Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.

Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.