Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Rekryterare

Ulrika Skogland är rekryterare på Proffice. En bra arbetsdag för henne är då hon träffar både kunder och kandidater och arbetsbelastningen är jämn.
Eva Karlsson Publicerad

En dålig dag är när kandidater hoppar av i sista minuten eller när en kund inte finner hennes offert attraktiv utan går till en konkurrent.

Vilken utbildning behövs?

- Den kan vara olika. Proffice i Stockholm har tio rekryterare och de är till exempel personalvetare, civilekonomer eller statsvetare. Jag har en högskoleutbildning med inriktning mot turism och har arbetat på Proffice i tretton år vilket blir en intern utbildning/skola.

Hur kom det sig att du började på ett bemanningsföretag?

- Jag jobbade på Kreta i tre år, bland annat på en turistbyrå och som biluthyrare, och när jag skulle hem fick jag tips om Proffice och att arbeta som konsult. Jag tyckte att det verkade bra och via dem jobbade jag som telefonist och receptionist på olika arbetsplatser i ett och ett halvt år. Därefter började jag med intern rekrytering av våra konsulter. Jag har även arbetat som konsultchef med personalansvar för 50-70 konsulter och som säljare av bemanningstjänster. Sedan ett år tillbaka rekryterar jag till statliga verk och intresseorganisationer.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Det som är så roligt är att jag ansvarar för hela rekryteringsprocessen. Jag bearbetar marknaden, träffar befintliga kunder och söker nya för att höra om deras rekryteringsbehov. Jag skriver offerter och avtal. Tillsammans med kunden tar jag fram en kravprofil som sedan kommer att vara den röda tråden genom alla steg. Vi annonserar i lämpliga medier, jag gör ett urval av dem som söker och träffar ett antal kandidater. När jag har fått fram tre eller fyra intressanta utför jag en fördjupad personbedömning som består av ett personlighetstest som heter Opq, en djupintervju samt tar referenser. Därefter presenterar jag dessa kandidater för kunden som själv gör en andra intervju med dem.

Vilka egenskaper ska man ha som rekryterare?

- Man ska vara lyhörd, nyfiken och intresserad av människor. Man måste också ha en vilja och kunskap att sälja. Företaget eller organisationen ska känna att vi frigör tid för dem och att vi har gjort detta förut, att vi kan hitta rätt person till rätt plats. Alla har starka och svaga sidor men vi ska kunna bedöma om kandidatens styrkor kommer att gagna arbetsgivaren och att hans svagheter kan täckas upp av andra på företaget.

*Om hur en kandidat ska vara kan du läsa här nedan i faktarutan.

Är ditt jobb stressigt?

- Det är till viss del säsongsbundet. Ibland är det lugnt och sedan hoppsan så är det fullbelagt. Ibland önskar man att de olika rekryteringsprocesserna befann sig i olika faser. Jag har aldrig behövt säga nej till någon kund men har i stället vid hög beläggning valt att plocka in en kollega och dela på ett jobb eller så överlämnat hela till någon rekryteringskonsult inom mitt team som har lite mindre att göra just då.

Vad har du för arbetstider?

- Jag jobbar 80 procent fördelat på varje dag 8.30-15.20.

Tar du med dig jobbet hem?

- Ibland tar jag med mig arbetsuppgifter hem och jobbar vidare. Det händer också att jag tänker på jobbet på fritiden men eftersom jag är engagerad och tycker att jag har ett roligt arbete så är det inget problem.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, men jag vill inte säga vad jag har. Jag har en fast del och en provisionsdel.

Vilka förmåner har ni?

- Kompetensutveckling, som jag ser som en förmån, och friskvårdsbidrag på 1 000 kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.

Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.