Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du minnet i toppform

Åh vad jobbigt! Du vet att du har träffat människan förut, men har som vanligt glömt namnet. Men hys hopp! Genom att träna hjärnan och använda olika knep kan du bli bättre på namn, siffror och mycket annat.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att lära sig ett nytt språk är också en form av träning av hjärnan. Colourbox

Många av oss är missnöjda med vårt minne, inte minst när vi jämför oss med andra som tycks komma ihåg allt. Ibland blir det till en stress, som när man inte kommer på namnet på någon eller inte minns koden till betalkortet. Andra gånger kan man hamna i rent pinsamma situationer, när man inte ens kommer ihåg utseendet på någon som glatt hejar på en.

Men minnet handlar inte bara om att komma ihåg namn och nummer. Utan ett fungerande minnessystem skulle vi inte heller kunna lagra de fakta och de upplevelser vi behöver för att klara av allt ifrån att gå på två ben till att planera saker och klara av olika situationer i livet.

Läs mer: Så tränar du minnet ända till pension

Hur bra vårt minnessystem fungerar beror både på arv och på miljö.

– Men för att stärka vår minnesförmåga måste minnet användas och så gott som alla har potential att förbättra sin förmåga, om än i olika grad. Och all inlärning kan ses som hjärngympa, säger minnesforskaren Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi vid Karlstads universitet.

Ännu har forskningen om vilken hjärnträning som faktiskt fungerar bra varit bristfällig. Men i dag är den gängse uppfattningen att mycket hjärngympa inte har någon annan effekt än att man blir bättre på själva övningen eller möjligen på väldigt likartade uppgifter. Som att den som lättare kommer ihåg olika bokstavskombinationer också bättre minns olika sifferkombinationer.

En del forskning visar dock att vi med rätt sorts hjärngympa också kan förbättra vår allmänna kapacitet, som inlärning och minne.

Enligt en stor brittisk studie som presenterades för några år sedan leder viss hjärnträning inte bara till att man blir bättre på att exempelvis lära sig nya ord utan också till att en del av ens övriga kognitiva färdigheter utvecklas. Som att man klarar att planera inköp och sköta hushållsekonomin på ett bättre sätt.

Läs mer: Svåra typsnitt ökar fokus i bullrig miljö

Enligt minnesstudien skedde också en snabb förbättring hos de som deltog. Redan efter tre månader – med i genomsnitt fem pass hjärngympa i veckan – märktes effekt. Men då gäller det alltså att välja rätt sorts hjärngympa. (Se exempel i faktarutan.)

Viktigt för en effektiv hjärngympa är enligt forskarna att man utmanar sig själv, utifrån vad man klarar av.

– Alla nya erfarenheter och allt slags inlärning är bra, också när vi börjar med nya aktiviter som att virka eller flugfiska och lär oss nya begrepp, liksom när vi lär oss nya språk eller helt enkelt umgås med andra, säger Anna Stigsdotter Neely.

– Ett bra sätt att minnesträna kan också vara att efter ett möte repetera för sig själv vad man har pratat om. Liksom att man motionerar, eftersom det ökar blodgenomströmingen i hjärnan, vilket är väldigt bra för våra kognitiva förmågor.

KOPPLA NAMN OCH UTSEENDE

  • Ta något som kännetecknar personen och gör dig en ”bild” i huvudet av det och personens namn. Låt säga att Victoria Forsgren har långt silverfärgat hår. Då skulle bilden kunna bli en silverfärgad fors över vilken det ligger en gren, som kronprinsessan Victoria står på – det är ju ett prinsessnamn. Bilden får dig att minnas namnet.

KOMMA IHÅG SIFFROR

  • Börja med att översätta alla siffror från 0 till 9 med en konsonant och lär dig dem. Översätt sedan en portkod till ett ord utifrån de fyra konsonanter som motsvarar sifforna och bilda ord genom att sätta in valfria vokaler mellan dem. Om portkoden är 1247 och det översätts till konsonanterna TNRK så kan ordet bli tonerik, vilket du kommer att minnas.

MINNESSYSTEMETS DELAR
I vårt långtidsminne ingår det explicita minnet, som lagrar fakta, och det implicita minnet (procedurminnet) som lagrar know-how, exempelvis hur man cyklar.

Det explicita minnet kan i sin tur delas in i episodminnet, där personliga upplevelser lagras, och det semantiska minnet, där kunskap och fakta lagras.

Vi har också ett korttidsminne med den information eller kunskap som behövs för att vi ska kunna hantera en aktuell situation, som att komma ihåg ett telefonnummer samtidigt som vi plockar fram ett anteckningsblock.

APPAR FÖR TRÄNING
Många appar marknadsförs med löften om att de ska fungera som bra hjärnträning och bland annat förbättra minnet och öka koncentrations- och problemlösningsförmågan. Om de funkar låter vi vara osagt, men här är några av de mest populära apparna för hjärngympa:

● Lumosity. Tester av minnes- och uppmärksamhetsfunktioner.

● Elevate. En mängd övningar där man bland annat tränar upp fokus, minne, matematik, precision och problemförståelse.

● Peak – Brain Training. Ett 20-tal spel som ska träna problemlösning, fokusering, inlärning och minne.

TRIMMA HJÄRNAN
Enligt en stor brittisk studie vid King’s College i London där 7 000 personer över 50 år deltog, är följande sysslor exempel på bra minnesträning.

● Huvudräkning under tidspress.

● Att av fyra föremål plocka bort det som skiljer ut sig sig i form och färg.

● Memoryspel.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden