Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tvåfaktorsautentiserare - nätverkstekniker

I en mansdominerad IT-värld, med datorn som verktyg, ordnar Robert Svensson, nätverkstekniker på Mideye, så att kunderna säkert kan ta sig in i sin dator med hjälp av faktor två.
Sandra Persson Publicerad
Robert Svensson är nätverkstekniker på Mideye

Du håller på med något så svåruttalat som tvåfaktorsautentisering, vad är det du gör?

- Det är inte så enkelt att förklara men jag jobbar på ett företag som utvecklar system till engångslösenord till datorinloggningar som skickas till mobiltelefonen. Du får alltså en kod skickad till din mobil varje gång du loggar in dig eftersom mobilnumret är knutet till ditt användarnamn. Det är ett ytterligare lager för säkerheten och mobilen är då faktor nummer två. Jag ser till att integrationen med nätverksutrustningar och operativsystem fungerar.

Vilka är era kunder?

- Det är mest stora företag med mer än 100 anställda som vill ha större säkerhet på arbetsplatsen. Det säljarna burkar säga är att poängen med vår produkt är att det alltid är rätt person som loggar in sig på rätt användarnamn. De flesta har ju alltid koll på sin mobil.

- För tre fyra år sedan skulle vår produkt varit mer svårsåld. Men idag har så gott som alla en mobil som de har koll på. Och eftersom produkten följer infrastrukturen är den fortfarande mer lättsåld i storstäderna och inte i till exempel i Karesuando där de har sämre mobilledningar och täckning.

Vad gör du är en vanlig dag?

- Fyra av fem dagar får jag nya ärenden där företag haft problem med sina servrar eller en tekniker som frågar hur han ska göra i det nya systemet. Antingen åker jag dit eller så installerar jag det åt dem härifrån. Ibland, om det skett något tokigt, får de skicka sina loggfiler till mig och så lyfter jag över dem i en demomiljö, och gör en så kallad spegel av kundens filer där jag kan se vad som inte fungerar. Men av säkerhetsskäl måste jag ibland åka till företaget och göra felsökningen på plats. Ofta är det problem med nätverket efter en uppgradering.

Vad händer om du inte kan?

- Det händer att jag frågar mina kollegor men det mesta fixar jag.

Måste man vara smart?

- Det är ju bra om man sysslat med det länge. Men det finns inga formella krav på vad som krävs för jobbet även om det är bra att vara hyfsat bra på det mesta.  Sen spelar det egentligen ingen roll var kunskapen kommer ifrån.

- Men det är inget nobelpristagarjobb direkt.

Vad har du för bakgrund?

- Jag har alltid gillat att hålla på med datorer, och har jobbat med vanlig supportteknik. Jag har också en kandidatexamen i data- och systemvetenskap.

Är du en riktig datahacker?

- Jag skulle hellre säga datanörd.

Vilka är dina jobbtider?

- Det är vanliga kontorstider, 9 till 18.

Men att datorn slutar fungera kan ju hända när som helst på dygnet?

- Ja, men de flesta arbetar kontorstid precis som vi. Men vi märker om det händer något och då får man ta det då och sedan ta ut en dag ledigt efteråt. Men det är sällan, och det är inte så att jag måste vara nykter en fredagskväll och ha mobilen i knäet. Det är mest svenska kunder och även om några jobbar utomlands så är det knappt en procent i det stora hela.

Är det drömyrket?

- Helst skulle jag vilja spela gitarr men annars trivs jag fantastiskt bra. Det är kul att man måste lära sig nya saker hela tiden. Det kommer alltid nya säkerhetshål och ny skit, och det är kul. Men samtidigt är det baksidan också att det, efter en semester, har kommit en massa nytt som man måste lära sig.

Vad gör du när du inte jobbar?

- Då är det musik och snowboard som gäller. Jag spelar i ett band som heter For reasons of state.

Skulle du vilja leva på musiken?

- Ja det måste jag säga.           

Är du nöjd med din lön?

- Ja det är jag.

Tipsar du andra om jobbet?

- Ja absolut, jag tror det går bra för IT-branschen, eller hyfsat bra i alla fall. Jag har varken mer eller mindre jobb nu.

- Den tråkiga sidan av jobbet är att det bara är killar i branschen. Jag har bara stött på tre kvinnor under min tid och de enda kvinnor jag möter annars är de som jobbar i receptionen, tråkigt nog.

Kan du koppla av när du slutar för dagen?

- Ja absolut, jag kan gå hem och det bekommer mig inte alls att jag lämnar jobbet.

Fakta

Ingångslönen på Mideye för en nätverkstekniker är 27 000 kr

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.