Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Rekryterare

Ulrika Skogland är rekryterare på Proffice. En bra arbetsdag för henne är då hon träffar både kunder och kandidater och arbetsbelastningen är jämn.
Eva Karlsson Publicerad

En dålig dag är när kandidater hoppar av i sista minuten eller när en kund inte finner hennes offert attraktiv utan går till en konkurrent.

Vilken utbildning behövs?

- Den kan vara olika. Proffice i Stockholm har tio rekryterare och de är till exempel personalvetare, civilekonomer eller statsvetare. Jag har en högskoleutbildning med inriktning mot turism och har arbetat på Proffice i tretton år vilket blir en intern utbildning/skola.

Hur kom det sig att du började på ett bemanningsföretag?

- Jag jobbade på Kreta i tre år, bland annat på en turistbyrå och som biluthyrare, och när jag skulle hem fick jag tips om Proffice och att arbeta som konsult. Jag tyckte att det verkade bra och via dem jobbade jag som telefonist och receptionist på olika arbetsplatser i ett och ett halvt år. Därefter började jag med intern rekrytering av våra konsulter. Jag har även arbetat som konsultchef med personalansvar för 50-70 konsulter och som säljare av bemanningstjänster. Sedan ett år tillbaka rekryterar jag till statliga verk och intresseorganisationer.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Det som är så roligt är att jag ansvarar för hela rekryteringsprocessen. Jag bearbetar marknaden, träffar befintliga kunder och söker nya för att höra om deras rekryteringsbehov. Jag skriver offerter och avtal. Tillsammans med kunden tar jag fram en kravprofil som sedan kommer att vara den röda tråden genom alla steg. Vi annonserar i lämpliga medier, jag gör ett urval av dem som söker och träffar ett antal kandidater. När jag har fått fram tre eller fyra intressanta utför jag en fördjupad personbedömning som består av ett personlighetstest som heter Opq, en djupintervju samt tar referenser. Därefter presenterar jag dessa kandidater för kunden som själv gör en andra intervju med dem.

Vilka egenskaper ska man ha som rekryterare?

- Man ska vara lyhörd, nyfiken och intresserad av människor. Man måste också ha en vilja och kunskap att sälja. Företaget eller organisationen ska känna att vi frigör tid för dem och att vi har gjort detta förut, att vi kan hitta rätt person till rätt plats. Alla har starka och svaga sidor men vi ska kunna bedöma om kandidatens styrkor kommer att gagna arbetsgivaren och att hans svagheter kan täckas upp av andra på företaget.

*Om hur en kandidat ska vara kan du läsa här nedan i faktarutan.

Är ditt jobb stressigt?

- Det är till viss del säsongsbundet. Ibland är det lugnt och sedan hoppsan så är det fullbelagt. Ibland önskar man att de olika rekryteringsprocesserna befann sig i olika faser. Jag har aldrig behövt säga nej till någon kund men har i stället vid hög beläggning valt att plocka in en kollega och dela på ett jobb eller så överlämnat hela till någon rekryteringskonsult inom mitt team som har lite mindre att göra just då.

Vad har du för arbetstider?

- Jag jobbar 80 procent fördelat på varje dag 8.30-15.20.

Tar du med dig jobbet hem?

- Ibland tar jag med mig arbetsuppgifter hem och jobbar vidare. Det händer också att jag tänker på jobbet på fritiden men eftersom jag är engagerad och tycker att jag har ett roligt arbete så är det inget problem.

Är du nöjd med din lön?

- Ja, men jag vill inte säga vad jag har. Jag har en fast del och en provisionsdel.

Vilka förmåner har ni?

- Kompetensutveckling, som jag ser som en förmån, och friskvårdsbidrag på 1 000 kronor per år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket

Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1