Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stillasittande ökar cancerrisk

Risken att drabbas av tarm- och livmodercancer ökar ju fler timmar man sitter ner per dag. Det skriver Upsala Nya Tidning och hänvisar till den hittills största studien på sambandet mellan inaktivitet och cancer.
Linnea Andersson Publicerad
Två röda Bonde-stolar designade av Carl Malmsten.
Att slå sig ner på en stol är något man bör göra då och då, men inte hela tiden! Stillasittande kan leda till cancer, enligt ny forskning. Även om det är på fina stolar. Här Carl Malmstens Bonde från 1947. Foto: Staffan Löwstedt/TT

Som Kollega skrivit tidigare finns det flera hälsorisker med ett alltför stillasittande liv. Förutom ökad risk för sjukdomar leder sittandet till problem och värk i rygg och nacke.

Nu visar en undersökning av inaktivitet och cancer att det dessutom leder till en ökad risk för tarm- och livmodercancer. Forskarna menar att två timmars ökning av det dagliga stillasittandet ökar risken att drabbas av de två cancertyperna med uppemot tio procent.

En förklaring kan enligt studien vara att inaktivitet påverkar halterna av vissa hormoner, vitaminer och inflammationsämnen som bidrar till cancer.

Kollegas läsarundersökning visar att 70 procent sitter still under mer än halva dagen.

Det bästa sättet att undvika cancer är enligt cancerforskaren Christel Häggström att låta bli cigaretterna och att hålla en bra BMI-nivå, vilket bland annat kan göras genom att undvika att sitta alltför länge.

- Om man är mer stillasittande så är det större risk att man också samlar på sig mer blodsocker och blodfetter i kroppen och då också större sannolikhet att få inflammationer och cancer, säger Christel Häggström, vid Umeå universitet, till TT.

Samband mellan inaktivitet och cancer

Forskarnas slutsatser bygger på analyser av 43 studier där sammanlagt mer än fyra miljoner deltagare runt om i världen ingår. Studien publicerades i den amerikanska tidsskriften Journal of the National Cancer Institute.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.