Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Stadsbud - Sveriges äldsta bemanningsföretag

Behöver du hjälp med att flytta pianot eller att bära gamla mormor uppför trapporna till jullunchen? Eller kanske sällskap av en smokingklädd kavaljer till nyårsfesten? Sedan 1863 har stockholmarna kunnat anlita Stadsbud för uppdrag som rör nästan vad som helst. Det gör dem till Sveriges förmodligen äldsta bemanningsföretag.
Susie Edlarsson Hjort Publicerad
Stadsbudsmössa

De "riktiga Stadsbuden" med skärmmössan och mässingsplåten är en utpräglad Stockholmsföreteelse. De är egna företagare med egna lastbilar.

Lasse Nordrup och Bert Gustavsson har 35 respektive 21 år i yrket. Bägge tycker att det bästa med jobbet är att själv kunna bestämma hur mycket eller lite de vill jobba, och bägge har stor erfarenhet av olika uppdrag. Lasse Nordrup minns till exempel den gamle direktören för MEA som anlitade honom som privatchaufför.

- Jag fick hämta honom i min Amazon och köra runt till olika banker där han skulle göra ärenden.

Han fick även hjälpa frun som var rörelsehindrad.

- När hon skulle till tandläkaren fick jag komma och lyfta upp henne i tandläkarstolen. Direktören litade inte på någon annan, minns han.

Ett annat exempel är Stadsbudet som anlitades en gång i veckan för att spela bridge och dricka portvin med en dam. Men det var mer än 25 år sedan då Stadsbuden ofta fick vara hantlangare och hjälpa äldre. Inför julbrådskan var det inte ovanligt att de engagerades för att ta hand om matinköpen och gå på Systemet.

Men den typen av uppdrag har minskat. Nu är det mer företagsflyttar, komplicerade logistikuppdrag och magasinering som gäller, även om det så här års också kan hända att det kommer beställningar på tomtetjänster. Och då får man försöka rota fram någon gammal tomteutstyrsel. På den ordinarie listan för personaluthyrning står annars till exempel vaktmästare, lagerpersonal chaufförer, packare, plockare, posthanterare, truckförare, möbelmontörer och arbetsledare.

- Det finns inga gränser för vad vi åtar oss, säger Bert Gustavsson. Vi har ingenjörer, kockar och snickare som är stadsbud. Det som lockar är friheten och kamratskapet.

Det finns dock inga kvinnliga Stadsbud. Frågan är om någon ens skulle vilja bli det. Jobbet är slitsamt och tidvis väldigt tungt med flygel- och kassaskåpsflyttar. Vilken kille som helst kan inte heller bli Stadsbud. Om de behöver bli fler hör man efter internt om det finns tips på en bra person som vill jobba på prov i tre månader. Om det fungerar bra och alla är nöjda är nästa steg en "aspirantröstning".

- Den killen får då jobba på prov i ytterligare 24 månader för att kolla om han håller måttet och kan sköta sig, betala skatt och så vidare. Det sista steget är en "ordinarieröstning" som avgör om han får bli Stadsbud på riktigt, säger Bert Gustavsson.

Det finns många som vill utnyttja kårens goda renommé och kalla sig Stadsbud. Det finns dock bara ett original. Det är grabbarna med skärmmössorna med de numrerade mässingsplåtarna. De som började jobba 1863.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177