Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Tvåfaktorsautentiserare - nätverkstekniker

I en mansdominerad IT-värld, med datorn som verktyg, ordnar Robert Svensson, nätverkstekniker på Mideye, så att kunderna säkert kan ta sig in i sin dator med hjälp av faktor två.
Sandra Persson Publicerad
Robert Svensson är nätverkstekniker på Mideye

Du håller på med något så svåruttalat som tvåfaktorsautentisering, vad är det du gör?

- Det är inte så enkelt att förklara men jag jobbar på ett företag som utvecklar system till engångslösenord till datorinloggningar som skickas till mobiltelefonen. Du får alltså en kod skickad till din mobil varje gång du loggar in dig eftersom mobilnumret är knutet till ditt användarnamn. Det är ett ytterligare lager för säkerheten och mobilen är då faktor nummer två. Jag ser till att integrationen med nätverksutrustningar och operativsystem fungerar.

Vilka är era kunder?

- Det är mest stora företag med mer än 100 anställda som vill ha större säkerhet på arbetsplatsen. Det säljarna burkar säga är att poängen med vår produkt är att det alltid är rätt person som loggar in sig på rätt användarnamn. De flesta har ju alltid koll på sin mobil.

- För tre fyra år sedan skulle vår produkt varit mer svårsåld. Men idag har så gott som alla en mobil som de har koll på. Och eftersom produkten följer infrastrukturen är den fortfarande mer lättsåld i storstäderna och inte i till exempel i Karesuando där de har sämre mobilledningar och täckning.

Vad gör du är en vanlig dag?

- Fyra av fem dagar får jag nya ärenden där företag haft problem med sina servrar eller en tekniker som frågar hur han ska göra i det nya systemet. Antingen åker jag dit eller så installerar jag det åt dem härifrån. Ibland, om det skett något tokigt, får de skicka sina loggfiler till mig och så lyfter jag över dem i en demomiljö, och gör en så kallad spegel av kundens filer där jag kan se vad som inte fungerar. Men av säkerhetsskäl måste jag ibland åka till företaget och göra felsökningen på plats. Ofta är det problem med nätverket efter en uppgradering.

Vad händer om du inte kan?

- Det händer att jag frågar mina kollegor men det mesta fixar jag.

Måste man vara smart?

- Det är ju bra om man sysslat med det länge. Men det finns inga formella krav på vad som krävs för jobbet även om det är bra att vara hyfsat bra på det mesta.  Sen spelar det egentligen ingen roll var kunskapen kommer ifrån.

- Men det är inget nobelpristagarjobb direkt.

Vad har du för bakgrund?

- Jag har alltid gillat att hålla på med datorer, och har jobbat med vanlig supportteknik. Jag har också en kandidatexamen i data- och systemvetenskap.

Är du en riktig datahacker?

- Jag skulle hellre säga datanörd.

Vilka är dina jobbtider?

- Det är vanliga kontorstider, 9 till 18.

Men att datorn slutar fungera kan ju hända när som helst på dygnet?

- Ja, men de flesta arbetar kontorstid precis som vi. Men vi märker om det händer något och då får man ta det då och sedan ta ut en dag ledigt efteråt. Men det är sällan, och det är inte så att jag måste vara nykter en fredagskväll och ha mobilen i knäet. Det är mest svenska kunder och även om några jobbar utomlands så är det knappt en procent i det stora hela.

Är det drömyrket?

- Helst skulle jag vilja spela gitarr men annars trivs jag fantastiskt bra. Det är kul att man måste lära sig nya saker hela tiden. Det kommer alltid nya säkerhetshål och ny skit, och det är kul. Men samtidigt är det baksidan också att det, efter en semester, har kommit en massa nytt som man måste lära sig.

Vad gör du när du inte jobbar?

- Då är det musik och snowboard som gäller. Jag spelar i ett band som heter For reasons of state.

Skulle du vilja leva på musiken?

- Ja det måste jag säga.           

Är du nöjd med din lön?

- Ja det är jag.

Tipsar du andra om jobbet?

- Ja absolut, jag tror det går bra för IT-branschen, eller hyfsat bra i alla fall. Jag har varken mer eller mindre jobb nu.

- Den tråkiga sidan av jobbet är att det bara är killar i branschen. Jag har bara stött på tre kvinnor under min tid och de enda kvinnor jag möter annars är de som jobbar i receptionen, tråkigt nog.

Kan du koppla av när du slutar för dagen?

- Ja absolut, jag kan gå hem och det bekommer mig inte alls att jag lämnar jobbet.

Fakta

Ingångslönen på Mideye för en nätverkstekniker är 27 000 kr

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.

Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.