Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Påvens blogg

Twitter, facebook, voddler, myspace, youtube och flickr. Världens sociala medier erbjuder ett oändligt forum för diskussion. Fackförbunden har klivit på tåget. Nu gör påven detsamma.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Dagens teknik har omvandlat synen på tid, rum och avstånd. Ungdomarna var först att hänga på. Därefter insåg medierna spridningskraften, makteliten började använda de sociala medierna till sina utspel, och slutligen klev bakåtsträvarna motstridigt på tåget. Nu har även påven Benedictus XVI, enligt The Daily Telegraph slutit sig till skaran " bloggare".

Är själv ingen hängiven facebookare, förstår inte twitter och streamar hellre tv-serier på SVT än voddler. Men skulle påven starta en blogg bara måste man ju ge den en chans. Föreställer mig redan uppdateringarna:

06.30 Steg upp. Valde särken i guld och paljetter. Den röda med frans är ju bara 2009. Var tvungen att ha på mig den höga hatten igen. Den kliar.

10.15 Stod på balkongen och vinkade

12.00 Höll tal. Inga radikala ämnen: 1) Rädda världen från homosexualitet, 2) rädda världen från kondomer, 3) rädda världen från Teletubbies, 4) rädda världen i allmänhet.

14.00 Såg Avatar på bio. Tog min högsta hatt för att retas.

15.45 Stod på balkongen och vinkade.

17.00 Bannlyste Jonas Gardell från Vatikanen.

18.00 Åt middag med en av kardinalerna. Mindes inte hans namn så jag kallade honom Jesus.

19.00 Stod på balkongen och vinkade.

21.00 Inspekterade ägorna i Vatikanen. Det tog sju minuter.

22.00 Bad en bön, tog av hatten och gick och lade mig.

Vatikanen har även försett påven med ett facebookkonto samt en länk till youtube i syfte att sprida det kristna budskapet till den breda massan. Youtubeklippen innebär tyvärr bara små klipp med herr Benedictus läsandes från ett papper. Facebooksidan däremot väntar jag på med spänning. Den som har flest vänner när han dör vinner heter det ju som bekant. Och om påven lyckas ena hela anhängarskaran under en profilsida, ja då vinner han nog- med råge. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.