Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En dålig dag är när kandidater hoppar av i sista minuten eller när en kund inte finner hennes offert attraktiv utan går till en konkurrent.
Vilken utbildning behövs?
- Den kan vara olika. Proffice i Stockholm har tio rekryterare och de är till exempel personalvetare, civilekonomer eller statsvetare. Jag har en högskoleutbildning med inriktning mot turism och har arbetat på Proffice i tretton år vilket blir en intern utbildning/skola.
Hur kom det sig att du började på ett bemanningsföretag?
- Jag jobbade på Kreta i tre år, bland annat på en turistbyrå och som biluthyrare, och när jag skulle hem fick jag tips om Proffice och att arbeta som konsult. Jag tyckte att det verkade bra och via dem jobbade jag som telefonist och receptionist på olika arbetsplatser i ett och ett halvt år. Därefter började jag med intern rekrytering av våra konsulter. Jag har även arbetat som konsultchef med personalansvar för 50-70 konsulter och som säljare av bemanningstjänster. Sedan ett år tillbaka rekryterar jag till statliga verk och intresseorganisationer.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Det som är så roligt är att jag ansvarar för hela rekryteringsprocessen. Jag bearbetar marknaden, träffar befintliga kunder och söker nya för att höra om deras rekryteringsbehov. Jag skriver offerter och avtal. Tillsammans med kunden tar jag fram en kravprofil som sedan kommer att vara den röda tråden genom alla steg. Vi annonserar i lämpliga medier, jag gör ett urval av dem som söker och träffar ett antal kandidater. När jag har fått fram tre eller fyra intressanta utför jag en fördjupad personbedömning som består av ett personlighetstest som heter Opq, en djupintervju samt tar referenser. Därefter presenterar jag dessa kandidater för kunden som själv gör en andra intervju med dem.
Vilka egenskaper ska man ha som rekryterare?
- Man ska vara lyhörd, nyfiken och intresserad av människor. Man måste också ha en vilja och kunskap att sälja. Företaget eller organisationen ska känna att vi frigör tid för dem och att vi har gjort detta förut, att vi kan hitta rätt person till rätt plats. Alla har starka och svaga sidor men vi ska kunna bedöma om kandidatens styrkor kommer att gagna arbetsgivaren och att hans svagheter kan täckas upp av andra på företaget.
*Om hur en kandidat ska vara kan du läsa här nedan i faktarutan.
Är ditt jobb stressigt?
- Det är till viss del säsongsbundet. Ibland är det lugnt och sedan hoppsan så är det fullbelagt. Ibland önskar man att de olika rekryteringsprocesserna befann sig i olika faser. Jag har aldrig behövt säga nej till någon kund men har i stället vid hög beläggning valt att plocka in en kollega och dela på ett jobb eller så överlämnat hela till någon rekryteringskonsult inom mitt team som har lite mindre att göra just då.
Vad har du för arbetstider?
- Jag jobbar 80 procent fördelat på varje dag 8.30-15.20.
Tar du med dig jobbet hem?
- Ibland tar jag med mig arbetsuppgifter hem och jobbar vidare. Det händer också att jag tänker på jobbet på fritiden men eftersom jag är engagerad och tycker att jag har ett roligt arbete så är det inget problem.
Är du nöjd med din lön?
- Ja, men jag vill inte säga vad jag har. Jag har en fast del och en provisionsdel.
Vilka förmåner har ni?
- Kompetensutveckling, som jag ser som en förmån, och friskvårdsbidrag på 1 000 kronor per år.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
