Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

H&M och Telia tillbaka på kontoret

Att ta sig till och från jobbet och komma tillbaka till kollegorna och kontoret är en oro för många anställda, även om coronautbrotten minskar dag för dag. På H&M kommer medarbetarna in en gång i veckan medan man på Telia överväger munskydd.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg / TT, Jessica Gow / TT
Både H&M och Telia låter anställda i viss mån och med vissa restriktioner komma tillbaka till bolagens huvudkontor. Fredrik Sandberg / TT, Jessica Gow / TT

När löven börjar gulna och semestern tagit slut är det många av de anställda på klädkedjan H&M som har vant sig vid att jobba hemifrån.

Unionens klubbordförande Robin Olofsson har varit inne på kontoret ett fåtal gånger sedan i mars, men nu har företaget tagit beslut om att max 20 procent av personalstyrkan får vara på plats samtidigt under hösten.

– Olika avdelningar har löst det på olika sätt. Mitt team har exempelvis bestämt att vi ses på tisdagar, andra har jobbat med rullande närvaro då det varit viktigt att någon alltid är på plats. På kontoret har vi glesat ut sittplatserna för att hålla distansen, säger Robin Olofsson.

Redan tidigt fick de anställda möjlighet att beställa hem skärm, mus och tangentbord för att underlätta hemarbetet. Inför hösten diskuterar klubben och arbetsgivaren hur utlåning av mer ergonomiska hjälpmedel och möbler kan gå till.

– Vi följer Folkhälsomyndighetens rekommendationer och det lutar åt att vi åtminstone jobbar hemifrån till årets slut. När det är så pass lång tid är det också rimligt att man får en mer bekväm plats att jobba från och det planerar vi för nu.

Även om hemarbetet gått bra för de flesta har våren och sommaren varit tuff för de anställda på företaget. Man har genomfört en omorganisation vilket inneburit att 350 anställda fått sluta och många har fått nya kollegor och ny chef.

Men trots att krav på social distans gör att Robin Olofsson inte träffar sina kollegor så mycket ansikte mot ansikte tycker han att det fackliga arbetet har rullat på i vanlig ordning. Med 2 500 medlemmar i klubben skedde de flesta kontakter via telefon och mejl tidigare också.

– Eftersom vi har så många medlemmar kunde jag inte namnet på alla innan det här heller. Jag gör samma jobb på hemmakontoret som då jag sitter inne på företaget. Det jag kan sakna är att mötas vid rehabmöten eller ärenden som är lite tuffa och där medlemmen behöver stöd. Det har vi fått lösa med Skype och Teams nu.

Upplever du att det finns en oro från personalen att komma tillbaka till kontoret?
– Nej, jag tror att de anställda känner en trygghet att veta vad som gäller och att vi har gjort en planering som sträcker sig året ut.

Telia diskuterar munskydd

På teleoperatören Telia har Unionenklubben precis fått tillbaka svaren på den medlemsenkät som nyligen skickades ut och som är en uppföljning på en tidigare enkät som gick ut innan sommaren.

Hur har då de anställda mått under tiden som coronapandemin pågått? Svaret är både bra och dåligt. I det stora hela har arbetsbelastningen varken ökat eller minskat under tiden de anställda jobbat hemma och många har tagit sig tid att ta en promenad och få frisk luft under dagen. Däremot finns indikationer på att många hoppar över lunchen och glömmer att ta småraster.

– Underlaget är inte fullständigt ännu men vi har fått en hint om vad som fungerat bra och mindre bra. Tekniken har inte varit något bekymmer tack vare de tekniska hjälpmedel vi har, vi kan kommunicera och dela underlag på samma sätt som när vi är på plats. Många av våra kollegor har redan i dag chefer och medarbetare på andra orter och i andra länder, men för oss som är vana att ha kollegan nära har den sociala distansen varit en utmaning. Särskilt när det finns behov av att sitta ner med medarbetare i svåra situationer, säger Helene Bohné Strauss, huvudskyddsombud på Telia.

Redan i våras öppnade Telia upp för en långsam återgång till arbetsplatsens lokaler. Alla anställda fick då genomgå en utbildning om hur man bäst undviker smittspridning. I augusti tog företaget beslut om att även erbjuda dem som inte har samhällskritiska funktioner att jobba från kontoret i den mån det var möjligt. Och nu börjar man se en ökad aktivitet.

Läs mer: Anställda på Telia återgår till kontoret

– Vi ser att det börjar röra sig efter semesteruppehållet. I dag är kontoret rustat för 50 procents beläggning med hänsyn till rekommendationerna. Vi har sedan i våras planerat utifrån flera olika scenarier, men vi ser också i svaren från enkäten vi skickade ut att det finns höga förväntningar hos medlemmarna att distansarbete ska bli mer accepterat och det känns som att arbetsgivaren har hörsammat det.

Klubben och arbetsgivaren har även diskuterat munskydd och andra åtgärder som skulle kunna underlätta social distansering och minska oron hos de anställda.

– Det pågår diskussioner om munskydd men i dagsläget följer vi de rekommendationer som finns. Många hade inledningsvis en stark oro för att smittas av virus till och från jobbet och på kontoret, och den oron måste vi ta på allvar även om vi bedömer att det gjorts många bra åtgärder för att minimera att det händer, säger Helene Bohné Strauss.

Foto (Robin Olofsson): Samuel Unéus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.