Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så kan covidvirus spridas på jobbet

Ett trångt utrymme med dålig ventilation och anställda som pratar högt och anstränger kroppen. Det är dåliga förutsättningar för att hålla sig frisk från virus.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Utandningsluft är den största boven när vi smittas av covid-19. Därför kan munskydd ha viss effekt. Colourbox

Under tiden som människor insjuknat i covid-19 har forskarna haft delade meningar om smittvägar. Är det en kontaktsmitta, droppsmitta eller luftburen sjukdom? Afa-försäkring som ägs av arbetsmarknadens parter, har sammanställt en forskningsrapport om smittvägar och risker utifrån medicinsk expertis. 

Låg risk för kontaktsmitta 

Kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Det går också att smittas indirekt genom att ta på ett handtag, tangentbord, hissknapp eller en kaffemaskin. Dock måste ytan ha förorenats av urin, kräks eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att ha någon effekt som smittbärare.

Under pandemin har forskarna tittat på hur stor del av de ytor vi har omkring oss är kontaminerade och innehåller spår av virus. Resultatet visade att endast 10 procent av testerna visade ett positivt resultat. Viruset överlever inte någon längre stund på bänkar, knappar och skärmar. Ingen har dessutom lyckats odla det utanför ett labb vilket talar mot att någon större smittspridning skulle ske på det sättet.

Droppsmitta, alltså hosta, nysningar och kräks ger en dusch av droppar från munnen och kan fungera som små virusprojektiler för kollegan som står i närheten. Smittan kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller att du tar på ett föremål som har virus på sig och sedan stoppar fingrarna i munnen eller ögonen. Forskarna är överens om att det är fullt möjligt att smittas av covid genom droppsmitta, men att det inte utgör den största risken, då dropparna måste landa precis i ögat eller munnen för att få effekt, samtidigt som vi blivit väldigt bra på att tvätta händerna.

Inandningsluft den största risken

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids och därmed andas in av någon annan.

Att andas in viruset tror forskarna är den största boven i smittkedjan när det gäller covid-19. Man har hittat levande virus i luften, framför allt bland patienter som nyligen insjuknat. När man testat utandningsluften bland covidsjuka kunde 70 procent luftvirus uppmätas dag ett, medan nästan ingenting fanns kvar i luften dag fem under sjukdomsförloppet.

Vissa grupper utsöndrar dessutom mer eller mindre virus i sin utandningsluft. Om du sjunger eller pratar högt utsöndrar du mer, likaså om du tränar eller anstränger kroppen. Stora utbrott har kunnat noteras när människor samlas tätt och använder rösten mycket, till exempel vid körövningar och på arbetsplatser som callcenter. Att endast andas utsöndrar dock inte mycket virus i luften alls.

Att skydda sig mot smitta på jobbet

Ventilation har den största effekten mot luftburet virus. Öppna fönster och vädra, investera i luftrenare, undvik trånga utrymmen. Ha gåmöten utomhus om det är möjligt.

Flexibilitet: Kan de anställda jobba på distans, under varierande arbetstider eller i egna rum? Undvik trånga utrymmen där anställda sitter tätt men också öppna kontorslandskap där viruset har fri luftfärd.

Administrativ kontroll: Hjälp medarbetarna att göra rätt: sätt upp skyltar om hygien, markera avstånd på golvet, utbilda i smittspridning.   

Minska exponeringen: undvik kollektivtrafik och stora arbetsgrupper, ha möten på distans.

Hygien: tvätta händerna, desinficera stora ytor.

Skyddsutrustning: Munskydd minskar smittspridningen, det gör däremot inte handskar. De kontamineras på samma sätt som våra händer och kan bära spår av virus efter en tid. Visir kan skydda mot droppsmitta men bör användas tillsammans med munskydd då små virus kan smitta förbi skärmen.

Läs mer:

Smittspridning ökar i öppna kontorsmiljöer

Många vill inte ta i hand

Om rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket