Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tvåfaktorsautentiserare - nätverkstekniker

I en mansdominerad IT-värld, med datorn som verktyg, ordnar Robert Svensson, nätverkstekniker på Mideye, så att kunderna säkert kan ta sig in i sin dator med hjälp av faktor två.
Sandra Persson Publicerad
Robert Svensson är nätverkstekniker på Mideye

Du håller på med något så svåruttalat som tvåfaktorsautentisering, vad är det du gör?

- Det är inte så enkelt att förklara men jag jobbar på ett företag som utvecklar system till engångslösenord till datorinloggningar som skickas till mobiltelefonen. Du får alltså en kod skickad till din mobil varje gång du loggar in dig eftersom mobilnumret är knutet till ditt användarnamn. Det är ett ytterligare lager för säkerheten och mobilen är då faktor nummer två. Jag ser till att integrationen med nätverksutrustningar och operativsystem fungerar.

Vilka är era kunder?

- Det är mest stora företag med mer än 100 anställda som vill ha större säkerhet på arbetsplatsen. Det säljarna burkar säga är att poängen med vår produkt är att det alltid är rätt person som loggar in sig på rätt användarnamn. De flesta har ju alltid koll på sin mobil.

- För tre fyra år sedan skulle vår produkt varit mer svårsåld. Men idag har så gott som alla en mobil som de har koll på. Och eftersom produkten följer infrastrukturen är den fortfarande mer lättsåld i storstäderna och inte i till exempel i Karesuando där de har sämre mobilledningar och täckning.

Vad gör du är en vanlig dag?

- Fyra av fem dagar får jag nya ärenden där företag haft problem med sina servrar eller en tekniker som frågar hur han ska göra i det nya systemet. Antingen åker jag dit eller så installerar jag det åt dem härifrån. Ibland, om det skett något tokigt, får de skicka sina loggfiler till mig och så lyfter jag över dem i en demomiljö, och gör en så kallad spegel av kundens filer där jag kan se vad som inte fungerar. Men av säkerhetsskäl måste jag ibland åka till företaget och göra felsökningen på plats. Ofta är det problem med nätverket efter en uppgradering.

Vad händer om du inte kan?

- Det händer att jag frågar mina kollegor men det mesta fixar jag.

Måste man vara smart?

- Det är ju bra om man sysslat med det länge. Men det finns inga formella krav på vad som krävs för jobbet även om det är bra att vara hyfsat bra på det mesta.  Sen spelar det egentligen ingen roll var kunskapen kommer ifrån.

- Men det är inget nobelpristagarjobb direkt.

Vad har du för bakgrund?

- Jag har alltid gillat att hålla på med datorer, och har jobbat med vanlig supportteknik. Jag har också en kandidatexamen i data- och systemvetenskap.

Är du en riktig datahacker?

- Jag skulle hellre säga datanörd.

Vilka är dina jobbtider?

- Det är vanliga kontorstider, 9 till 18.

Men att datorn slutar fungera kan ju hända när som helst på dygnet?

- Ja, men de flesta arbetar kontorstid precis som vi. Men vi märker om det händer något och då får man ta det då och sedan ta ut en dag ledigt efteråt. Men det är sällan, och det är inte så att jag måste vara nykter en fredagskväll och ha mobilen i knäet. Det är mest svenska kunder och även om några jobbar utomlands så är det knappt en procent i det stora hela.

Är det drömyrket?

- Helst skulle jag vilja spela gitarr men annars trivs jag fantastiskt bra. Det är kul att man måste lära sig nya saker hela tiden. Det kommer alltid nya säkerhetshål och ny skit, och det är kul. Men samtidigt är det baksidan också att det, efter en semester, har kommit en massa nytt som man måste lära sig.

Vad gör du när du inte jobbar?

- Då är det musik och snowboard som gäller. Jag spelar i ett band som heter For reasons of state.

Skulle du vilja leva på musiken?

- Ja det måste jag säga.           

Är du nöjd med din lön?

- Ja det är jag.

Tipsar du andra om jobbet?

- Ja absolut, jag tror det går bra för IT-branschen, eller hyfsat bra i alla fall. Jag har varken mer eller mindre jobb nu.

- Den tråkiga sidan av jobbet är att det bara är killar i branschen. Jag har bara stött på tre kvinnor under min tid och de enda kvinnor jag möter annars är de som jobbar i receptionen, tråkigt nog.

Kan du koppla av när du slutar för dagen?

- Ja absolut, jag kan gå hem och det bekommer mig inte alls att jag lämnar jobbet.

Fakta

Ingångslönen på Mideye för en nätverkstekniker är 27 000 kr

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177