Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så kan covidvirus spridas på jobbet

Ett trångt utrymme med dålig ventilation och anställda som pratar högt och anstränger kroppen. Det är dåliga förutsättningar för att hålla sig frisk från virus.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Utandningsluft är den största boven när vi smittas av covid-19. Därför kan munskydd ha viss effekt. Colourbox

Under tiden som människor insjuknat i covid-19 har forskarna haft delade meningar om smittvägar. Är det en kontaktsmitta, droppsmitta eller luftburen sjukdom? Afa-försäkring som ägs av arbetsmarknadens parter, har sammanställt en forskningsrapport om smittvägar och risker utifrån medicinsk expertis. 

Låg risk för kontaktsmitta 

Kontaktsmitta sprids genom en kram eller handslag med kollegan. Det går också att smittas indirekt genom att ta på ett handtag, tangentbord, hissknapp eller en kaffemaskin. Dock måste ytan ha förorenats av urin, kräks eller avlagringar från hud, sår och luftvägar för att ha någon effekt som smittbärare.

Under pandemin har forskarna tittat på hur stor del av de ytor vi har omkring oss är kontaminerade och innehåller spår av virus. Resultatet visade att endast 10 procent av testerna visade ett positivt resultat. Viruset överlever inte någon längre stund på bänkar, knappar och skärmar. Ingen har dessutom lyckats odla det utanför ett labb vilket talar mot att någon större smittspridning skulle ske på det sättet.

Droppsmitta, alltså hosta, nysningar och kräks ger en dusch av droppar från munnen och kan fungera som små virusprojektiler för kollegan som står i närheten. Smittan kan föras vidare både genom att du får en nysning direkt i ögat eller munnen, eller att du tar på ett föremål som har virus på sig och sedan stoppar fingrarna i munnen eller ögonen. Forskarna är överens om att det är fullt möjligt att smittas av covid genom droppsmitta, men att det inte utgör den största risken, då dropparna måste landa precis i ögat eller munnen för att få effekt, samtidigt som vi blivit väldigt bra på att tvätta händerna.

Inandningsluft den största risken

Luftburen smitta, är precis vad det låter som, alltså smitta som sprids via luften. Vid exempelvis hosta kan droppar torka ihop med mindre droppkärnor och bli så lätta att de sprids och därmed andas in av någon annan.

Att andas in viruset tror forskarna är den största boven i smittkedjan när det gäller covid-19. Man har hittat levande virus i luften, framför allt bland patienter som nyligen insjuknat. När man testat utandningsluften bland covidsjuka kunde 70 procent luftvirus uppmätas dag ett, medan nästan ingenting fanns kvar i luften dag fem under sjukdomsförloppet.

Vissa grupper utsöndrar dessutom mer eller mindre virus i sin utandningsluft. Om du sjunger eller pratar högt utsöndrar du mer, likaså om du tränar eller anstränger kroppen. Stora utbrott har kunnat noteras när människor samlas tätt och använder rösten mycket, till exempel vid körövningar och på arbetsplatser som callcenter. Att endast andas utsöndrar dock inte mycket virus i luften alls.

Att skydda sig mot smitta på jobbet

Ventilation har den största effekten mot luftburet virus. Öppna fönster och vädra, investera i luftrenare, undvik trånga utrymmen. Ha gåmöten utomhus om det är möjligt.

Flexibilitet: Kan de anställda jobba på distans, under varierande arbetstider eller i egna rum? Undvik trånga utrymmen där anställda sitter tätt men också öppna kontorslandskap där viruset har fri luftfärd.

Administrativ kontroll: Hjälp medarbetarna att göra rätt: sätt upp skyltar om hygien, markera avstånd på golvet, utbilda i smittspridning.   

Minska exponeringen: undvik kollektivtrafik och stora arbetsgrupper, ha möten på distans.

Hygien: tvätta händerna, desinficera stora ytor.

Skyddsutrustning: Munskydd minskar smittspridningen, det gör däremot inte handskar. De kontamineras på samma sätt som våra händer och kan bära spår av virus efter en tid. Visir kan skydda mot droppsmitta men bör användas tillsammans med munskydd då små virus kan smitta förbi skärmen.

Läs mer:

Smittspridning ökar i öppna kontorsmiljöer

Många vill inte ta i hand

Om rapporten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.