Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
De "riktiga Stadsbuden" med skärmmössan och mässingsplåten är en utpräglad Stockholmsföreteelse. De är egna företagare med egna lastbilar.
Lasse Nordrup och Bert Gustavsson har 35 respektive 21 år i yrket. Bägge tycker att det bästa med jobbet är att själv kunna bestämma hur mycket eller lite de vill jobba, och bägge har stor erfarenhet av olika uppdrag. Lasse Nordrup minns till exempel den gamle direktören för MEA som anlitade honom som privatchaufför.
- Jag fick hämta honom i min Amazon och köra runt till olika banker där han skulle göra ärenden.
Han fick även hjälpa frun som var rörelsehindrad.
- När hon skulle till tandläkaren fick jag komma och lyfta upp henne i tandläkarstolen. Direktören litade inte på någon annan, minns han.
Ett annat exempel är Stadsbudet som anlitades en gång i veckan för att spela bridge och dricka portvin med en dam. Men det var mer än 25 år sedan då Stadsbuden ofta fick vara hantlangare och hjälpa äldre. Inför julbrådskan var det inte ovanligt att de engagerades för att ta hand om matinköpen och gå på Systemet.
Men den typen av uppdrag har minskat. Nu är det mer företagsflyttar, komplicerade logistikuppdrag och magasinering som gäller, även om det så här års också kan hända att det kommer beställningar på tomtetjänster. Och då får man försöka rota fram någon gammal tomteutstyrsel. På den ordinarie listan för personaluthyrning står annars till exempel vaktmästare, lagerpersonal chaufförer, packare, plockare, posthanterare, truckförare, möbelmontörer och arbetsledare.
- Det finns inga gränser för vad vi åtar oss, säger Bert Gustavsson. Vi har ingenjörer, kockar och snickare som är stadsbud. Det som lockar är friheten och kamratskapet.
Det finns dock inga kvinnliga Stadsbud. Frågan är om någon ens skulle vilja bli det. Jobbet är slitsamt och tidvis väldigt tungt med flygel- och kassaskåpsflyttar. Vilken kille som helst kan inte heller bli Stadsbud. Om de behöver bli fler hör man efter internt om det finns tips på en bra person som vill jobba på prov i tre månader. Om det fungerar bra och alla är nöjda är nästa steg en "aspirantröstning".
- Den killen får då jobba på prov i ytterligare 24 månader för att kolla om han håller måttet och kan sköta sig, betala skatt och så vidare. Det sista steget är en "ordinarieröstning" som avgör om han får bli Stadsbud på riktigt, säger Bert Gustavsson.
Det finns många som vill utnyttja kårens goda renommé och kalla sig Stadsbud. Det finns dock bara ett original. Det är grabbarna med skärmmössorna med de numrerade mässingsplåtarna. De som började jobba 1863.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.