Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
En dålig dag är när kandidater hoppar av i sista minuten eller när en kund inte finner hennes offert attraktiv utan går till en konkurrent.
Vilken utbildning behövs?
- Den kan vara olika. Proffice i Stockholm har tio rekryterare och de är till exempel personalvetare, civilekonomer eller statsvetare. Jag har en högskoleutbildning med inriktning mot turism och har arbetat på Proffice i tretton år vilket blir en intern utbildning/skola.
Hur kom det sig att du började på ett bemanningsföretag?
- Jag jobbade på Kreta i tre år, bland annat på en turistbyrå och som biluthyrare, och när jag skulle hem fick jag tips om Proffice och att arbeta som konsult. Jag tyckte att det verkade bra och via dem jobbade jag som telefonist och receptionist på olika arbetsplatser i ett och ett halvt år. Därefter började jag med intern rekrytering av våra konsulter. Jag har även arbetat som konsultchef med personalansvar för 50-70 konsulter och som säljare av bemanningstjänster. Sedan ett år tillbaka rekryterar jag till statliga verk och intresseorganisationer.
Vad har du för arbetsuppgifter?
- Det som är så roligt är att jag ansvarar för hela rekryteringsprocessen. Jag bearbetar marknaden, träffar befintliga kunder och söker nya för att höra om deras rekryteringsbehov. Jag skriver offerter och avtal. Tillsammans med kunden tar jag fram en kravprofil som sedan kommer att vara den röda tråden genom alla steg. Vi annonserar i lämpliga medier, jag gör ett urval av dem som söker och träffar ett antal kandidater. När jag har fått fram tre eller fyra intressanta utför jag en fördjupad personbedömning som består av ett personlighetstest som heter Opq, en djupintervju samt tar referenser. Därefter presenterar jag dessa kandidater för kunden som själv gör en andra intervju med dem.
Vilka egenskaper ska man ha som rekryterare?
- Man ska vara lyhörd, nyfiken och intresserad av människor. Man måste också ha en vilja och kunskap att sälja. Företaget eller organisationen ska känna att vi frigör tid för dem och att vi har gjort detta förut, att vi kan hitta rätt person till rätt plats. Alla har starka och svaga sidor men vi ska kunna bedöma om kandidatens styrkor kommer att gagna arbetsgivaren och att hans svagheter kan täckas upp av andra på företaget.
*Om hur en kandidat ska vara kan du läsa här nedan i faktarutan.
Är ditt jobb stressigt?
- Det är till viss del säsongsbundet. Ibland är det lugnt och sedan hoppsan så är det fullbelagt. Ibland önskar man att de olika rekryteringsprocesserna befann sig i olika faser. Jag har aldrig behövt säga nej till någon kund men har i stället vid hög beläggning valt att plocka in en kollega och dela på ett jobb eller så överlämnat hela till någon rekryteringskonsult inom mitt team som har lite mindre att göra just då.
Vad har du för arbetstider?
- Jag jobbar 80 procent fördelat på varje dag 8.30-15.20.
Tar du med dig jobbet hem?
- Ibland tar jag med mig arbetsuppgifter hem och jobbar vidare. Det händer också att jag tänker på jobbet på fritiden men eftersom jag är engagerad och tycker att jag har ett roligt arbete så är det inget problem.
Är du nöjd med din lön?
- Ja, men jag vill inte säga vad jag har. Jag har en fast del och en provisionsdel.
Vilka förmåner har ni?
- Kompetensutveckling, som jag ser som en förmån, och friskvårdsbidrag på 1 000 kronor per år.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden