Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mjukstarta med lagom ambitionsnivå

Sätt upp mål, mjukstarta efter ledigheten och se till att få in lite vardagsmotion till och från jobbet. Så startar du året genom att vara snäll mot dig själv.
Lina Björk Publicerad

Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap, Hur hittar man energin efter julledigheten?
- Om du jobbat hårt och varit väldigt engagerad i julaktiviteterna så kanske du inte fått så mycket vila som du skulle behövt och då handlar det om att välja rätt ambitionsnivå när du återgår till jobbet. Det är okej att mjukstarta om man har den möjligheten. Kanske börja jobba på en onsdag. Fasa in dig i jobbet igen och var lite förlåtande om arbetsuppgifterna tar lite längre tid. Det tar några dagar att gå från semesterhjärna till jobbhjärna.

Hur behåller jag energin?
- Jag tror att en bra sak är att försöka behålla semesterkänslan så länge det går. Det är lättare på sommaren när kvällarna är ljusa, men även på vintern får man inte glömma bort att göra roliga saker som ger energi och gör dig glad. Fundera på vad du skulle kunna göra för att få mer energi och njuta mer i vardagen.

Januari är ju nyårslöftenas månad. Hur får man motivation att börja leva mer hälsosamt?
- Det är viktigt att tänka långsiktigt. Hur bra vill jag må och vad behöver jag göra för att nå dit? Jag behöver välja om jag vill lägga energi på jobbet, på barnen, eller en fritidsaktivitet. Om det är viktigast för mig att barnen ska få sin beskärda del av min energi, behöver jag anpassa livet runtomkring efter det. Det går inte att lägga ned sin själ i allt.

Hur säkerställer jag motionen?
- Den bästa motionen är förstås den som blir av. I stället för att köpa ett dyrt gymkort som du inte kommer att använda, fundera på hur du kan säkerställa en motion som du använder i vardagen. Det kanske är gymkortet. Men det kanske också är att du lägger upp en rutin för lunchpromenader eller träning till och från jobbet.

Hur skiljer jag mellan privatliv och arbetsliv?
- Återigen handlar det om att göra val. Problemet är att många inte gör det utan flyter med i en ström tills det blir för mycket och när det blir det sätter de förhoppningsvis ned foten. Men man behöver göra det långt innan.

- En enkel sak att reflektera över är hur du skulle vilja fördela din tid och energi till exempel mellan arbete familj, vänner och övrigt. Utgå från att du har 100 procent. Vad skulle hända om du fördelade din energi och tid på det sättet? Tänk sedan på hur du fördelar din energi och tid idag? Om det är stor skillnad, fundera över vad det kan bero på. Vad hindrar dig från att fördela din energi/tid som du önskar och vad kan du göra för att det ska bli som du vill?

Vilka är de största energitjuvarna?
- Det är att människor inte har några mål. Många har inte identifierat vad de vill utan tänker bara på vad de inte vill och det är enorma energitjuvar. Vi fokuserar på hoten och det är vår instinkt att göra det. Det är som att bli jagad av en rånare och hela tiden titta bakåt fast vi springer framåt.
Vill man verkligen vinna energi så måste man tänka på vad det egentligen är man vill och systematiskt sträva efter det. Med andra ord: sätta mål. Med tydliga mål blir det också lättare att välja bort det man inte vill.

Hur ska man få ett hälsosamt 2014?
- Genom att avsätta tid för sig själv. Det kan handla om enkla saker att som exempelvis som småbarnsförälder, lämna barnet hos någon en timme och gå ut och ta en kaffe och läsa tidningen i lugn och ro. Särskilt kvinnor tar ofta huvudansvaret i hemmet och sliter ut sig om de inte prioriterar sig själva ibland. Det är lätt att tänka att man inte har tid, men den lilla stunden man får för sig själv ger så enormt mycket energi tillbaka, så det är värt lite planering.

- Fundera på små saker du kan ändra i ditt liv som ger dig mycket belöning tillbaka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket