Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Hög tid för chefen att skärpa sig

Skomakarens barn går i trasiga skor, lyder ett ordspråk som jag tror passar på många chefers läge nu. Chefer som lägger mycket fokus på medarbetarnas arbetsmiljö men glömmer sin egen.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 10 december 2020, kl 11:22
Christopher Hunt
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare. Christopher Hunt

Är du som jag mån om dina medarbetares arbetsmiljö och har lagt extra fokus på den saken under pandemin? Om ni har jobbat hemifrån har du kanske haft täta avstämningar om ergonomi och vikten av pauser. Du har pratat om att det kan kännas tungt psykosocialt i det här krisläget och diskuterat vilka åtgärder som behövs. Bra jobbat!

Men om jag får gissa har du inte varit lika duktig på att följa dina egna råd. Snarare har du suttit som ett kryss och struntat i extra skärm eller stol för din egen del. Jag misstänker att du misslyckats med att markera ett tydligt slut på arbetsdagen. Och de där mikroträningspauserna – hur ofta blir de av egentligen?

Det är hög tid att du skärper dig. Boka promenadmöten om det är din grej. Ta ordentlig lunch och pausa regelbundet för rörelse och frisk luft. Inse att det här är ditt nya nuläge och att du måste göra det hållbart för dig själv. Och till sist mitt bästa må-bra-tips: ring en kollega, vän eller bekant som också är chef och som kan säga: ”jag känner igen mig i det du berättar, du är inte ensam”.

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.