Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
De "riktiga Stadsbuden" med skärmmössan och mässingsplåten är en utpräglad Stockholmsföreteelse. De är egna företagare med egna lastbilar.
Lasse Nordrup och Bert Gustavsson har 35 respektive 21 år i yrket. Bägge tycker att det bästa med jobbet är att själv kunna bestämma hur mycket eller lite de vill jobba, och bägge har stor erfarenhet av olika uppdrag. Lasse Nordrup minns till exempel den gamle direktören för MEA som anlitade honom som privatchaufför.
- Jag fick hämta honom i min Amazon och köra runt till olika banker där han skulle göra ärenden.
Han fick även hjälpa frun som var rörelsehindrad.
- När hon skulle till tandläkaren fick jag komma och lyfta upp henne i tandläkarstolen. Direktören litade inte på någon annan, minns han.
Ett annat exempel är Stadsbudet som anlitades en gång i veckan för att spela bridge och dricka portvin med en dam. Men det var mer än 25 år sedan då Stadsbuden ofta fick vara hantlangare och hjälpa äldre. Inför julbrådskan var det inte ovanligt att de engagerades för att ta hand om matinköpen och gå på Systemet.
Men den typen av uppdrag har minskat. Nu är det mer företagsflyttar, komplicerade logistikuppdrag och magasinering som gäller, även om det så här års också kan hända att det kommer beställningar på tomtetjänster. Och då får man försöka rota fram någon gammal tomteutstyrsel. På den ordinarie listan för personaluthyrning står annars till exempel vaktmästare, lagerpersonal chaufförer, packare, plockare, posthanterare, truckförare, möbelmontörer och arbetsledare.
- Det finns inga gränser för vad vi åtar oss, säger Bert Gustavsson. Vi har ingenjörer, kockar och snickare som är stadsbud. Det som lockar är friheten och kamratskapet.
Det finns dock inga kvinnliga Stadsbud. Frågan är om någon ens skulle vilja bli det. Jobbet är slitsamt och tidvis väldigt tungt med flygel- och kassaskåpsflyttar. Vilken kille som helst kan inte heller bli Stadsbud. Om de behöver bli fler hör man efter internt om det finns tips på en bra person som vill jobba på prov i tre månader. Om det fungerar bra och alla är nöjda är nästa steg en "aspirantröstning".
- Den killen får då jobba på prov i ytterligare 24 månader för att kolla om han håller måttet och kan sköta sig, betala skatt och så vidare. Det sista steget är en "ordinarieröstning" som avgör om han får bli Stadsbud på riktigt, säger Bert Gustavsson.
Det finns många som vill utnyttja kårens goda renommé och kalla sig Stadsbud. Det finns dock bara ett original. Det är grabbarna med skärmmössorna med de numrerade mässingsplåtarna. De som började jobba 1863.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
