De "riktiga Stadsbuden" med skärmmössan och mässingsplåten är en utpräglad Stockholmsföreteelse. De är egna företagare med egna lastbilar.

Lasse Nordrup och Bert Gustavsson har 35 respektive 21 år i yrket. Bägge tycker att det bästa med jobbet är att själv kunna bestämma hur mycket eller lite de vill jobba, och bägge har stor erfarenhet av olika uppdrag. Lasse Nordrup minns till exempel den gamle direktören för MEA som anlitade honom som privatchaufför.

- Jag fick hämta honom i min Amazon och köra runt till olika banker där han skulle göra ärenden.

Han fick även hjälpa frun som var rörelsehindrad.

- När hon skulle till tandläkaren fick jag komma och lyfta upp henne i tandläkarstolen. Direktören litade inte på någon annan, minns han.

Ett annat exempel är Stadsbudet som anlitades en gång i veckan för att spela bridge och dricka portvin med en dam. Men det var mer än 25 år sedan då Stadsbuden ofta fick vara hantlangare och hjälpa äldre. Inför julbrådskan var det inte ovanligt att de engagerades för att ta hand om matinköpen och gå på Systemet.

Men den typen av uppdrag har minskat. Nu är det mer företagsflyttar, komplicerade logistikuppdrag och magasinering som gäller, även om det så här års också kan hända att det kommer beställningar på tomtetjänster. Och då får man försöka rota fram någon gammal tomteutstyrsel. På den ordinarie listan för personaluthyrning står annars till exempel vaktmästare, lagerpersonal chaufförer, packare, plockare, posthanterare, truckförare, möbelmontörer och arbetsledare.

- Det finns inga gränser för vad vi åtar oss, säger Bert Gustavsson. Vi har ingenjörer, kockar och snickare som är stadsbud. Det som lockar är friheten och kamratskapet.

Det finns dock inga kvinnliga Stadsbud. Frågan är om någon ens skulle vilja bli det. Jobbet är slitsamt och tidvis väldigt tungt med flygel- och kassaskåpsflyttar. Vilken kille som helst kan inte heller bli Stadsbud. Om de behöver bli fler hör man efter internt om det finns tips på en bra person som vill jobba på prov i tre månader. Om det fungerar bra och alla är nöjda är nästa steg en "aspirantröstning".

- Den killen får då jobba på prov i ytterligare 24 månader för att kolla om han håller måttet och kan sköta sig, betala skatt och så vidare. Det sista steget är en "ordinarieröstning" som avgör om han får bli Stadsbud på riktigt, säger Bert Gustavsson.

Det finns många som vill utnyttja kårens goda renommé och kalla sig Stadsbud. Det finns dock bara ett original. Det är grabbarna med skärmmössorna med de numrerade mässingsplåtarna. De som började jobba 1863.