Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stillasittande ökar cancerrisk

Risken att drabbas av tarm- och livmodercancer ökar ju fler timmar man sitter ner per dag. Det skriver Upsala Nya Tidning och hänvisar till den hittills största studien på sambandet mellan inaktivitet och cancer.
Linnea Andersson Publicerad
Två röda Bonde-stolar designade av Carl Malmsten.
Att slå sig ner på en stol är något man bör göra då och då, men inte hela tiden! Stillasittande kan leda till cancer, enligt ny forskning. Även om det är på fina stolar. Här Carl Malmstens Bonde från 1947. Foto: Staffan Löwstedt/TT

Som Kollega skrivit tidigare finns det flera hälsorisker med ett alltför stillasittande liv. Förutom ökad risk för sjukdomar leder sittandet till problem och värk i rygg och nacke.

Nu visar en undersökning av inaktivitet och cancer att det dessutom leder till en ökad risk för tarm- och livmodercancer. Forskarna menar att två timmars ökning av det dagliga stillasittandet ökar risken att drabbas av de två cancertyperna med uppemot tio procent.

En förklaring kan enligt studien vara att inaktivitet påverkar halterna av vissa hormoner, vitaminer och inflammationsämnen som bidrar till cancer.

Kollegas läsarundersökning visar att 70 procent sitter still under mer än halva dagen.

Det bästa sättet att undvika cancer är enligt cancerforskaren Christel Häggström att låta bli cigaretterna och att hålla en bra BMI-nivå, vilket bland annat kan göras genom att undvika att sitta alltför länge.

- Om man är mer stillasittande så är det större risk att man också samlar på sig mer blodsocker och blodfetter i kroppen och då också större sannolikhet att få inflammationer och cancer, säger Christel Häggström, vid Umeå universitet, till TT.

Samband mellan inaktivitet och cancer

Forskarnas slutsatser bygger på analyser av 43 studier där sammanlagt mer än fyra miljoner deltagare runt om i världen ingår. Studien publicerades i den amerikanska tidsskriften Journal of the National Cancer Institute.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket