköerna späs på och trängseln i kollektivtrafiken ökar samtidigt som SL gör neddragningar i busstrafiken.

Politikerna i Haninge och Huddinge måste bli mer handlingskraftiga till att locka fler företag och att erbjuda bra etableringsmöjligheter. Vad gör man för att frigöra mark i attraktiva lägen för att bygga kontorsfastigheter? Farsta Centrum och Handen Centrum har ett attraktivt läge, men där byggs endast bostäder. I Handen renoveras det gamla kommunhuset och byggs om till lägenheter. Vill inte kommunpolitikerna ha in stora arbetsgivare till kommunen?

Företagsledarna borde se fördelar med att etablera sig där konkurrensen om den bästa kompetensen är lägre. Men det går ju endast om det finns tillgång till lokaler som uppfyller företagens krav på nya moderna lokaler. Företagen måste också ta sitt sociala ansvar, att se till att vi har ett levande samhälle och inte sovstäder och gigantiska kontorsstäder Det kan ju inte bara vara företagsledarnas hemort och närhet till flygplats som ska vara avgörande för företagens lokal etableringar. 

//Maria

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson